Adventistisk religion

Bedömningen i religion ska vara mångsidig. Bedömningen genomförs genom att observera elevens lärande, kunnande och arbete och granska elevernas mångsidiga alster. I bedömningen ingår den formativa bedömningen under lärprocessen och den summativa bedömningen av kunnande och färdigheter. I den formativa bedömningen får eleverna information om sina framsteg och prestationen i lärandet i relation till de uppställda målen. Responsen ska vara handledande och uppmuntrande. Elevernas självvärdering och kamratrespons ska användas som en del av den formativa bedömningen.

Slutbedömningen infaller det läsår då studierna i religion avslutas som ett för alla gemensamt läroämne i årskurs 7, 8 eller 9 i enlighet med timfördelningen som beslutits och beskrivits i den lokala läroplanen. Slutbedömningen ska beskriva hur väl och i vilken mån eleven uppnått målen i lärokursen i religion då studierna avslutas. Då slutvitsordet bildas ska man ta i beaktande alla mål och de därtill hörande kunskapskraven för slutbedömningen i religion som fastställts i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, oberoende av för vilken årskurs 7, 8 eller 9 enskilda mål har ställts upp i den lokala läroplanen. Slutvitsordet är en helhetsbedömning som ska bildas utgående från målen och kunskapskraven för religion. Eleven har uppnått målen i lärokursen för vitsorden 5, 7, 8 eller 9 då elevens kunnande i huvudsak motsvarar den nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. Helhetsbedömningen av kunnandet för vitsorden 4, 6 och 10 ska bildas utgående från målen för lärokursen i religion och i relation till ovan nämnda kunskapskrav för slutbedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i slutbedömningen i religion och i slutvitsordet som ska bildas utgående från slutbedömningen.

De nedan beskrivna kunskapskraven för slutbedömningen ska användas i alla lärokurser i religion. I beskrivningarna av kunskapskraven ingår beskrivningen av kunnandet för de lägre vitsorden i beskrivningen för det högre vitsordet.

Då slutvitsord ges ska en helhetsbild av elevens kunnande skapas, som bygger på beskrivningarna i kunskapskraven för vitsorden. Kriterierna för slutbedömningen kan också utnyttjas då tillfällen för prov på kunnande planeras eller då elevens prov på kunnande bedöms.

