M1 handleda eleven att inse sambandet mellan religion och kultur och att uppfatta den religiösa mångfalden
Lokal precisering
Mål för undervisning | Centralt innehåll | Kompetens | Föremål för bedömningen | Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 | M1 vägleda eleven att inse sambandet mellan religion och kultur och att uppfatta den religiösa mångfalden | Begreppet religion utreds och religiositet granskas ur ett vetenskapligt perspektiv med beaktande av religiösa dimensioner Man fördjupar elevernas kunskaper om hur den lutherska och ortodoxa läran har påverkat värderingarna i det finländska samhället. I undervisningen fördjupas kännedomen om Bibeln och Traditionen, grundläggande kunskap om trosfrågor och ett kristet liv. Man hjälper eleverna att få en helhetsbild av sakramenten och att uppfatta lärans centrala delar. Man studerar de stora världsreligionernas uppkomst och utbredning och hur de påverkat kulturen, levnadsvanor och konst. Religionernas synlighet inom kultur, media, politik, populärkultur, konst och umgängeskultur. | K1 | Kunskap om religionernas betydelse i kulturen och samhället | Eleven känner igen olika företeelser i anknytning till religion i olika kulturer och samhällen. |
Mål för elevens lärande
Eleven förstår den mångsidiga kommunikationen mellan religion och kultur och den religiösa mångfalden.
|
Förmåga att uppfatta det inflytande som mångfalden av religioner har samt religionernas inverkan på kultur och samhälle
|
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan ge mångsidiga exempel på den interna mångfalden i den religion som studeras.
Eleven kan beskriva växelverkan mellan religion och kultur på ett mångsidigt sätt.
Eleven känner igen och kan nämna olika företeelser i anknytning till religion i olika kulturer och samhällen.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan ge exempel på mångfalden i anknytning till den religion som studeras.
Eleven visar att hen förstår att religion och kultur står i växelverkan med varandra.
Eleven känner igen olika företeelser i anknytning till religion i olika kulturer och samhällen.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven känner igen olika saker i omgivningen som anknyter till religion.
Eleven kan kombinera begrepp och företeelser i anknytning till religion.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner under handledning igen olika saker i omgivningen som anknyter till religion såsom byggnader och symboler.
|
M2 handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande
Lokal precisering
Mål för undervisning | Centralt innehåll | Kompetens | Föremål för bedömningen | Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 | M2 handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande | Begreppet religion utreds och religiositet granskas ur ett vetenskapligt perspektiv med beaktande av religiösa dimensioner Man fördjupar elevernas kunskaper om hur den lutherska och ortodoxa läran har påverkat värderingarna i det finländska samhället. I undervisningen fördjupas kännedomen om Bibeln och Traditionen, grundläggande kunskap om trosfrågor och ett kristet liv. Man hjälper eleverna att få en helhetsbild av sakramenten och att uppfatta lärans centrala delar. Man studerar de stora världsreligionernas uppkomst och utbredning och hur de påverkat kulturen, levnadsvanor och konst. Religionernas synlighet inom kultur, media, politik, populärkultur, konst och umgängeskultur. | K2 | Förmåga att hantera religiös information | Eleven kan analysera de grundläggande lärorna i den religion som studeras och beskriva innehållet i de viktigaste källorna. Eleven kan beskriva uppkomsten och utbredningen av den religion som studeras, samt dess inflytande i olika delar av världen. Eleven kan själv-ständigt hämta ytterligare information om den religion som studeras och fästa uppmärksamhet vid källornas tillförlitlighet. |
Mål för elevens lärande
Eleven fördjupar sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande och utvecklas i att hämta ytterligare information om dem.
|
Förmåga att hantera information om den religion som studeras
|
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan analysera de grundläggande lärorna i den religion som studeras och innehållet i och tolkningen av de viktigaste källorna.
Eleven kan beskriva uppkomsthistoria för den religion som studeras, dess utbredning och inflytande i olika delar av världen.
Eleven kan självständigt hämta ytterligare information om den religion som studeras och fästa uppmärksamhet vid källornas tillförlitlighet.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan analysera de grundläggande lärorna i den religion som studeras och beskriva innehållet i de viktigaste källorna.
Eleven kan beskriva uppkomsten och utbredningen av den religion som studeras, samt dess inflytande i olika delar av världen.
Eleven kan självständigt hämta ytterligare information om den religion som studeras och fästa uppmärksamhet vid källornas tillförlitlighet.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan ge exempel på lärorna i den religion som studeras.
Eleven kan redogöra för uppkomsten av den religion som studeras, samt för dess källor, inflytande och utbredning.
