Islam

Grunderna för läroplanen

Bedömningen i religion ska vara mångsidig. Bedömningen genomförs genom att observera elevens lärande, kunnande och arbete och granska elevernas mångsidiga alster. I bedömningen ingår den formativa bedömningen under lärprocessen och den summativa bedömningen av kunnande och färdigheter. I den formativa bedömningen får eleverna information om sina framsteg och prestationen i lärandet i relation till de uppställda målen. Responsen ska vara handledande och uppmuntrande. Elevernas självvärdering och kamratrespons ska användas som en del av den formativa bedömningen.

Slutbedömningen infaller det läsår då studierna i religion avslutas som ett för alla gemensamt läroämne i årskurs 7, 8 eller 9 i enlighet med timfördelningen som beslutits och beskrivits i den lokala läroplanen. Slutbedömningen ska beskriva hur väl och i vilken mån eleven uppnått målen i lärokursen i religion då studierna avslutas. Då slutvitsordet bildas ska man ta i beaktande alla mål och de därtill hörande kunskapskraven för slutbedömningen i religion som fastställts i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, oberoende av för vilken årskurs 7, 8 eller 9 enskilda mål har ställts upp i den lokala läroplanen. Slutvitsordet är en helhetsbedömning som ska bildas utgående från målen och kunskapskraven för religion. Eleven har uppnått målen i lärokursen för vitsorden 5, 7, 8 eller 9 då elevens kunnande i huvudsak motsvarar den nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. Helhetsbedömningen av kunnandet för vitsorden 4, 6 och 10 ska bildas utgående från målen för lärokursen i religion och i relation till ovan nämnda kunskapskrav för slutbedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i slutbedömningen i religion och i slutvitsordet som ska bildas utgående från slutbedömningen.

De nedan beskrivna kunskapskraven för slutbedömningen ska användas i alla lärokurser i religion. I beskrivningarna av kunskapskraven ingår beskrivningen av kunnandet för de lägre vitsorden i beskrivningen för det högre vitsordet.

Då slutvitsord ges ska en helhetsbild av elevens kunnande skapas, som bygger på beskrivningarna i kunskapskraven för vitsorden. Kriterierna för slutbedömningen kan också utnyttjas då tillfällen för prov på kunnande planeras eller då elevens prov på kunnande bedöms.

Mål

Mål Föremål för bedömningen Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
M1 handleda eleven att inse sambandet mellan religion och kultur och att uppfatta den religiösa mångfalden
Lokal precisering

Mål för undervisning 

 

Centralt innehåll 

Kompetens  

Föremål för bedömningen 

Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 

M1 vägleda eleven att inse sambandet mellan religion och kultur och att uppfatta den religiösa mångfalden 

 

Islam på olika håll i världen och islams mångfald samt huvudriktningar. 

Islams historia och etableringen av islamisk teologi. 

Islam och muslimerna i Finland, Koranens och den nedtecknade islamiska traditionens uppkomst, uppbyggnad och tolkningar, islams grundpelare och reflektion kring hur de religiösa plikterna påverkar olika livsområden. 

Reflektion över den egna relationen till islam, till Finland och till den islamiska världen. 

Islams inverkan på politik, kultur, konst, seder och bruk i historia och nutid. 

K1 

Kunskap om religionernas betydelse i kulturen och samhället 

Eleven känner igen olika företeelser i anknytning till religion i olika kulturer och samhällen.   

 

Mål för elevens lärande
Eleven förstår den mångsidiga kommunikationen mellan religion och kultur och den religiösa mångfalden.
Förmåga att uppfatta det inflytande som mångfalden av religioner har samt religionernas inverkan på kultur och samhälle

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan ge mångsidiga exempel på den interna mångfalden i den religion som studeras. Eleven kan beskriva växelverkan mellan religion och kultur på ett mångsidigt sätt. Eleven känner igen och kan nämna olika företeelser i anknytning till religion i olika kulturer och samhällen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan ge exempel på mångfalden i anknytning till den religion som studeras. Eleven visar att hen förstår att religion och kultur står i växelverkan med varandra. Eleven känner igen olika företeelser i anknytning till religion i olika kulturer och samhällen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven känner igen olika saker i omgivningen som anknyter till religion. Eleven kan kombinera begrepp och företeelser i anknytning till religion.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner under handledning igen olika saker i omgivningen som anknyter till religion såsom byggnader och symboler.

