M1 handleda eleven att inse sambandet mellan religion och kultur och att uppfatta den religiösa mångfalden
Lokal precisering
Mål för undervisning | Centralt innehåll | Kompetens | Föremål för bedömningen | Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 | M1 vägleda eleven att inse sambandet mellan religion och kultur och att uppfatta den religiösa mångfalden | Bibelns tillkomst och centrala innehåll. Världsreligionerna och hur de påverkat kulturen i de områden där de uppkommit. Grundteserna i de olika världsreligionerna. Naturreligionerna i Norden och världen. Religionerna som fenomen. Religiositet och irreligiositet som en aspekt på mänskligt liv. Kristendomen som del av världsreligionerna. Religioner som är representerade/har egna samfund i Finland. | K1, | Kunskap om religionernas betydelse för kulturen och samhället | Eleven känner igen olika företeelser i anknytning till religion i olika kulturer och samhällen. |
Mål för elevens lärande
Eleven förstår den mångsidiga kommunikationen mellan religion och kultur och den religiösa mångfalden.
|
Förmåga att uppfatta det inflytande som mångfalden av religioner har samt religionernas inverkan på kultur och samhälle
|
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan ge mångsidiga exempel på den interna mångfalden i den religion som studeras.
Eleven kan beskriva växelverkan mellan religion och kultur på ett mångsidigt sätt.
Eleven känner igen och kan nämna olika företeelser i anknytning till religion i olika kulturer och samhällen.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan ge exempel på mångfalden i anknytning till den religion som studeras.
Eleven visar att hen förstår att religion och kultur står i växelverkan med varandra.
Eleven känner igen olika företeelser i anknytning till religion i olika kulturer och samhällen.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven känner igen olika saker i omgivningen som anknyter till religion.
Eleven kan kombinera begrepp och företeelser i anknytning till religion.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner under handledning igen olika saker i omgivningen som anknyter till religion såsom byggnader och symboler.
|
M2 handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande
Lokal precisering
Mål för undervisning | Centralt innehåll | Kompetens | Föremål för bedömningen | Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 | M2 handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande | Bibelns tillkomst och centrala innehåll. Världsreligionerna och hur de påverkat kulturen i de områden där de uppkommit. Grundteserna i de olika världsreligionerna. Naturreligionerna i Norden och världen. Religionerna som fenomen. Religiositet och irreligiositet som en aspekt på mänskligt liv. Kristendomen som del av världsreligionerna. Religioner som är representerade/har egna samfund i Finland. | K2 | Kunskap om världsreligionerna och övriga åskådningar | Eleven kan analysera de grundläggande lärorna i den religion som studeras och beskriva innehållet i de viktigaste källorna. Eleven kan beskriva uppkomsten och utbredningen av den religion som studeras, samt dess inflytande i olika delar av världen. Eleven kan själv-ständigt hämta ytterligare information om den religion som studeras och fästa uppmärksamhet vid källornas tillförlitlighet. |
Mål för elevens lärande
Eleven fördjupar sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande och utvecklas i att hämta ytterligare information om dem.
|
Förmåga att hantera information om den religion som studeras
|
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan analysera de grundläggande lärorna i den religion som studeras och innehållet i och tolkningen av de viktigaste källorna.
Eleven kan beskriva uppkomsthistoria för den religion som studeras, dess utbredning och inflytande i olika delar av världen.
Eleven kan självständigt hämta ytterligare information om den religion som studeras och fästa uppmärksamhet vid källornas tillförlitlighet.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan analysera de grundläggande lärorna i den religion som studeras och beskriva innehållet i de viktigaste källorna.
Eleven kan beskriva uppkomsten och utbredningen av den religion som studeras, samt dess inflytande i olika delar av världen.
Eleven kan självständigt hämta ytterligare information om den religion som studeras och fästa uppmärksamhet vid källornas tillförlitlighet.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan ge exempel på lärorna i den religion som studeras.
Eleven kan redogöra för uppkomsten av den religion som studeras, samt för dess källor, inflytande och utbredning.
Eleven kan enligt givna instruktioner söka ytterligare information om den religion som studeras.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan ge ett exempel på lärorna i den religion som studeras och ett exempel på de viktigaste källorna.
