Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen

Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen

I Esbo betonas positiv pedagogik, som även är en utgångspunkt för bedömning av lärande och kunnande. I skolan förs regelbundna diskussioner om bedömning och bedömningspraxis mellan lärare samt med elever och vårdnadshavare i syfte att skapa en bedömningskultur som stöder lärande. Speciellt i början av läsåret är det viktigt att informera elever och vårdnadshavare om bedömningspraxis.

Bedömningen ska vara sporrande och realistisk. I bedömningskulturen i Esbo betonas särskilt växelverkan mellan elev och lärare, som utgör en stor del av bedömningen. Eleven får handledande respons om sitt lärande och sin utveckling. Lärarens uppgift är att medvetandegöra eleven om den egna lärandeprocessen och hjälpa eleven vidare då hen stöter på svårigheter i det egna lärandet. Målet med handledningen av och responsen om lärande är att eleven stegvis tar ett större ansvar för sitt lärande, blir medveten om sin egen lärandeprocess och lär sig att själv påverka det egna lärandet i allt högre grad. Eleven och elevens vårdnadshavare ska vara medvetna om målen för undervisningen och föremål för bedömningen.

Den information som fås i samband med bedömningen utgör grunden för differentiering och bidrar till att tidigt identifiera elevernas eventuella behov av stöd. Bedömningen är också ett verktyg som läraren ska använda för egen självvärdering och för att reflektera över sitt arbete samt för att anpassa undervisningen enligt elevernas behov.

Formativ bedömning

Läraren observerar kontinuerligt elevernas lärprocesser, skapar mångsidiga tillfällen för eleverna att visa sitt lärande på olika sätt och kommunicera med eleverna om deras lärande. Med hjälp av den formativa bedömningen handleder läraren eleverna i deras lärande och synliggör på vilket sätt eleven kan främja sitt eget lärande. Den formativa bedömningen sker i huvudsak genom respons och interaktion mellan eleven och läraren i undervisningssituationer. Responsen ska vara kvalitativ och beskrivande och bestå av växelverkan där man analyserar och löser utmaningar i lärandet. 

En del av den formativa bedömningen är bedömningssamtal som alla elever deltar i under läsåret. I bedömningssamtalet läggs fokus på elevens styrkor i lärande och skolgången samt behandlar elevens framsteg i lärande i relation till målen i undervisningen. I bedömningssamtalet deltar eleven och en eller flera av elevens lärare. Elevens vårdnadshavare erbjuds alltid möjlighet att delta i bedömningssamtalet. Bedömningssamtalet dokumenteras på pedagogiskt ändamålsenligt sätt.

Summativ bedömning

Allmänna principer för bedömningen

Bedömning av lärande och kunnande

Arbetet som föremål för bedömning

Bedömning av uppförande

I skolans fostrande uppdrag ingår att ge eleverna handledning samt kunskaper och färdigheter i anknytning till uppförande. Eleverna ska lära sig att ta hänsyn till andra människor och omgivningen och att följa gemensamt överenskomna handlingssätt och regler. De ska i olika kommunikationssituationer i skolan lära sig att uppföra sig sakligt och väl på det sätt som situationen kräver. Eleverna har också ett eget ansvar som medlemmar i skolgemenskapen. Det innebär att regelbundet delta i skolarbetet, att vara hygglig och bemöta sina skolkamrater och de vuxna i skolan med respekt och att följa gemensamma regler. Att respektera andra människors integritet, arbete och arbetsro samt sköta överenskomna uppgifter är nödvändigt i skolarbetet. Lagen om grundläggande utbildning förpliktar eleverna att delta i den grundläggande utbildningen, att utföra sina uppgifter samvetsgrant och att uppträda sakligt. En elev ska enligt lag även låta bli att mobba eller diskriminera samt handla så att hen inte äventyrar andra elevers, skolgemenskapens eller studiemiljöns säkerhet eller hälsa. Hemmet och skolan ska tillsammans handleda eleven att agera i enlighet med lagen och stöda eleven i skolarbetet.

Elevernas uppförande ska bedömas och eleverna ska ges handledande respons om sitt uppförande i relation till de mål som ställts upp för uppförandet. För att främja en jämlik grundläggande utbildning i Esbo även vad gäller bedömning av uppförande uppgör skolorna tillsammans mål för bedömningen av uppförande. Målen för uppförandet grundar sig på skolornas mål för fostran, principerna för utvecklandet av skolornas verksamhetskultur och skolans ordningsregler. Uppförandet bedöms i samarbete mellan de lärare som undervisar eleven på basis av de gemensamma målen för bedömningen av uppförande som fastställs skolvis i läroplanen.