Mål

Mål	Föremål för bedömningen	Bedömningskriterier för slutbedömningen efter avslutad lärokurs i religion
M1 handleda eleven att inse sambandet mellan religion och kultur och att uppfatta den religiösa mångfalden Mål för elevens lärande Eleven förstår den mångsidiga kommunikationen mellan religion och kultur och den religiösa mångfalden.	Förmåga att uppfatta det inflytande som mångfalden av religioner har samt religionernas inverkan på kultur och samhälle	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan ge mångsidiga exempel på den interna mångfalden i den religion som studeras. Eleven kan beskriva växelverkan mellan religion och kultur på ett mångsidigt sätt. Eleven känner igen och kan nämna olika företeelser i anknytning till religion i olika kulturer och samhällen. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan ge exempel på mångfalden i anknytning till den religion som studeras. Eleven visar att hen förstår att religion och kultur står i växelverkan med varandra. Eleven känner igen olika företeelser i anknytning till religion i olika kulturer och samhällen. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven känner igen olika saker i omgivningen som anknyter till religion. Eleven kan kombinera begrepp och företeelser i anknytning till religion. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner under handledning igen olika saker i omgivningen som anknyter till religion såsom byggnader och symboler.
M2 handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande Mål för elevens lärande Eleven fördjupar sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande och utvecklas i att hämta ytterligare information om dem.	Förmåga att han-tera information om den religion som studeras	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan analysera de grundläggande lärorna i den religion som studeras och innehållet i och tolkningen av de viktigaste källorna. Eleven kan beskriva uppkomsthistoria för den religion som studeras, dess utbredning och inflytande i olika delar av världen. Eleven kan självständigt hämta ytterligare information om den religion som studeras och fästa uppmärksamhet vid källornas tillförlitlighet. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan analysera de grundläggande lärorna i den religion som studeras och beskriva innehållet i de viktigaste källorna. Eleven kan beskriva uppkomsten och utbredningen av den religion som studeras, samt dess inflytande i olika delar av världen. Eleven kan självständigt hämta ytterligare information om den religion som studeras och fästa uppmärksamhet vid källornas tillförlitlighet. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan ge exempel på lärorna i den religion som studeras. Eleven kan redogöra för uppkomsten av den religion som studeras, samt för dess källor, inflytande och utbredning. Eleven kan enligt givna instruktioner söka ytterligare information om den religion som studeras Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven kan ge ett exempel på lärorna i den reli-gion som studeras och ett exempel på de viktigaste källorna. Eleven kan berätta om uppkomsten av den religion som studeras.
M3 handleda eleven att fördjupa sin kännedom om religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet Mål för elevens lärande Eleven förstår vad som avses med världsreligioner, irreligiositet och åskådningar och hur de skiljer sig från varandra. Eleven utvecklar sin förmåga att söka ytterligare information om dem.	Kännedom om världsreligionerna och olika åskådningar	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan analysera de huvudsakliga dragen i de olika världsreligionerna. Eleven kan beskriva den rådande mångfalden inom religioner och irreligiositet. Eleven kan söka information om religioner och åskådningar och fästa uppmärksamhet vid informationskällornas tillförlitlighet. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan beskriva och jämföra de huvudsakliga dragen i de olika världsreligionerna. Eleven kan använda begreppen religion, irreligiositet och åskådning i ändamålsenliga sammanhang. Eleven kan söka information om religioner och åskådningar. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan nämna världsreligioner och berätta om de mest centrala dragen i dem. Eleven kan beskriva skillnaden mellan religion och irreligiositet. Eleven kan söka ytterligare information om religioner och åskådningar enligt givna instruktioner. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven kan nämna två religioner och under handledning känna igen de centrala dragen i dem. Eleven känner under handledning igen skillnaderna mellan religion och irreligiositet.
M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt identifiera religiösa teman i medier, i världspolitiken och inom konst och populärkultur Mål för elevens lärande Eleven identifierar och förstår seder i olika religioner och åskådningar samt utvecklar sin förmåga att identifiera religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten och populärkulturen.	Religiös och kulturell läskunnighet	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan analysera seder i olika religioner och kan ge exempel på irreligiösa seder och bruk. Eleven identifierar och kan ge exempel på religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten samt i populärkulturen. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan beskriva och nämna seder i olika religioner och kan ge ett exempel på irreligiösa seder och bruk. Eleven känner igen och kan ge ett exempel på religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten samt i populärkulturen. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan berätta om centrala seder i minst tre religioner. Ur givet material känner eleven igen religiösa symboler och teman i medier, konsten och populärkulturen. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner utgående från exempel igen seder i anknytning till religion.
M5 handleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk Mål för elevens lärande Eleven lär sig att identifiera och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader i religiöst och vetenskapligt språk. Eleven utvecklar sin förmåga att lyssna på andras åsikter och att motivera sina egna åsikter	Förmåga att särskilja på religiöst och vetenskapligt språk samt tankeförmåga och kommunikativa färdigheter	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan analysera skillnaderna mellan religiösa och vetenskapliga argument och mellan religiöst och vetenskapligt språk. Eleven kan lyssna till andras åsikter och logiskt motivera sina egna åsikter. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven känner igen olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk. Eleven kan lyssna till andras åsikter och presentera motiveringar för sina egna åsikter. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven känner igen typiska drag i ett vetenskapligt respektive ett religiöst språk. Eleven kan lyssna till andras åsikter och presentera sina egna. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven skiljer ett tydligt religiöst påstående och ett tydligt vetenskapligt påstående från varandra.
M6 handleda eleven att utforska centrala etiska begrepp, de mänskliga rättigheterna och de etiska principerna i den religion som studeras samt i andra religioner och åskådningar Mål för elevens lärande Eleven lär sig att använda centrala begrepp i etiskt tänkande. Eleven känner till de centrala mänskliga rättigheterna samt de etiska principerna i den religion som studeras och andra religioner och åskådningar.	Förmåga att behärska information om etik och mänskliga rättigheter	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan använda centrala etiska begrepp, reflektera över etiska frågeställningar och bedöma förverkligandet av de mänskliga rättigheterna i praktiken. Eleven kan analysera de etiska principerna i den religion som studeras och jämföra dem med centrala etiska begrepp i andra religioner och åskådningar. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan använda centrala etiska begrepp och kan skilja på etiska frågeställningar och andra frågeställningar. Eleven kan reflektera över etiska frågeställningar och förverkligandet av de mänskliga rättigheterna i praktiken. Eleven kan beskriva de etiska principerna i den religion som studeras och i någon annan religion eller åskådning. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Utgående från exempel på si tuationer känner eleven igen den etiska dimensionen och kan under handledning reflektera över etiska frågeställningar. Eleven kan ge exempel på mänskliga rättigheter och deras betydelse. Eleven kan redogöra för de etiska principerna i den religion som studeras. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven kan ge ett exempel på någon mänsklig rättighet. Eleven kan ge ett exempel på en etisk princip i den religion som studeras.
M7 hjälpa eleven att reflektera över religioners och åskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val Mål för elevens lärande Eleven utvecklar sin förmåga att reflektera över religioners och åskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val.	Förmåga att uppfatta betydelsen av religioner och åskådningar i individens liv och globalt	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan reflektera över religioners och åskådningars betydelse som grund och rättesnöre för människors val och kan ge exempel på detta i olika delar av världen. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan beskriva religioners och åskådningars betydelse som grund och rättesnöre för människors val. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan ge exempel på det inflytande religioner och åskådningar har på människors val och verksamhet. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner utgående från givna exempel igen religiösa och åskådningsmässiga faktorer som påverkar människornas val.
M8 uppmuntra eleven att reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten och aktuella etiska frågor och egna värderingar i förhållande till dem Mål för elevens lärande Eleven lär sig att självständigt och tillsammans med andra reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten, aktuella etiska frågor och de egna värderingarna i förhållande till dem.	Förmåga till etiskt tänkande och att uttrycka sina egna åsikter	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan självständigt och tillsammans med andra reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten och aktuella etiska frågor. Eleven kan analysera sina egna värderingar samt identifiera olika värderingar som grund för etiska lösningar. Eleven kan presentera logiska och motiverade åsikter om etiska frågor. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan självständigt och tillsammans med andra reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten och några aktuella etiska frågor. Eleven kan beskriva värderingar som är viktiga för hen och presentera och motivera åsikter i etiska frågor. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven känner igen och kan under handledning reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten och några aktuella etiska frågor. Eleven kan beskriva värdering-ar som är viktiga för hen och utgående från dem ta ställning till etiska frågor. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven kan beskriva någon etisk fråga och en värdering som är viktig för hen.
M9 inspirera eleven att granska de etiska dimensionerna i sina val och hur de påverkar välbefinnandet och uppmuntra eleven till en hållbar livsstil Mål för elevens lärande Eleven utvecklar sin förmåga att analysera sina etiska val och hur de påverkar välbefinnandet och utvecklar sina färdigheter att förverkliga en hållbar livsstil.	Förmåga att uppfatta vilken påverkan etiska val har i förhållande till välbefinnande och en hållbar framtid	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan värdera etiska val och ge exempel på deras direkta och indirekta inverkan på välbefinnande och en hållbar framtid. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan analysera etiska val och konsekvenserna av dem för välbefinnande och en hållbar framtid. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan beskriva konsekvenser som etiska val har för en hållbar framtid. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven kan under handledning identifiera konsekvenser av etiska val och handlingar.
M10 sporra eleven att möta olika människor nu och i framtiden, under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden Mål för elevens lärande Eleven utvecklar sina färdigheter i konstruktiv kommunikation tillsammans med andra människor nu och i framtiden, under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden.