Eleven kan enligt givna instruktioner söka ytterligare information om den religion som studeras.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan ge ett exempel på lärorna i den religion som studeras och ett exempel på de viktigaste källorna.
Eleven kan berätta om uppkomsten av den religion som studeras.
|
M3 handleda eleven att fördjupa sin kännedom om religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet
Lokal precisering
Mål för undervisning | Centralt innehåll | Kompetens | Föremål för bedömningen | Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 | M3 handleda eleven att undersöka religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet | Begreppet religion utreds och religiositet granskas ur ett vetenskapligt perspektiv med beaktande av religiösa dimensioner Man fördjupar elevernas kunskaper om hur den lutherska och ortodoxa läran har påverkat värderingarna i det finländska samhället. I undervisningen fördjupas kännedomen om Bibeln och Traditionen, grundläggande kunskap om trosfrågor och ett kristet liv. Man hjälper eleverna att få en helhetsbild av sakramenten och att uppfatta lärans centrala delar. Man studerar de stora världsreligionernas uppkomst och utbredning och hur de påverkat kulturen, levnadsvanor och konst. Religionernas synlighet inom kultur, media, politik, populärkultur, konst och umgängeskultur. | K2, K3, K6 | Kunskap om världsreligionerna och olika livsåskådningar | Eleven kan beskriva och jämföra de huvudsakliga dragen i de olika världsreligionerna. Eleven kan använda begreppen religion, irreligiositet och åskådning i ändamålsenliga sammanhang. Eleven kan söka information om religioner och åskådningar. |
Mål för elevens lärande
Eleven förstår vad som avses med världsreligioner, irreligiositet och åskådningar och hur de skiljer sig från varandra. Eleven utvecklar sin förmåga att söka ytterligare information om dem.
|
Kännedom om världsreligionerna och olika åskådningar
|
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan analysera de huvudsakliga dragen i de olika världsreligionerna.
Eleven kan beskriva den rådande mångfalden inom religioner och irreligiositet.
Eleven kan söka information om religioner och åskådningar och fästa uppmärksamhet vid informationskällornas tillförlitlighet.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan beskriva och jämföra de huvudsakliga dragen i de olika världsreligionerna.
Eleven kan använda begreppen religion, irreligiositet och åskådning i ändamålsenliga sammanhang.
Eleven kan söka information om religioner och åskådningar.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan nämna världsreligioner och berätta om de mest centrala dragen i dem.
Eleven kan beskriva skillnaden mellan religion och irreligiositet.
Eleven kan söka ytterligare information om religioner och åskådningar enligt givna instruktioner.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan nämna två religioner och under handledning känna igen de centrala dragen i dem.
Eleven känner under handledning igen skillnaderna mellan religion och irreligiositet.
|
M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt identifiera religiösa teman i medier, i världspolitiken och inom konst och populärkultur
Lokal precisering
Mål för undervisning | Centralt innehåll | Kompetens | Föremål för bedömningen | Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 | M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt ge akt på religiösa teman i medier, världspolitiken, inom konst och populärkultur | Begreppet religion utreds och religiositet granskas ur ett vetenskapligt perspektiv med beaktande av religiösa dimensioner Man fördjupar elevernas kunskaper om hur den lutherska och ortodoxa läran har påverkat värderingarna i det finländska samhället. I undervisningen fördjupas kännedomen om Bibeln och Traditionen, grundläggande kunskap om trosfrågor och ett kristet liv. Man hjälper eleverna att få en helhetsbild av sakramenten och att uppfatta lärans centrala delar. Man studerar de stora världsreligionernas uppkomst och utbredning och hur de påverkat kulturen, levnadsvanor och konst. Religionernas synlighet inom kultur, media, politik, populärkultur, konst och umgängeskultur. | K2, K4, K6 | Religiös och kulturell läskunnighet | Eleven kan beskriva och nämna seder i olika religioner och kan ge ett exempel på religiösa seder och bruk. Eleven känner igen och kan ge ett exempel på religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten samt i populärkulturen. |
Mål för elevens lärande
Eleven identifierar och förstår seder i olika religioner och åskådningar samt utvecklar sin förmåga att identifiera religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten och populärkulturen.
|
Religiös och kulturell läskunnighet
|
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan analysera seder i olika religioner och kan ge exempel på irreligiösa seder och bruk.
Eleven identifierar och kan ge exempel på religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten samt i populärkulturen.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan beskriva och nämna seder i olika religioner och kan ge ett exempel på irreligiösa seder och bruk.