M2 handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande
Lokal precisering

Mål för undervisning 

 

Centralt innehåll 

Kompetens  

Föremål för bedömningen 

Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 

M2 handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande 

Islam på olika håll i världen och islams mångfald samt huvudriktningar. 

Islams historia och etableringen av islamisk teologi. 

Islam och muslimerna i Finland, Koranens och den nedtecknade islamiska traditionens uppkomst, uppbyggnad och tolkningar, islams grundpelare och reflektion kring hur de religiösa plikterna påverkar olika livsområden. 

Reflektion över den egna relationen till islam, till Finland och till den islamiska världen. 

Islams inverkan på politik, kultur, konst, seder och bruk i historia och nutid. 

K2 

Förmåga att hantera religiös information 

Eleven kan analysera de grundläggande lärorna i den religion som studeras och beskriva innehållet i de viktigaste källorna. Eleven kan beskriva uppkomsten och utbredningen av den religion som studeras, samt dess inflytande i olika delar av världen. Eleven kan själv-ständigt hämta ytterligare information om den religion som studeras och fästa uppmärksamhet vid källornas tillförlitlighet. 

Mål för elevens lärande
Eleven fördjupar sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande och utvecklas i att hämta ytterligare information om dem.
Förmåga att hantera information om den religion som studeras

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan analysera de grundläggande lärorna i den religion som studeras och innehållet i och tolkningen av de viktigaste källorna. Eleven kan beskriva uppkomsthistoria för den religion som studeras, dess utbredning och inflytande i olika delar av världen. Eleven kan självständigt hämta ytterligare information om den religion som studeras och fästa uppmärksamhet vid källornas tillförlitlighet.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan analysera de grundläggande lärorna i den religion som studeras och beskriva innehållet i de viktigaste källorna. Eleven kan beskriva uppkomsten och utbredningen av den religion som studeras, samt dess inflytande i olika delar av världen. Eleven kan självständigt hämta ytterligare information om den religion som studeras och fästa uppmärksamhet vid källornas tillförlitlighet.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan ge exempel på lärorna i den religion som studeras. Eleven kan redogöra för uppkomsten av den religion som studeras, samt för dess källor, inflytande och utbredning. Eleven kan enligt givna instruktioner söka ytterligare information om den religion som studeras.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan ge ett exempel på lärorna i den religion som studeras och ett exempel på de viktigaste källorna. Eleven kan berätta om uppkomsten av den religion som studeras.

M3 handleda eleven att fördjupa sin kännedom om religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet
Lokal precisering

Mål för undervisning 

 

Centralt innehåll 

Kompetens  

Föremål för bedömningen 

Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 

M3 handleda eleven att undersöka religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet 

 

De stora världsreligionernas utbredning, grundpelare och kulturella inflytande på olika håll i världen samt med irreligiositet som livsåskådning. 

Bekanta sig med den finländska forntida folktron och dess kulturella inflytande. 

Religion som föremål för forskning och med skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk.   

Upptäcka religionerna i medier, inom kultur och populärkultur och att inse religionernas inflytande inom politiken.  

Reflektion över att acceptera religiösa olikheter och över religionen som en del av den kulturella identiteten.  

K2, K3, K6 

Kunskap om världsreligionerna och olika livsåskådningar 

Eleven kan beskriva och jämföra de huvudsakliga dragen i de olika världsreligionerna. Eleven kan använda begreppen religion, irreligiositet och åskådning i ändamålsenliga sammanhang. Eleven kan söka information om religioner och åskådningar.   

Mål för elevens lärande
Eleven förstår vad som avses med världsreligioner, irreligiositet och åskådningar och hur de skiljer sig från varandra. Eleven utvecklar sin förmåga att söka ytterligare information om dem.
Kännedom om världsreligionerna och olika åskådningar

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan analysera de huvudsakliga dragen i de olika världsreligionerna. Eleven kan beskriva den rådande mångfalden inom religioner och irreligiositet. Eleven kan söka information om religioner och åskådningar och fästa uppmärksamhet vid informationskällornas tillförlitlighet.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan beskriva och jämföra de huvudsakliga dragen i de olika världsreligionerna. Eleven kan använda begreppen religion, irreligiositet och åskådning i ändamålsenliga sammanhang. Eleven kan söka information om religioner och åskådningar.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan nämna världsreligioner och berätta om de mest centrala dragen i dem. Eleven kan beskriva skillnaden mellan religion och irreligiositet. Eleven kan söka ytterligare information om religioner och åskådningar enligt givna instruktioner.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan nämna två religioner och under handledning känna igen de centrala dragen i dem. Eleven känner under handledning igen skillnaderna mellan religion och irreligiositet.