Innehåll

I1 Förhållandet till den egna religionen

I undervisningen undersöker man kristendomens uppkomst, spridning och indelning i olika kyrkosamfund samt kristendomens nuvarande utbredning och inflytande runtom i världen. Man utforskar Bibelns historia, centrala innehåll och olika tolkningssätt. Man bekantar sig med kristendomens, i synnerhet adventismens, centrala läror och normer. Man bekantar sig med olika kyrkosamfund och de kristna samfundens verksamhet och reflekterar över hur religionen påverkar människornas liv. Man sätter sig närmare in i kristendomen i Finland och med dess inverkan på det finländska samhället och kulturen. Man behandlar gemenskapen och samarbetet inom kristendomen och sambandet mellan andra religioner och åskådningar. Eleven analyserar sin egen relation till kristendomen, adventismen och den finländska identiteten.

I2 Religionernas värld

I undervisningen behandlas de stora världsreligionernas utbredning, deras grundläggande läror och inflytandet på kulturen i olika delar av världen. Man bekantar sig med naturreligioner och med nya religiösa rörelser samt med irreligiositet som livsåskådning. Man granskar religioner ur ett vetenskapligt perspektiv med beaktande av religionernas olika dimensioner. I valet av innehåll ska man fästa uppmärksamhet vid att särskilja mellan religion och vetenskap samt mellan religiöst och vetenskapligt språk. Man ska också fästa uppmärksamhet vid religionskritik och vid religionernas synlighet inom olika kulturområden, i medier, i politiken och populärkultur samt i konst och i seder och bruk. Man fördjupar förståelsen av dialog mellan religioner och åskådningar som en del av interreligiös verksamhet och världsfred.

I3 Ett gott liv

I undervisningen fördjupar man sig i de etiska principerna i kristendomen samt i andra religioner och åskådningar. Man undersöker den holistiska människosynen och dess inverkan på etiska synsätt. Man reflekterar över att vara medveten om och tillämpa etiska värderingar samt över deras betydelse. Man reflekterar också över de etiska dimensionerna av elevens egna val och deras inverkan på det egna och andras välbefinnande. Man reflekterar över kärleken till sin nästa och över utvecklingssamarbete som en del av ett gott liv. Man studerar de centrala begreppen inom etik och behandlar FN:s konvention om mänskliga rättigheter, människorättsetik och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Valet av innehåll ska stödja elevernas förståelse av betydelsen av samhällelig försoning, fred och ömsesidig respekt mellan människor. I valet av innehåll beaktas livsfrågor som gäller mänskligheten och olika aktuella etiska frågor.

eGrunder