Eleven känner igen och kan ge ett exempel på religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten samt i populärkulturen.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan berätta om centrala seder i minst tre religioner.
Ur givet material känner eleven igen religiösa symboler och teman i medier, konsten och populärkulturen.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner utgående från exempel igen seder i anknytning till religion.
|
M5 handleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk
Lokal precisering
Mål för undervisning | Centralt innehåll | Kompetens | Föremål för bedömningen | Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 | M5 vägleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk. | Begreppet religion utreds och religiositet granskas ur ett vetenskapligt perspektiv med beaktande av religiösa dimensioner Man fördjupar elevernas kunskaper om hur den lutherska och ortodoxa läran har påverkat värderingarna i det finländska samhället. I undervisningen fördjupas kännedomen om Bibeln och Traditionen, grundläggande kunskap om trosfrågor och ett kristet liv. Man hjälper eleverna att få en helhetsbild av sakramenten och att uppfatta lärans centrala delar. Man studerar de stora världsreligionernas uppkomst och utbredning och hur de påverkat kulturen, levnadsvanor och konst. Religionernas synlighet inom kultur, media, politik, populärkultur, konst och umgängeskultur. | K1, K2, K4, K5, K7 | Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter | Eleven känner igen olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk. Eleven kan lyssna till andras åsikter och presentera motiveringar för sina egna åsikter. |
Mål för elevens lärande
Eleven lär sig att identifiera och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader i religiöst och vetenskapligt språk. Eleven utvecklar sin förmåga att lyssna på andras åsikter och att motivera sina egna åsikter.
|
Förmåga att särskilja på religiöst och vetenskapligt språk samt tankeförmåga och kommunikativa färdigheter
|
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan analysera skillnaderna mellan religiösa och vetenskapliga argument och mellan religiöst och vetenskapligt språk.
Eleven kan lyssna till andras åsikter och logiskt motivera sina egna åsikter.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven känner igen olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk.
Eleven kan lyssna till andras åsikter och presentera motiveringar för sina egna åsikter.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven känner igen typiska drag i ett vetenskapligt respektive ett religiöst språk.
Eleven kan lyssna till andras åsikter och presentera sina egna.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven skiljer ett tydligt religiöst påstående och ett tydligt vetenskapligt påstående från varandra.
|
M8 uppmuntra eleven att reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten och aktuella etiska frågor och egna värderingar i förhållande till dem
Lokal precisering
Mål för undervisning | Centralt innehåll | Kompetens | Föremål för bedömningen | Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 | M8 uppmuntra eleven att fundera över mänskliga livsfrågor och aktuella etiska frågor och egna värderingar i förhållande till dem | I undervisningen reflekterar man över människans frihet att välja sina mål i livet. Man reflekterar över det mångkulturella och mångreligiösa samhället och olika värderingar. | K7 | Etiskt tänkande | Eleven kan självständigt och tillsammans med andra reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten och några aktuella etiska frågor. Eleven kan beskriva värderingar som är viktiga för hen och presentera och motivera åsikter i etiska frågor. |
Mål för elevens lärande
Eleven lär sig att självständigt och tillsammans med andra reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten, aktuella etiska frågor och de egna värderingarna i förhållande till dem.
|
Förmåga till etiskt tänkande och att uttrycka sina egna åsikter
|
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan självständigt och tillsammans med andra reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten och aktuella etiska frågor.
Eleven kan analysera sina egna värderingar samt identifiera olika värderingar som grund för etiska lösningar.
Eleven kan presentera logiska och motiverade åsikter om etiska frågor.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan självständigt och tillsammans med andra reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten och några aktuella etiska frågor.
Eleven kan beskriva värderingar som är viktiga för hen och presentera och motivera åsikter i etiska frågor.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven känner igen och kan under handledning reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten och några aktuella etiska frågor.
Eleven kan beskriva värderingar som är viktiga för hen och utgående från dem ta ställning till etiska frågor.
Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan beskriva någon etisk fråga och en värdering som är viktig för hen.
|
M10 sporra eleven att möta olika människor nu och i framtiden, under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden
Lokal precisering
Mål för undervisning | Centralt innehåll | Kompetens | Föremål för bedömningen | Kunskapskrav för goda kunskaper / vitsordet 8 | M10 sporra eleven att möta olika människor i dag och i framtiden under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden | | K6 | | Används inte som grund för bedömningen. Eleven handleds att som en del av självbedömningen reflektera över sina upplevelser. |
Mål för elevens lärande
Eleven utvecklar sina färdigheter i konstruktiv kommunikation tillsammans med andra människor nu och i framtiden, under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden.
|
|
|