Livsåskådningskunskap

Grunderna för läroplanen

Bedömningen i livsåskådningskunskap ska grunda sig på observation av arbetet, diskussioner och argumentering samt på att granska elevens olika slag av alster. Utöver alstren ska studieprocessen och arbetets olika faser bedömas, till exempel hur eleven formulerar frågor, bygger upp motiveringar, avgränsar ämnet, söker information, motiverar synpunkter, använder begrepp, hur tydligt eleven uttrycker sig och hur hen slutför sitt arbete. Elevernas självvärdering och kamratrespons ska används som stöd för bedömningen.

Slutbedömningen infaller det läsår då studierna i livsåskådningskunskap avslutas som ett för alla gemensamt läroämne i årskurs 7, 8 eller 9 i enlighet med timfördelningen som beslutits och beskrivits i den lokala läroplanen. Slutbedömningen ska beskriva hur väl och i vilken mån eleven uppnått målen i lärokursen i livsåskådningskunskap då studierna avslutas. Då slutvitsordet bildas ska man ta i beaktande alla mål och de därtill hörande kunskapskraven för slutbedömningen i livsåskådningskunskap som fastställts i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, oberoende av för vilken årskurs 7, 8 eller 9 enskilda mål har ställts upp i den lokala läroplanen. Slutvitsordet är en helhetsbedömning som ska bildas utgående från målen och kunskapskraven för livsåskådningskunskap. Eleven har uppnått målen i lärokursen för vitsorden 5, 7, 8 eller 9 då elevens kunnande i huvudsak motsvarar den nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. Helhetsbedömningen av kunnandet för vitsorden 4, 6 och 10 ska bildas utgående från målen för lärokursen i livsåskådningskunskap och i relation till ovan nämnda kunskapskrav för slutbedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i slutbedömningen i livsåskådningskunskap och i slutvitsordet som ska bildas utgående från slutbedömningen.

I bedömningen i livsåskådningskunskap ska betona att man i läroämnet ska främja elevernas förmåga att sträva efter ett gott liv samt betona deras förmåga att aktivt påverka sitt eget tänkande och agerande. I livsåskådningskunskap ska man stödja elevens självständiga tänkande och utvecklingen av argumentering och öppen diskussion. Utvecklingen fortlöper kontinuerligt genom alla årskurser 7-9, vilket ska beaktas då slutbedömningen ges.

Mål

Mål Föremål för bedömningen Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
M1 vägleda eleven att identifiera, förstå och använda begrepp som hör samman med livsåskådning
Lokal precisering

Mål för undervisning 

 

Centralt innehåll 

Kompetens  

Föremål för bedömningen 

Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 

M1 vägleda eleven att identifiera, förstå och använda begrepp som hör samman med livsåskådning  

I undervisningen fördjupar man sig i begreppen världsbild och världsåskådning. 

Eleverna bekantar sig med världens kultur- och naturarv som skyddas av Unesco 

Man utforskar valda trosuppfattningars historia. 

Eleverna övar att söka information om olika kulturer och livsåskådningar.  

K1, K2, K4 

Hur eleven behärskar och tillämpar begrepp 

Eleven förstår begreppen världsåskådning, världsbild och livsåskådning, förstår sambandet mellan dem och kan använda dem. 

Mål för elevens lärande
Eleven lär sig att identifiera, förstå och använda åskådningsmässiga begrepp.
Förmåga att behärska och tillämpa begrepp

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven identifierar, förstår och kan tillämpa åskådningsmässiga begrepp i sitt eget åskådningsmässiga tänkande och i sina alster.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven förstår begreppen världsåskådning, världsbild och livsåskådning, förstår sambandet mellan dem och kan använda dem.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan beskriva begreppen världsåskådning, världsbild och livsåskådning.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner igen några åskådningsmässiga begrepp (såsom livsåskådning, religion, irreligiositet).

