Svenska som andraspråk och litteratur

Grunderna för läroplanen

I årskurs 7–9 ska bedömningen av elevens lärande vara mångsidig, riktgivande och uppmuntrande. En respons som är uppmuntrande och konstruktiv stärker elevernas motivation och hjälper dem att utveckla sina språkliga färdigheter samt att hitta sina egna styrkor. Eleverna ska kontinuerligt få information om sina studieframgångar och hur väl de presterat i förhållande till målen. Bedömningen ska bli en naturlig del av lärprocessen. Genom en stödjande och analyserande bedömning av elevernas kunskaper kan man hjälpa eleverna att bli medvetna om sina egna kunskaper och färdigheter och sina arbetsprocesser och ge dem verktyg för att utveckla dessa. Alla målområden är lika viktiga i bedömningen av elevens lärande i årkurserna 7–9. Bedömningen ska vara mångsidig och grunda sig på såväl muntliga och skriftliga prov på kunnande som på lärarens observationer i olika lärsituationer. Eleverna ska ges möjlighet att visa prov på kunnande på ett mångsidigt sätt. Färdigheter för självvärdering och kamratrespons utvecklas som en del den formativa bedömningen.

Slutbedömningen infaller det läsår då studierna i modersmål och litteratur avslutas som ett för alla gemensamt läroämne i årskurs 7, 8 eller 9 i enlighet med timfördelningen som beslutits och beskrivits i den lokala läroplanen. Slutbedömningen ska beskriva hur väl och i vilken mån eleven uppnått målen i lärokursen i modersmål och litteratur då studierna avslutas. Då slutvitsordet bildas ska man ta i beaktande alla mål och de därtill hörande kunskapskraven för slutbedömningen i modersmål och litteratur som fastställts i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, oberoende av för vilken årskurs 7, 8 eller 9 enskilda mål har ställts upp i den lokala läroplanen. Slutvitsordet är en helhetsbedömning som ska bildas utgående från målen och kunskapskraven för modersmål och litteratur. Eleven har uppnått målen i lärokursen för vitsorden 5, 7, 8 eller 9 då elevens kunnande i huvudsak motsvarar den nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. Helhetsbedömningen av kunnandet för vitsorden 4, 6 och 10 ska bildas utgående från målen för lärokursen i modersmål och litteratur och i relation till ovan nämnda kunskapskrav för slutbedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i slutbedömningen i modersmål och litteratur och i slutvitsordet som ska bildas utgående från slutbedömningen.

I beskrivningarna av kunskapskraven omfattar beskrivningen av de högre vitsorden även kunnandet för de lägre vitsorden.


Lokala läroplanen

Vid bedömning av svenska som andraspråk ska elevens bakgrund och förkunskaper beaktas. I bedömningen av eleven ska mångsidiga, flexibla bedömningsmetoder användas.

I betyget bedöms elevens kunskaper i svenska som andraspråk enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk http://www.oph.fi/svenska/ops/grundskola/BILAGA2.doc

I slutet av grundskolan ges även ett sifferbetyg (4-10) enligt följande kriterier:

Utmärkta kunskaper 10

Elevens språkkunskaper utvecklas mycket snabbt och eleven behärskar lärostoffet utmärkt. Eleven är initiativrik när det gäller att lära sig språk. Eleven utvecklar sina språkkunskaper på fritiden och tar ansvar för inlärningen. Eleven kan bedöma och analysera sin inlärning inom språkets alla delområden.

Berömliga kunskaper 9

Elevens språkkunskaper utvecklas snabbt och eleven behärskar lärostoffet berömligt. Eleven är i allmänhet initiativrik när det gäller att lära sig språk. Eleven försöker utveckla sina språkkunskaper på fritiden och tar ansvar för inlärningen. Eleven kan bedöma sin inlärning och sina kunskaper i språkets alla delområden.

Goda kunskaper 8

Elevens språkkunskaper utvecklas väl, men kunskaperna i språkets delområden kan variera. Eleven behärskar lärostoffet. Eleven är positiv till att lära sig svenska och försöker utveckla sina språkkunskaper på fritiden. Eleven försöker ta ansvar för inlärningen och kan åtminstone på det stora hela bedöma sin inlärning och sina språkkunskaper.