M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt identifiera religiösa teman i medier, i världspolitiken och inom konst och populärkultur
Lokal precisering

Mål för undervisning 

 

Centralt innehåll 

Kompetens  

Föremål för bedömningen 

Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 

M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt ge akt på religiösa teman i medier, världspolitiken, inom konst och populärkultur 

De stora världsreligionernas utbredning, grundpelare och kulturella inflytande på olika håll i världen samt med irreligiositet som livsåskådning. 

Bekanta sig med den finländska forntida folktron och dess kulturella inflytande. 

Religion som föremål för forskning och med skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk.   

Upptäcka religionerna i medier, inom kultur och populärkultur och att inse religionernas inflytande inom politiken.  

Reflektion över att acceptera religiösa olikheter och över religionen som en del av den kulturella identiteten.  

 

K2, K4, K6 

Religiös och kulturell läskunnighet 

Eleven kan beskriva och nämna seder i olika religioner och kan ge ett exempel på religiösa seder och bruk. Eleven känner igen och kan ge ett exempel på religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten samt i populärkulturen. 

Mål för elevens lärande
Eleven identifierar och förstår seder i olika religioner och åskådningar samt utvecklar sin förmåga att identifiera religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten och populärkulturen.
Religiös och kulturell läskunnighet

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan analysera seder i olika religioner och kan ge exempel på irreligiösa seder och bruk. Eleven identifierar och kan ge exempel på religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten samt i populärkulturen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan beskriva och nämna seder i olika religioner och kan ge ett exempel på irreligiösa seder och bruk. Eleven känner igen och kan ge ett exempel på religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten samt i populärkulturen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan berätta om centrala seder i minst tre religioner. Ur givet material känner eleven igen religiösa symboler och teman i medier, konsten och populärkulturen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner utgående från exempel igen seder i anknytning till religion.

M5 handleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk
Lokal precisering

Mål för undervisning 

 

Centralt innehåll 

Kompetens  

Föremål för bedömningen 

Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 

M5 vägleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk 

 

De stora världsreligionernas utbredning, grundpelare och kulturella inflytande på olika håll i världen samt med irreligiositet som livsåskådning. 

Bekanta sig med den finländska forntida folktron och dess kulturella inflytande. 

Religion som föremål för forskning och med skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk.   

Upptäcka religionerna i medier, inom kultur och populärkultur och att inse religionernas inflytande inom politiken.  

Reflektion över att acceptera religiösa olikheter och över religionen som en del av den kulturella identiteten.  

K1, K2, K4, K5, K7 

Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter 

Eleven känner igen olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk. Eleven kan lyssna till andras åsikter och presentera motiveringar för sina egna åsikter. 

Mål för elevens lärande
Eleven lär sig att identifiera och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader i religiöst och vetenskapligt språk. Eleven utvecklar sin förmåga att lyssna på andras åsikter och att motivera sina egna åsikter.
Förmåga att särskilja på religiöst och vetenskapligt språk samt tankeförmåga och kommunikativa färdigheter

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan analysera skillnaderna mellan religiösa och vetenskapliga argument och mellan religiöst och vetenskapligt språk. Eleven kan lyssna till andras åsikter och logiskt motivera sina egna åsikter.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven känner igen olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk. Eleven kan lyssna till andras åsikter och presentera motiveringar för sina egna åsikter.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven känner igen typiska drag i ett vetenskapligt respektive ett religiöst språk. Eleven kan lyssna till andras åsikter och presentera sina egna.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven skiljer ett tydligt religiöst påstående och ett tydligt vetenskapligt påstående från varandra.