M2 främja elevens kulturella allmänbildning genom att handleda eleven att bekanta sig med olika kulturer och livsåskådningar och fördjupa sig i Unescos världsarvskonvention
Lokal precisering

Mål för undervisning 

 

Centralt innehåll 

Kompetens  

Föremål för bedömningen 

Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 

M2 främja elevens kulturella allmänbildning genom att handleda eleven att bekanta sig med olika kulturer och livsåskådningar och fördjupa sig i Unescos världsarvskonvention 

I undervisningen fördjupar man sig i begreppen världsbild och världsåskådning. 

Eleverna bekantar sig med världens kultur- och naturarv som skyddas av Unesco 

Man utforskar valda trosuppfattningars historia. 

Eleverna övar att söka information om olika kulturer och livsåskådningar.  

K2, K7 

Kännedom om kulturer och livsåskådningar 

Eleven kan hämta information om olika kulturer och åskådningar. Eleven kan redogöra för utgångspunkter för Unescos världsarvskonvention och nämna några världsarvsobjekt. 

Mål för elevens lärande
Eleven utvecklar allmänbildning på basis av olika kulturer och åskådningar och Unescos världsarvskonvention.
Kännedom om kulturer och åskådningar

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven förstår den kulturella och åskådningsmässiga mångfalden och kan sätta sin egen kulturella och åskådningsmässiga situation i relation till världskulturer och -arv. Eleven kan beskriva utgångspunkterna för Unescos världsarvskonvention och kan nämna de flesta inhemska och några utländska världsarvsobjekt.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan hämta information om olika kulturer och åskådningar. Eleven kan redogöra för utgångspunkter för Unescos världsarvskonvention och nämna några världsarvsobjekt.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan beskriva två olika kulturer eller åskådningar samt känna igen likheter och skillnader mellan dem. Eleven kan berätta om några drag i Unescos världsarvskonvention och nämna några världsarvsobjekt.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan nämna ett grundläggande inslag i minst en kultur (såsom klädsel, språk, mat, fester, näring, utkomst, teknologi) och ett av Unescos världsarvsobjekt.

M3 handleda eleven att lära känna olika religiösa och icke-religiösa livsåskådningar, växelverkan mellan dem samt vilken roll kunskap och forskning spelar vid bedömning av livsåskådningar
Lokal precisering

Mål för undervisning 

 

Centralt innehåll 

Kompetens  

Föremål för bedömningen 

Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 

M3 handleda eleven att lära känna olika religiösa och icke-religiösa livsåskådningar, växelverkan mellan dem samt vilken roll kunskap och forskning spelar vid bedömning av livsåskådningar  

I undervisningen fördjupar man sig i begreppen världsbild och världsåskådning. 

Eleverna bekantar sig med världens kultur- och naturarv som skyddas av Unesco 

Man utforskar valda trosuppfattningars historia. 

Eleverna övar att söka information om olika kulturer och livsåskådningar.  

K1, K2, K5 

Kunskap om olika livsåskådningar och förmåga att jämföra dem  

Eleven kan nämna de viktigaste dragen och utvecklingsförloppen i centrala världsåskådningar och kulturer 

Mål för elevens lärande
Eleven lär känna olika åskådningar, växelverkan mellan dem samt vilken roll kunskap och forskning spelar vid värdering av åskådningar.
Kunskap om olika åskådningar och förmåga att jämföra dem

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven förstår de viktigaste dragen och utvecklingsförloppen i centrala världsåskådningar och kulturer, särskilt historiska, kulturella och samhälleliga perioder inom den semitiska monoteismen och den sekulära humanismen. Eleven kan förklara hur man kan studera åskådningar på ett undersökande och vetenskapligt sätt.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan nämna de viktigaste dragen och utvecklingsförloppen i centrala världsåskådningar och kulturer, särskilt historiska, kulturella och samhälleliga perioder inom den semitiska monoteismen och den sekulära humanismen. Eleven kan redogöra för hur man kan studera åskådningar på ett undersökande och vetenskapligt sätt.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan nämna centrala drag i semitisk monoteism och sekulär humanism. Eleven vet att man kan närma sig åskådningsmässiga frågor på ett vetenskapligt sätt.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan nämna minst två olika åskådningar (såsom kristendom, marxism och veganism).