Nöjaktiga kunskaper 7

Elevens språkkunskaper utvecklas. Eleven kan nöjaktigt det som undervisats och förhåller sig positiv till att lära sig språk. Elevernas kunskaper inom språkets olika delområden varierar.

Försvarliga kunskaper 6

Elevens språkkunskaper utvecklas långsamt och eleven kan försvarligt det som undervisats. Elevens kunskaper inom språkets olika delområden varierar.

Hjälpliga 5

Elevens språkkunskaper har knappt utvecklats. Eleven kan hjälpligt det som undervisats och visar inget intresse för att lära sig språk. Elevens språkkunskaper inom språkets olika delområden varierar.

Underkänd 4

Elevens språkkunskaper har inte utvecklats. Eleven behärskar inte det som undervisats och visar inget intresse för att lära sig språk.

Mål

Mål Föremål för bedömningen Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Att tolka texter
M5 handleda eleven att tolka texter kritiskt både självständigt och i grupp
Mål för elevens lärande
Eleven övar sig på att kritiskt tolka talade, skrivna och multimediala texter både självständigt och i grupp.
Förmåga att tolka talade, skrivna och multimediala texter

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven utvärderar texternas sätt att påverka. Eleven iakttar sådana betydelser i texterna som inte är direkt uttalade, såsom textens tankegång, attityder och synpunkter. Eleven tolkar hur andra texter inverkar på textens betydelse.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven använder sin förmåga att tolka texter som en resurs för lärandet. Eleven utvärderar texter och drar slutsatser om och ställer kritiska frågor utifrån texten. Eleven förstår att andra texter inverkar på textens tolkning.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven läser och förstår texter, även abstrakta sådana, som är lämpliga för hens ålder. Eleven drar slutsatser om texterna och framför motiverade åsikter om textens innehåll.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven läser och förstår enkla texter med ett konkret språk och i för eleven bekanta situationer. Eleven ställer frågor och uttrycker åsikter utifrån texterna tillsammans med andra och självständigt.

Att producera texter
M6 handleda eleven att stärka förmågan att planera, producera och bearbeta texter självständigt och tillsammans med andra samt att kunna använda olika textgenrer som källor och modeller för de egna texterna
Mål för elevens lärande
Eleven planerar, producerar och bearbetar texter. Eleven använder berättande, beskrivande och ställningstagande texter som modeller och källor för de egna texterna.
Förmåga att tillämpa kunskap om textgenrer i produktionen av texter

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven producerar självständigt texter där särdragen för olika textgenrer används på ett mångsidigt sätt. Eleven använder också andra texter som källor för de egna texterna.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven planerar, producerar och bearbetar texter där hen använder särdragen för olika textgenrer på ett ändamålsenligt sätt.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven planerar och producerar med hjälp av modeller texter om olika ämnesområden, både självständigt och tillsammans med andra. Eleven tar emot respons på sina texter. Eleven producerar texter där man känner igen textgenrerna men där textgenrernas typiska särdrag används bristfälligt.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven producerar texter som till sin struktur, sitt språk och sitt innehåll är enkla och konkreta och som berör ett ämne som är bekant för hen.

Att förstå språk, litteratur och kultur
M8 handleda eleven att fördjupa sin språkliga medvetenhet och intressera sig för språkliga fenomen, hjälpa eleven att känna igen språkliga strukturer, olika register, stildrag och nyanser och förstå betydelser och följder av olika språkliga val
Mål för elevens lärande
Eleven blir intresserad av språkliga fenomen. Eleven känner igen språkliga strukturer och använder formellt och informellt språk som en resurs för språkanvändningen samt använder språkliga stildrag och nyanser. Eleven förstår betydelser och följder av olika språkliga val.
Förmåga att utveckla språklig medvetenhet

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven drar slutsatser om texters språkliga och textuella särdrag. Eleven utnyttjar formellt och informellt språk i sitt språkbruk. Eleven förstår vilken inverkan språkliga val har för hur betydelsen byggs upp i en text.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven uppfattar och skiljer mellan språkliga och textuella drag i texter och deras betydelser med hjälp av ändamålsenliga begrepp. Eleven förstår formellt och informellt språkbruk och effekterna av olika språkliga stilar. Eleven förstår betydelser och följder av olika språkliga val.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven reflekterar över textens språkliga och textuella drag och deras betydelser tillsammans med andra. Eleven känner igen formellt och informellt språkbruk och skillnaderna mellan olika språkliga stilar. Eleven kan dela in satsen i satskonstruktionens olika delar.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven observerar att språkbruket varierar i olika situationer. Eleven identifierar skillnaderna mellan skrivet och talat språk. Eleven uppfattar gränserna mellan satser och känner igen verbet i centrum av satsen.