Eleven kan berätta om uppkomsten av den religion som studeras.
|
M3 handleda eleven att fördjupa sin kännedom om religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet
Lokal precisering
Mål för undervisning | Centralt innehåll | Kompetens | Föremål för bedömningen | Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 | M3 handleda eleven att undersöka religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet | Bibelns tillkomst och centrala innehåll. Världsreligionerna och hur de påverkat kulturen i de områden där de uppkommit. Grundteserna i de olika världsreligionerna. Naturreligionerna i Norden och världen. Religionerna som fenomen. Religiositet och irreligiositet som en aspekt på mänskligt liv. Kristendomen som del av världsreligionerna. Religioner som är representerade/har egna samfund i Finland. | K2, K3, K6 | Förmåga att hantera religiös information | Eleven kan beskriva och jämföra de huvudsakliga dragen i de olika världsreligionerna. Eleven kan använda begreppen religion, irreligiositet och åskådning i ändamålsenliga sammanhang. Eleven kan söka information om religioner och åskådningar. |
Mål för elevens lärande
Eleven förstår vad som avses med världsreligioner, irreligiositet och åskådningar och hur de skiljer sig från varandra. Eleven utvecklar sin förmåga att söka ytterligare information om dem.
|
Kännedom om världsreligionerna och olika åskådningar
|
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan analysera de huvudsakliga dragen i de olika världsreligionerna.
Eleven kan beskriva den rådande mångfalden inom religioner och irreligiositet.
Eleven kan söka information om religioner och åskådningar och fästa uppmärksamhet vid informationskällornas tillförlitlighet.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan beskriva och jämföra de huvudsakliga dragen i de olika världsreligionerna.
Eleven kan använda begreppen religion, irreligiositet och åskådning i ändamålsenliga sammanhang.
Eleven kan söka information om religioner och åskådningar.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan nämna världsreligioner och berätta om de mest centrala dragen i dem.
Eleven kan beskriva skillnaden mellan religion och irreligiositet.
Eleven kan söka ytterligare information om religioner och åskådningar enligt givna instruktioner.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan nämna två religioner och under handledning känna igen de centrala dragen i dem.
Eleven känner under handledning igen skillnaderna mellan religion och irreligiositet.
|
M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt identifiera religiösa teman i medier, i världspolitiken och inom konst och populärkultur
Lokal precisering
Mål för undervisning | Centralt innehåll | Kompetens | Föremål för bedömningen | Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 | M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt ge akt på religiösa teman i medier, världspolitiken, inom konst och populärkultur | Världsreligionernas seder, riter, konst och symbolik samt deras förhållande till ortodoxin. Världsreligionernas aktuella synlighet i olika medier och deras heliga platser. | K2, K4, K6 | Religiös och kulturell läskunnighet | Eleven kan beskriva och nämna seder i olika religioner och kan ge ett exempel på religiösa seder och bruk. Eleven känner igen och kan ge ett exempel på religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten samt i populärkulturen. |
Mål för elevens lärande
Eleven identifierar och förstår seder i olika religioner och åskådningar samt utvecklar sin förmåga att identifiera religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten och populärkulturen.
|
Religiös och kulturell läskunnighet
|
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan analysera seder i olika religioner och kan ge exempel på irreligiösa seder och bruk.
Eleven identifierar och kan ge exempel på religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten samt i populärkulturen.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan beskriva och nämna seder i olika religioner och kan ge ett exempel på irreligiösa seder och bruk.
Eleven känner igen och kan ge ett exempel på religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten samt i populärkulturen.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan berätta om centrala seder i minst tre religioner.
Ur givet material känner eleven igen religiösa symboler och teman i medier, konsten och populärkulturen.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner utgående från exempel igen seder i anknytning till religion.
|
M5 handleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk
Lokal precisering
Mål för undervisning | Centralt innehåll | Kompetens | Föremål för bedömningen | Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 | M5 vägleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk | Skillnaderna mellan tro och kunskap samt mellan religiöst och vetenskapligt språk. Världsreligionernas heliga skrifter, centrala innehåll och tolkningar. Aktuella religiösa frågor i världspolitiken. | K1, K2, K4, K5, K7 | Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter | Eleven känner igen olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk. Eleven kan lyssna till andras åsikter och presentera motiveringar för sina egna åsikter. |
Mål för elevens lärande
Eleven lär sig att identifiera och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader i religiöst och vetenskapligt språk. Eleven utvecklar sin förmåga att lyssna på andras åsikter och att motivera sina egna åsikter.
|
Förmåga att särskilja på religiöst och vetenskapligt språk samt tankeförmåga och kommunikativa färdigheter
|
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan analysera skillnaderna mellan religiösa och vetenskapliga argument och mellan religiöst och vetenskapligt språk.