Studiegången i den grundläggande utbildningen

Studiegången enligt årskurs

Elevens framsteg i studierna och eventuellt behov av stöd följs upp kontinuerligt. Elevens prestationer i relation till målen för undervisningen behandlas i bedömningssamtal och bedöms i den bedömningsinformation som eleven får under läsåret.  Ifall en elev löper risk att inte klara av lärokursen med godkänt vitsord i något ämne, trots givet stöd, ska skolan utan dröjsmål vara i kontakt med elev och vårdnadshavare för att diskutera och komma överens om åtgärder. Huvudsakligen är strävan att eleverna får det stöd de behöver för att fullgöra läroämnenas lärokurser under läsåret som en del av undervisningen.

Elever som trots givet stöd blivit underkända i ett ämne erbjuds möjligheten till ett särskilt prov (utan att delta i undervisning) för att visa att hen inhämtat godtagbara kunskaper och färdigheter i något läroämne, dvs. godkänt.  Skolorna ordnar ett tillfälle för särskilt prov efter läsårets slut. Datum definieras i läsårsplanen. Det särskilda provet kan innehålla olika slags uppgifter, muntliga och skriftliga, för att eleven på bästa sätt ska kunna visa sina kunskaper. Eftersom provet ordnas efter läsårets slut, ges eleven först ett villkorligt beslut om kvarstannande i läsårsbetyget. Detta beslut kan ändras efter genomfört prov.

Studier enligt ett eget studieprogram

Riktlinjerna för anordnande av årskursintegrerade studier enligt eget studieprogram definieras i kap 5.4.1. Bedömningen av en elev som fått beslut om årskursintegrerade studier baserar sig på elevens egna studieprogram. I studieprogrammet har definierats i vilken ordning och enligt vilka helheter eleven framskrider i sina studier. Eleven får ett läsårsbetyg i slutet av varje läsår samt övrig bedömningsinformation enligt vad skolan bestämt i den skolvisa delen av läroplanen. Elevens studieprogram tilläggs som bilaga till läsårsbetyget.

Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret

I årskurserna 1-3 ges bedömningen i både gemensamma och valfria ämnen i form av verbala betyg. Från och med läsårsbedömningen i årskurs 4 bedöms eleverna med siffror.

Valfria ämnen ingår i elevernas studier i årskurserna 4-9. Valfria ämnen som omfattar minst två årsveckotimmar bedöms med siffror i årskurserna 4-9. Lärokurser i valfria ämnen som omfattar mindre än två årsveckotimmar och helheter bestående av sådana lärokurser ska bedömas verbalt med anteckningen ”godkänd”.

Valfria konst- och färdighetsämnen är en del av undervisningen och bedömningen i det gemensamma läroämnet.

För en elev vars modersmål är något annat än undervisningsspråket och studerar modersmål enligt lärokursen svenska som andra språk används huvudsakligen sifferbedömning från och med läsårsbedömningen i årskurs 4 i gemensamma läroämnen och valfria ämnen som för övriga elever. I undantagsfall kan bedömningen ges som ett verbalt omdöme, förutom vid slutbedömningen, ifall det inte är möjligt att bedöma elevens lärande och kunnande på grund av att de språkliga färdigheterna i svenska ännu är under utveckling. Det är viktigt att det verbala omdömet är utförligt och tydligt formulerat samt innehåller tillräckligt information om elevens lärande och kunnande.

Vid bedömningen av läroämnen som studerats enligt individualiserad lärokurs används huvudsakligen sifferbedömning från och med läsårsbedömningen i årskurs 4 som för övriga elever. I undantagsfall kan bedömningen ges med ett verbalt omdöme i stället för sifferbedömning om det anses vara ur elevens perspektiv mer ändamålsenligt. Bedömningen av de individualiserade lärokurserna ska definieras i elevens individuella plan. 

Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen

Bildandet av slutvitsord

En elev som uppnått godkända resultat i ett läroämne vars studier avslutats i årskurs 7 eller 8 har inte möjlighet att genom tilläggsprestationer påverka sitt slutvitsord. Då slutbedömningen genomförs kan läraren be eleven om tilläggsprestationer enbart om det inte finns tillräckligt information om elevens kunnande. Genom tillräckliga stödåtgärder, användning av mångsidiga och, vid behov, alternativa bedömningsmetoder och specialarrangemang säkerställer skolan att eleven ges goda möjligheter att visa sitt kunnande redan då läroämnet undervisas.