M9 inspirera eleven att bekanta sig med olika litteraturgenrer, den svenska och i synnerhet den finlandssvenska litteraturen, dess historia och kopplingar till världslitteraturen samt att handleda eleven att känna till hur olika texter förhåller sig till varandra
Mål för elevens lärande
Eleven läser och tolkar svenskspråkig litteratur, i synnerhet modern finlandssvensk litteratur. Eleven bekantar sig med den finlandssvenska litteraturens viktigaste skeden och deras kopplingar till världslitteraturen. Eleven förstår hur litteraturgenren och andra texter påverkat ett verk.
Förmåga att analysera och tolka skönlitteratur

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven läser mångsidig svenskspråkig litteratur och analyserar och tolkar det hen läst genom att diskutera och skriva om sina upplevelser. Eleven känner till den finlandssvenska litteraturen och dess förhållande till världslitteraturen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven läser och kan analysera en skönlitterär text. Eleven kan nämna centrala verk i den finlandssvenska litteraturen. Eleven kan särskilja litteraturgenrernas särdrag i texter som hen läser.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven läser svenskspråkiga, även finlandssvenska, skönlitterära texter och diskuterar sina läsupplevelser med de andra. Eleven känner till några litteraturgenrer och kan identifiera till vilken genre en text hör.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven läser korta och lättförståeliga svenskspråkiga skönlitterära texter. Eleven skiljer mellan fiktiva texter och andra texter. Eleven förstår att olika texter har skrivits vid olika tidpunkter. Eleven identifierar med hjälp av modeller kopplingar mellan texter.

Innehåll

I2 Att tolka texter

Grunderna för läroplanen

Eleverna fördjupar sig i att läsa mångsidigt och analysera texter som är viktiga med tanke på studier, samhälle och kultur. Texterna läses med fokus på värderingar, ideologier och påverkningsmedel (hur tolkningen påverkas av perspektiv, meningsstruktur, benämningar på personer och företeelser, språkliga bilder och ironi). Undervisningen befäster elevernas förmåga att tillämpa lässtrategier dynamiskt och vidgar elevernas ord- och begreppsförråd. Eleverna tränar att analysera i synnerhet förklarande, argumenterande och instruerande texter med fokus på språkliga drag samt att känna igen litterära stilriktningar i texter. Eleverna övar att analysera egna och andras texter samt att ge och ta emot respons.

I3 Att producera texter

Grunderna för läroplanen

Eleverna producerar i synnerhet förklarande, argumenterande och instruerande texter och vidgar samtidigt sin repertoar av textgenrer. Eleven handleds att göra mångsidigt bruk av ordförråd, fraseologi och språkliga strukturer (bl.a. strukturer som koncentrerar formuleringen) i sina texter. Undervisningen stärker behärskningen av skrivprocessens olika faser och bruket av olika informationskällor. Eleverna tränar olika stilarter och register samt olika sätt att uttrycka person och tid på ett konsekvent sätt i en text. Eleverna lär sig att välja lämpliga uttryckssätt för olika texter.

I4 Att förstå språk, litteratur och kultur

Grunderna för läroplanen

Eleverna undersöker texter och reflekterar över språkets betydelser och strukturer (satsdelar, ordböjning) samt hur språkliga val påverkar hur en text tas emot. Eleverna jämför det svenska språket med andra bekanta språk och undersöker hur olika språk påverkar varandra. Eleverna bekantar sig med språksituationen i Finland och med de centrala skedena i svenska språkets utveckling. Eleverna bekantar sig med litteratur, film, teater och mediekultur. Elevernas förståelse av den kulturella mångfalden stöds genom att kulturella upplevelser från olika tider och olika håll i världen jämförs. Eleverna undersöker mediernas funktion i det egna livet och i samhället kritiskt.

eGrunder