M5 vägleda eleven att se åskådningsfrihet som en mänsklig rättighet samt utforska med vilka nationella och internationella medel åskådningsfrihet garanteras
Lokal precisering

Mål för undervisning 

 

Centralt innehåll 

Kompetens  

Föremål för bedömningen 

Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 

M5 vägleda eleven att se åskådningsfrihet som en mänsklig rättighet samt utforska med vilka nationella och internationella medel åskådningsfrihet garanteras  

Fördjupar sig i begreppet åskådningsfrihet och går igenom hur åskådningsfrihet förverkligas i olika samhällen. 

K2, K3, K6, K7 

Förmåga att uppfatta betydelsen av åskådningsfrihet 

Eleven kan ge exempel på åskådningsfrihet som en mänsklig rättighet och på några medel som garanterar åskådningsfrihet och på brister på sådana i olika situationer. 

Mål för elevens lärande
Eleven lär sig att förstå åskådningsfrihet som en mänsklig rättighet och bekantar sig med nationella och internationella medel med vilka åskådningsfrihet garanteras.
Förmåga att uppfatta betydelsen av åskådningsfrihet

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven förklarar åskådningsfrihet som en mänsklig rättighet och några medel som garanterar åskådningsfrihet och kan redogöra för brister på sådana i olika situationer.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan ge exempel på åskådningsfrihet som en mänsklig rättighet och på några medel som garanterar åskådningsfrihet och på brister på sådana i olika situationer.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven känner till att åskådningsfrihet är en mänsklig rättighet. Eleven kan nämna minst ett medel med vilket åskådningsfrihet garanteras.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan ge ett exempel på åskådningsfrihet.

M7 uppmuntra eleven att acceptera och förstå världens mångfald och jämlikt bemötande av alla människor
Lokal precisering

Mål för undervisning 

 

Centralt innehåll 

Kompetens  

Föremål för bedömningen 

Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 

M7 uppmuntra eleven att acceptera och förstå världens mångfald och jämlikt bemötande av alla människor 

Eleverna granskar begreppet kulturell mångfald som en rikedom, en rättighet och en etisk fråga. 

K2, K3, K7 

Förmåga att uppfatta kulturell mångfald och jämlikhet 

Eleven förstår betydelsen av världens mångfald och jämlikt bemötande av alla människor. 

Mål för elevens lärande
Eleven lär sig att acceptera och förstå världens mångfald och jämlikt bemötande av alla människor.
Förmåga att uppfatta kulturell mångfald och jämlikhet

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven förstår och kan motivera betydelsen av världens mångfald och jämlikt bemötande av alla människor.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven förstår betydelsen av världens mångfald och jämlikt bemötande av alla människor.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan beskriva världens mångfald och ge exempel på jämlikt bemötande av alla människor.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan ge ett exempel på världens mångfald och jämlikt bemötande av alla människor.

M8 handleda eleven att iaktta etiska aspekter i sitt liv och sin omgivning och att utveckla sitt etiska tänkande
Lokal precisering

Mål för undervisning 

 

Centralt innehåll 

Kompetens  

Föremål för bedömningen 

Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 

M8 handleda eleven att iaktta etiska aspekter i sitt liv och sin omgivning och att utveckla sitt etiska tänkande 

Eleverna bekantar sig med aktuella frågor som uppstår i sociala medier och andra massmedier ur ett etiskt perspektiv. 

Eleverna tillämpar etiska principer och begrepp på situationer som uppstår i ungdomarnas vardag. 

K5, K7 

Etiskt tänkande 

Eleven kan använda etisk terminologi och tolka och tillämpa den.  Eleven kan logiskt motivera sina etiska åsikter. 

 

Mål för elevens lärande
Eleven lär sig att identifiera etiska dimensioner i sitt liv och sin omgivning och att utveckla sitt etiska tänkande.
Förmåga till etiskt tänkande

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan använda etiska begrepp mångsidigt och motiverat tolka och tillämpa dem i sitt eget tänkande.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan använda etisk terminologi och tolka och tillämpa den. Eleven kan logiskt motivera sina etiska åsikter.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan identifiera etiska begrepp (såsom värde, skyldighet, rättighet, frihet, ansvar, jämlikhet och rättvisa). Eleven kan motivera sina etiska åsikter.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan känna igen den etiska dimensionen i några handlingar, såsom om handlingen är rätt eller fel eller varken rätt eller fel.