Slutbedömningen av en elev som omfattas av särskilt stöd

Vid bedömningen av läroämnen som studerats enligt individualiserad lärokurs används huvudsakligen sifferbedömning i slutbedömningen. I undantagsfall kan bedömningen ges med ett verbalt omdöme i stället för sifferbedömning om det anses vara ur elevens perspektiv mer ändamålsenligt. Bedömningen av de individualiserade lärokurserna ska definieras i elevens individuella plan. 

Gemensamma läroämnen som ska bedömas i slutbedömningen

Bedömning av lärokurserna i konst- och färdighetsämnen i slutbedömningen

Bedömning av valfria ämnen i slutbedömningen

Hur valfria ämnen erbjuds i skolorna definieras i kap 10.2. Skolorna definierar hurdana valfria ämnen som erbjuds i skolan.  I årskurs 7-9 kan ett valfritt ämne erbjudas som en fördjupad helhet som hör till ett gemensamt läroämne. Ett valfritt ämne som hör till ett gemensamt läroämne och som bedöms verbalt med anteckningen ”godkänd” kan höja slutvitsordet i läroämnet i fråga. I de skolvisa läroplansdelarna för de valfria ämnena ska det tydligt framgå om det valfria ämnet är fördjupning i ett gemensamt ämne eller om det är fråga om tillämpade studier.

Undervisning som betonar ett läroämne eller en särskild utbildningsuppgift och slutbedömning

Frånvaro och dess inverkan på bedömning

Om eleven tillfälligt beviljats befrielse från undervisningen ska skolan säkerställa att eleven inte blir efter i undervisningen under sin frånvaro. Även för elever som är tillfälligt beviljade frånvaro från undervisningen ska den summativa bedömningen definiera i vilken mån eleven, genom mångsidiga prestationer, har uppnått målen som ställts upp för läroämnet. Om läraren, på grund av elevens tillfälliga frånvaro, behöver kompletterande information om elevens kunnande kan hen ge eleven möjlighet till tilläggsprestationer innan den summativa bedömningen genomförs. Godkända vitsord i läsårsbetyget kan inte höjas i efterhand.

Ny bedömning och rättelse av bedömning

Betyg

Verbala omdömen och siffervitsord i betygen

Läsårsbetyg

Mellanbetyg

Skiljebetyg

Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen

Precisering av betyg och betygsanteckningar i Esbo 6.11-6.11.5:

I de svenska skolorna i Esbo ges eleverna läsårsbetyg, skiljebetyg och avgångsbetyg. Skolorna använder gemensamma botten för dessa betyg. Under läsåret får eleverna ta del av summativ bedömningsinformation minst en gång under läsåret i alla läroämnen eleven studerat enligt det sätt som skolan definierat i den skolvisa delen i läroplanen gällande bedömning.

I årskurserna 1-3 ges bedömningen i betygen i form av verbalt omdöme. Från och med läsårsbedömningen i årskurs 4 får eleverna betyg med sifferbedömning. Uppförande bedöms med verbal bedömning i årskurserna 1-3 och bedömningen ges då som bilaga till läsårsbetyget och skiljebetyget. Användning av verbal och sifferbedömning definieras närmare i kap. 6.7 och 6.8.

För deltagande i undervisning i eget modersmål/upprätthållande undervisning ges i slutet på läsåret ett skiljt betyg och antecknas inte i läsårs-, skilje- eller avgångsbetygen.

Särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen

Möjligheter till särskild examen i de svenska skolorna i Esbo kan erbjudas elever som saknar avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen, elever som deltar i undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen (förberedande undervisning) eller läropliktiga elever i hemundervisning. 

Elever som deltar i förberedande undervisning kan avlägga lärokurser i den grundläggande utbildningen genom särskild examen och därmed få betyg i ämneslärokurser/fullgjorda lärokurser under tiden den förberedande undervisningen pågår.

Läropliktiga elever i hemundervisning och vars vårdnadshavare ansvarar för den läropliktigas framsteg i studierna kan få betyg i ämneslärokurser/fullgjorda lärokurser i den grundläggande utbildningen genom att avlägga särskild examen. Möjligheten att avlägga särskild examen anordnas i den skola som anvisats ansvar för övervakning av den läropliktigas framsteg i studierna.

Att avlägga särskild examen sker alltid genom överenskommelse med undervisningschefen.

Frågor som avgörs på lokal nivå