M7 hjälpa eleven att reflektera över religioners och åskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val
Lokal precisering

Mål för undervisning 

 

Centralt innehåll 

Kompetens  

Föremål för bedömningen 

Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 

M7 hjälpa eleven att reflektera kring religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val 

Dialog mellan olika religioner och världsåskådningar och dess betydelse för världsförbättring och världsfreden, gärna genom ämnesöverskridande arbete. 

Respektera personer med annan tro och annan livsåskådning. 

Reflektion över ansvaret för miljön och miljöns betydelse för människan.  

Reflektion över förhållandet mellan islamisk lag, juridik och juridiska skolor och bekantar sig med islamiska seder och bruk  

K5, K6 

Kunskap om religioners och livsåskådningars globala betydelse 

Eleven kan beskriva religioners och åskådningars betydelse som grund och rättesnöre för människors val. 

Mål för elevens lärande
Eleven utvecklar sin förmåga att reflektera över religioners och åskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val.
Förmåga att uppfatta betydelsen av religioner och åskådningar i individens liv och globalt

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan reflektera över religioners och åskådningars betydelse som grund och rättesnöre för människors val och kan ge exempel på detta i olika delar av världen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan beskriva religioners och åskådningars betydelse som grund och rättesnöre för människors val.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan ge exempel på det inflytande religioner och åskådningar har på människors val och verksamhet.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner utgående från givna exempel igen religiösa och åskådningsmässiga faktorer som påverkar människornas val.

M10 sporra eleven att möta olika människor nu och i framtiden, under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden
Lokal precisering

Mål för undervisning 

 

Centralt innehåll 

Kompetens  

Föremål för bedömningen 

Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 

M10 sporra eleven att möta olika människor i dag och i framtiden under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden 

Dialog mellan olika religioner och världsåskådningar och dess betydelse för världsförbättring och världsfreden, gärna genom ämnesöverskridande arbete. 

Respektera personer med annan tro och annan livsåskådning. 

Reflektion över ansvaret för miljön och miljöns betydelse för människan.  

Reflektion över förhållandet mellan islamisk lag, juridik och juridiska skolor och bekantar sig med islamiska seder och bruk  

K6 

Kunskap om religioners och livsåskådningars globala betydelse 

Används inte som grund för bedömningen. Eleven handleds att som en del av självbedömningen reflektera över sina upplevelser. 

Mål för elevens lärande
Eleven utvecklar sina färdigheter i konstruktiv kommunikation tillsammans med andra människor nu och i framtiden, under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden.

Innehåll

I1 Förhållandet till den egna religionen

Grunderna för läroplanen

I undervisningen behandlas islam på olika håll i världen. Man fördjupar elevernas kunskaper om islams historia från profeten Muhammed till det islamiska rikets expansion och etableringen av islamisk teologi. Centralt innehåll är islams mångfald, dess huvudriktningar, moderna islamiska rörelser och politisk islam. Man reflekterar över religiös tolerans och samexistens. Viktigt innehåll är islam och muslimerna i Finland, Koranens och den nedtecknade islamiska traditionens uppkomst, uppbyggnad och tolkningar, islams grundpelare och hur de religiösa plikterna påverkar olika livsområden samt islams kulturella inflytande inom konst och vetenskap. Man reflekterar över den egna relationen till islam, till Finland och till den islamiska världen.

I2 Religionernas värld

Grunderna för läroplanen

Man bekantar sig med de stora världsreligionernas utbredning, grundpelare och kulturella inflytande på olika håll i världen samt med irreligiositet som livsåskådning. Man bekantar sig med religion som föremål för forskning och med skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk. Man hjälper eleverna att upptäcka religionerna i medier, inom kultur och populärkultur och att inse religionernas inflytande inom politiken. Man reflekterar över att acceptera religiösa olikheter och över religionen som en del av den kulturella identiteten.

I3 Ett gott liv

Grunderna för läroplanen

Centralt innehåll i undervisningen är islamisk etik, gärningar och konsekvenser samt tolkningar av islamisk lag i samhället och i det muslimska samfundet. Man reflekterar över förhållandet mellan islamisk lag, juridik och juridiska skolor och bekantar sig med islamiska seder och bruk. Viktigt innehåll är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och människorättsetik samt olika aktuella etiska frågor. Religionsdialog och religionernas betydelse för samhällsfreden behandlas. Man reflekterar över ansvaret för miljön och miljöns betydelse för människan.

eGrunder