M10 vägleda eleven att inse betydelsen av och den etiska grunden för människovärdet, de mänskliga rättigheterna och människors jämlikhet
Lokal precisering

Mål för undervisning 

 

Centralt innehåll 

Kompetens  

Föremål för bedömningen 

Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 

M10 vägleda eleven att inse betydelsen av och den etiska grunden för människovärdet, de mänskliga rättigheterna och människors jämlikhet 

Mänskliga och medborgerliga rättigheter, jämlikhet och kränkning av mänskliga rättigheter, såsom förintelsen.   

K1, K7 

Etiskt tänkande 

Eleven kan förklara de viktigaste begreppen i anknytning till de mänskliga rättigheterna och jämlikhet. 

Mål för elevens lärande
Eleven lär sig känna betydelsen av och den etiska grunden för människovärdet, de mänskliga rättigheterna och människors jämlikhet.
Kännedom om människorättsetik

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan förklara de viktigaste begreppen i anknytning till de mänskliga rättigheterna och jämlikhet och ge exempel på verkställande av de mänskliga rättigheterna under historiens gång samt motivera betydelsen av de mänskliga rättigheterna.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan förklara de viktigaste begreppen i anknytning till de mänskliga rättigheterna och jämlikhet och ge exempel på verkställande av de mänskliga rättigheterna under historiens gång.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan nämna några begrepp i anknytning till de mänskliga rättigheterna och jämlikhet och redogöra för betydelsen av de mänskliga rättigheterna.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan beskriva faktorer i anknytning till människovärdet eller de mänskliga rättigheterna.

Innehåll

I1 Åskådning och kultur

Grunderna för läroplanen

I undervisningen fördjupar man sig i begreppen världsbild och världsåskådning. Man för diskussioner som stödjer elevens livsåskådning och identitetsutveckling. Eleverna fördjupar sig i världens kultur- och naturarv som skyddas av Unesco, och följer med hur kulturen tar sig uttryck i bland annat medier och inom konst. I undervisningen studeras teistiska och ateistiska trosuppfattningar i dagens värld, till exempel den sekulära humanismen, kristendomen och islam. Man utforskar valda trosuppfattningars historia och vilka förändringar de genomgått samt bedömer hur åskådningsfrihet och jämlikhet förverkligas i olika samhällen.

I2 Etikens grunder

Grunderna för läroplanen

Eleverna får insikt i etikens grundläggande frågor och huvudriktningar. Man funderar över utgångspunkterna för ett gott liv och allmänmänskliga värden: sanning, godhet, skönhet och rättvisa. I undervisningen granskas olika perspektiv på etisk bedömning av handlingar, såsom gärningens avsiktlighet, gärningsmannens syfte och konsekvenserna av gärningen. Man tillämpar etiska principer och begrepp på situationer som uppstår i ungdomarnas vardag. Eleverna fördjupar sig i aktuella frågor som uppstår i sociala medier och andra massmedier ur ett etiskt perspektiv. Man granskar kulturell mångfald som en rikedom, en rättighet och en etisk fråga.

I3 De mänskliga rättigheterna och en hållbar framtid

Grunderna för läroplanen

I undervisningen behandlas människovärdet, de mänskliga rättigheterna och jämlikhet mellan människor. Man utforskar utvecklingen av de mänskliga rättigheterna och kränkning av mänskliga rättigheter, såsom förintelsen. Eleverna studerar olika uppfattningar om förhållandet mellan människan och naturen, till exempel den humanistiska, utilistiska, mystiska och naturcentrerade uppfattningen. Man utforskar möjligheterna till en hållbar framtid i naturen och i samhället samt frågor med anknytning till miljöetik, såsom djurens rättigheter. Eleverna reflekterar över hur man kan agera på ett ansvarsfullt sätt för att främja en hållbar framtid.

eGrunder