Eleven kan lyssna till andras åsikter och logiskt motivera sina egna åsikter.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven känner igen olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk.
Eleven kan lyssna till andras åsikter och presentera motiveringar för sina egna åsikter.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven känner igen typiska drag i ett vetenskapligt respektive ett religiöst språk.
Eleven kan lyssna till andras åsikter och presentera sina egna.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven skiljer ett tydligt religiöst påstående och ett tydligt vetenskapligt påstående från varandra.
|
M6 handleda eleven att utforska centrala etiska begrepp, de mänskliga rättigheterna och de etiska principerna i den religion som studeras samt i andra religioner och åskådningar
Lokal precisering
Mål för undervisning | Centralt innehåll | Kompetens | Föremål för bedömningen | Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 | M6 handleda eleven att utforska centrala etiska begrepp, de mänskliga rättigheterna och de etiska principerna i den religion som studeras samt i andra religioner och livsåskådningar | Världsreligionernas centrala etiska undervisning och människosyn i jämförelse med ortodoxin. | K2, K7 | Etiskt tänkande | Eleven kan använda centrala etiska begrepp och kan skilja på etiska frågeställningar och andra frågeställningar. Eleven kan beskriva de etiska principerna i den religion som studeras och i nå-gon annan religion eller åskådning. |
Mål för elevens lärande
Eleven lär sig att använda centrala begrepp i etiskt tänkande. Eleven känner till de centrala mänskliga rättigheterna samt de etiska principerna i den religion som studeras och andra religioner och åskådningar.
|
Förmåga att behärska information om etik och mänskliga rättigheter
|
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan använda centrala etiska begrepp, reflektera över etiska frågeställningar och bedöma förverkligandet av de mänskliga rättigheterna i praktiken.
Eleven kan analysera de etiska principerna i den religion som studeras och jämföra dem med centrala etiska begrepp i andra religioner och åskådningar.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan använda centrala etiska begrepp och kan skilja på etiska frågeställningar och andra frågeställningar.
Eleven kan reflektera över etiska frågeställningar och förverkligandet av de mänskliga rättigheterna i praktiken.
Eleven kan beskriva de etiska principerna i den religion som studeras och i någon annan religion eller åskådning.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Utgående från exempel på situationer känner eleven igen den etiska dimensionen och kan under handledning reflektera över etiska frågeställningar.
Eleven kan ge exempel på mänskliga rättigheter och deras betydelse.
Eleven kan redogöra för de etiska principerna i den religion som studeras.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan ge ett exempel på någon mänsklig rättighet.
Eleven kan ge ett exempel på en etisk princip i den religion som studeras.
|
M7 hjälpa eleven att reflektera över religioners och åskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val
Lokal precisering
Mål för undervisning | Centralt innehåll | Kompetens | Föremål för bedömningen | Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 | M7 hjälpa eleven att reflektera kring religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val | Jämförelse av kulturerna i de områden där världsreligionernas inverkan på mänskligt liv är tydliga (extremism, andligt sökande, tro och sekularisering). | K5, K6 | Kunskap om religioners och livsåskådningars globala betydelse | Eleven kan beskriva religioners och åskådningars betydelse som grund och rättesnöre för människors val. |
Mål för elevens lärande
Eleven utvecklar sin förmåga att reflektera över religioners och åskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val.
|
Förmåga att uppfatta betydelsen av religioner och åskådningar i individens liv och globalt
|
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan reflektera över religioners och åskådningars betydelse som grund och rättesnöre för människors val och kan ge exempel på detta i olika delar av världen.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan beskriva religioners och åskådningars betydelse som grund och rättesnöre för människors val.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan ge exempel på det inflytande religioner och åskådningar har på människors val och verksamhet.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner utgående från givna exempel igen religiösa och åskådningsmässiga faktorer som påverkar människornas val.
|
M10 sporra eleven att möta olika människor nu och i framtiden, under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden
Lokal precisering
Mål för undervisning | Centralt innehåll | Kompetens | Föremål för bedömningen | Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 | M10 sporra eleven att möta olika människor i dag och i framtiden under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden | Betydelsen av äkta möten, respekt och tolerans på vägen mot världsfred. | K6 | | Används inte som grund för bedömningen. Eleven handleds att som en del av självbedömningen reflektera över sina upplevelser. |
Mål för elevens lärande
Eleven utvecklar sina färdigheter i konstruktiv kommunikation tillsammans med andra människor nu och i framtiden, under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden.
|
|
|
