Katolsk tro
Bedömningen i religion ska vara mångsidig. Bedömningen genomförs genom att observera elevens lärande, kunnande och arbete och granska elevernas mångsidiga alster. I bedömningen ingår den formativa bedömningen under lärprocessen och den summativa bedömningen av kunnande och färdigheter. I den formativa bedömningen får eleverna information om sina framsteg och prestationen i lärandet i relation till de uppställda målen. Responsen ska vara handledande och uppmuntrande. Elevernas självvärdering och kamratrespons ska användas som en del av den formativa bedömningen.
Slutbedömningen infaller det läsår då studierna i religion avslutas som ett för alla gemensamt läroämne i årskurs 7, 8 eller 9 i enlighet med timfördelningen som beslutits och beskrivits i den lokala läroplanen. Slutbedömningen ska beskriva hur väl och i vilken mån eleven uppnått målen i lärokursen i religion då studierna avslutas. Då slutvitsordet bildas ska man ta i beaktande alla mål och de därtill hörande kunskapskraven för slutbedömningen i religion som fastställts i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, oberoende av för vilken årskurs 7, 8 eller 9 enskilda mål har ställts upp i den lokala läroplanen. Slutvitsordet är en helhetsbedömning som ska bildas utgående från målen och kunskapskraven för religion. Eleven har uppnått målen i lärokursen för vitsorden 5, 7, 8 eller 9 då elevens kunnande i huvudsak motsvarar den nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. Helhetsbedömningen av kunnandet för vitsorden 4, 6 och 10 ska bildas utgående från målen för lärokursen i religion och i relation till ovan nämnda kunskapskrav för slutbedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i slutbedömningen i religion och i slutvitsordet som ska bildas utgående från slutbedömningen.
De nedan beskrivna kunskapskraven för slutbedömningen ska användas i alla lärokurser i religion. I beskrivningarna av kunskapskraven ingår beskrivningen av kunnandet för de lägre vitsorden i beskrivningen för det högre vitsordet.
Då slutvitsord ges ska en helhetsbild av elevens kunnande skapas, som bygger på beskrivningarna i kunskapskraven för vitsorden. Kriterierna för slutbedömningen kan också utnyttjas då tillfällen för prov på kunnande planeras eller då elevens prov på kunnande bedöms.
Mål
Mål | Föremål för bedömningen | Bedömningskriterier för slutbedömningen efter avslutad lärokurs i religion |
---|---|---|
M1 handleda eleven att inse sambandet mellan religion och kultur och att uppfatta den religiösa mångfalden
Mål för elevens lärande
Eleven förstår den mångsidiga kommunikationen mellan religion och kultur och den religiösa mångfalden.
|
Förmåga att uppfatta det inflytande som mångfalden av religioner har samt religionernas inverkan på kultur och samhälle |
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 |
M2 handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande
Mål för elevens lärande
Eleven fördjupar sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande och utvecklas i att hämta ytterligare information om dem.
|
Förmåga att hantera information om den religion som studeras |
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 |
M3 handleda eleven att fördjupa sin kännedom om religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet
Mål för elevens lärande
Eleven förstår vad som avses med världsreligioner, irreligiositet och åskådningar och hur de skiljer sig från varandra. Eleven utvecklar sin förmåga att söka ytterligare information om dem.
|
Kännedom om världsreligionerna och olika åskådningar |
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 |
M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt identifiera religiösa teman i medier, i världspolitiken och inom konst och populärkultur
Mål för elevens lärande
Eleven identifierar och förstår seder i olika religioner och åskådningar samt utvecklar sin förmåga att identifiera religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten och populärkulturen.
|
Religiös och kulturell läskunnighet |
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 |
M5 handleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk
Mål för elevens lärande
Eleven lär sig att identifiera och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader i religiöst och vetenskapligt språk. Eleven utvecklar sin förmåga att lyssna på andras åsikter och att motivera sina egna åsikter.
|
Förmåga att särskilja på religiöst och vetenskapligt språk samt tankeförmåga och kommunikativa färdigheter |
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 |
M6 handleda eleven att utforska centrala etiska begrepp, de mänskliga rättigheterna och de etiska principerna i den religion som studeras samt i andra religioner och åskådningar
Mål för elevens lärande
Eleven lär sig att använda centrala begrepp i etiskt tänkande. Eleven känner till de centrala mänskliga rättigheterna samt de etiska principerna i den religion som studeras och andra religioner och åskådningar.
|
Förmåga att behärska information om etik och mänskliga rättigheter |
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 |
M7 hjälpa eleven att reflektera över religioners och åskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val
Mål för elevens lärande
Eleven utvecklar sin förmåga att reflektera över religioners och åskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val.
|
Förmåga att uppfatta betydelsen av religioner och åskådningar i individens liv och globalt |
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 |
M8 uppmuntra eleven att reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten och aktuella etiska frågor och egna värderingar i förhållande till dem
Mål för elevens lärande
Eleven lär sig att självständigt och tillsammans med andra reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten, aktuella etiska frågor och de egna värderingarna i förhållande till dem.
|
Förmåga till etiskt tänkande och att uttrycka sina egna åsikter |
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 |
M9 inspirera eleven att granska de etiska dimensionerna i sina val och hur de påverkar välbefinnandet och uppmuntra eleven till en hållbar livsstil
Mål för elevens lärande
Eleven utvecklar sin förmåga att analysera sina etiska val och hur de påverkar välbefinnandet och utvecklar sina färdigheter att förverkliga en hållbar livsstil.
|
Förmåga att uppfatta vilken påverkan etiska val har i förhållande till välbefinnande och en hållbar framtid |
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 |
M10 sporra eleven att möta olika människor nu och i framtiden, under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden
Mål för elevens lärande
Eleven utvecklar sina färdigheter i konstruktiv kommunikation tillsammans med andra människor nu och i framtiden, under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden.
|
Innehåll
I undervisningen fördjupas kännedomen om Bibeln och Traditionen, grundläggande kunskap om trosfrågor och ett kristet liv. Man hjälper eleverna att få en helhetsbild av sakramenten och att uppfatta lärans centrala delar. Centralt innehåll är döden och det eviga livet, helgonförklaring, påvens ofelbarhet samt de viktigaste händelserna i kyrkans historia och de senaste kyrkomötenas betydelse för det kyrkliga livet. Man studerar den katolska kyrkans verksamhet i Finland. Man stiftar bekantskap med olika typer av kyrklig och religiös litteratur.
Centralt i undervisningen är mötet mellan olika kyrkor och kristna samfund och deras anhängare i ekumenisk anda. Man fördjupar elevernas kunskaper om hur den lutherska och ortodoxa läran har påverkat värderingarna i det finländska samhället. Man bekantar sig mera ingående med ekumeniska rådet i Finland, ekumeniska principer och mål. Man studerar de stora världsreligionerna och hur de påverkat kulturen, levnadsvanor och konst. Man bekantar sig med andra religioners syn på döden och livet efter detta. Man fördjupar sig i den katolska kyrkans dialog med andra religioner. Man stiftar bekantskap med religiös litteratur.
I undervisningen reflekterar man över människans frihet att välja sina mål i livet. Man reflekterar över det mångkulturella och mångreligiösa samhället och olika värderingar. Man fördjupar elevernas kunskap om moralläran, budorden och dygderna. Man reflekterar över kyrkans lära om synd och kring syndens väsen ur individens, kyrkans och samhällets perspektiv samt över moraliska frågor om sexualitet, äktenskap och familj. Vid val av innehåll stödjer man elevernas förståelse för samhällelig sämja och fred och ömsesidig respekt för alla.