Ortodox tro

Grunderna för läroplanen

Bedömningen i religion ska vara handledande och uppmuntrande. Responsen ska sträva efter att uppmuntra eleven att studera och undersöka centrala religiösa källor och deras särdrag samt att göra egna tolkningar. I bedömningen ska man beakta olika former av skriftlig och muntlig framställning samt kunnande som visas med hjälp av andra uttrycksformer. Det centrala är elevens förmåga att uttrycka sig själv och sina tankar. I stället för att fästa uppmärksamheten vid memorering av detaljer ska man i bedömningen uppmärksamma elevens förmåga att förstå och kunna tillämpa sin kunskap och utveckla sitt tänkande.

Läraren ska ge ett verbalt omdöme eller ett siffervitsord i religion genom att bedöma elevernas kunnande i relation till de mål som i den lokala läroplanen fördelats årskursvis i årskurserna 3–6. Läsårsbedömningen i årskurs 6 grundar sig på de mål för undervisningen i läroämnet som fördelats för årskursen i den lokala läroplanen.

För att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i religion. Eleven har uppnått målen i religion för vitsorden 5, 7, 8 eller 9 då elevens kunnande i huvudsak motsvarar den nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. Helhetsbedömningen av kunnandet för vitsorden 4, 6 och 10 ska bildas utgående från målen för religion och i relation till ovan nämnda kunskapskrav för läsårsbedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i bedömningen i religion och i vitsordet som ska bildas. I beskrivningarna av kunskapskraven omfattar beskrivningen av de högre vitsorden även kunnandet för de lägre vitsorden.

Mål

Mål	Föremål för bedömningen	Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
M4 handleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen Lokal precisering Eleven känner till olika samfund som är en del av kristendomen. Eleven känner till livsåskådningar och irreligiositet i nuläge i Finland och Europa. Mål för elevens lärande Eleven utvecklar sin förmåga att söka information om religion i olika källor samt bedöma och använda informationen.	Förmåga att lära sig i studierna i religion	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan hämta, kombinera och jämföra information om religion i olika källor och göra observationer om källornas tillförlitlighet. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan använda den information hen hämtat och inser att det är skillnad i tillförlitligheten i källor. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan hämta information om religion i flera källor. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven kan under handledning hämta information om religion i givna källor.
M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationen i dag Lokal precisering Eleven känner till hur religionerna har påverkat samhällenas utveckling, kultur och medier och kan ge exempel. Eleven kan i huvuddrag beskriva Finlands och Europas religiösa rötter. Mål för elevens lärande Eleven bekantar sig med Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationen i dag.	Kunskap om religion och kultur	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan ge exempel på religionernas och åskådningarnas påverkan på kulturer och samhällen i Finland och Europa. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven känner till religionernas och åskådningarnas påverkan på kulturer och samhällen i Finland och Europa. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan ge exempel på Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter eller situationen i dag. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner utgående från givna exempel igen Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter eller särdrag i anknytning till situationen i dag.
M6 handleda eleven att få insikt i judendomen, kristendomen och islam och deras inflytande och historia i Europa Lokal precisering Eleven kan beskriva huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam och deras inbördes relationer. Mål för elevens lärande Eleven bekantar sig med judendomen, kristendomen och islam och deras inflytande och historia i Europa.	Kunskap om religion och kultur	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan redogöra för judendomens, kristendomens och islams inflytande eller historia i Europa. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan jämföra huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan berätta om huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner utgående från givna exempel igen huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam.
M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer Lokal precisering Eleven förstår vad som avses med helighet i religioner och kan bete sig sakligt på olika religiösa tillställningar. Mål för elevens lärande Eleven förstår vad som avses med begreppet heligt och strävar till att respektera det som är heligt för en själv och för andra. Eleven vet hur man agerar lämpligt i olika religiösa situationer och på olika religiösa platser och strävar till att uppföra sig sakligt och respektfullt i dessa.	Religiös multilitteracitet	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan redogöra för hur det heliga kan ta sig olika uttryck i religioner. Innehållet i anknytning till uppförande bedöms inte. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven förstår vad som avses med att respektera det som är heligt för andra. Hen kan ge exempel på kulturella seder i anknytning till religiösa situationer och platser och andra heliga saker. Innehållet i anknytning till uppförande bedöms inte. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan nämna olika saker som anses vara heliga och kan beskriva vilka seder som anknyter till dessa. Innehållet i anknytning till uppförande bedöms inte. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner igen eller kan nämna något som anses vara heligt eller en sed i anknytning till det heliga. Innehållet i anknytning till uppförande bedöms inte.
M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och etiska principer som förenar olika religioner Lokal precisering Eleven kan de centrala etiska normerna inom kristendomen och andra religioner: Den gyllene regeln, det dubbla kärleksbudet och de tio budorden. Mål för elevens lärande Eleven bekantar sig med de etiska normerna i den religion som studeras och etiska principer som förenar olika religioner.	Kunskap om etik	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan reflektera över hur religioners olika etiska principer tillämpas i vardagen. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan beskriva de centrala etiska normerna i den religion som studeras samt redogöra för någon etisk princip som förenar religioner och ge exempel på hur de tillämpas i vardagen. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan ge exempel på de etiska normerna i den religion som studeras eller etiska principer som förenar olika religioner. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner igen eller kan nämna något enstaka exempel på de etiska normerna i den religion som studeras.
M9 handleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv Lokal precisering Eleven ser kopplingen mellan de kristna etiska normerna och FNs konvention om barnets rättigheter. Mål för elevens lärande Eleven förstår värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv.	Kunskap om människorättsetik	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan reflektera över frågor i anknytning till barns rättigheter eller andra mänskliga rättigheter ur individens och kollektivets perspektiv. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan redogöra för konsekvensen av barns rättigheter eller andra mänskliga rättigheter i den egna livsmiljön. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan ge exempel på barns rättigheter eller andra mänskliga rättigheter. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner utgående från givna exempel igen mänskliga rättigheter eller barns rättigheter som bygger på konventionen om barnets rättigheter.
M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina synpunkter Lokal precisering Eleven kan motivera sina tankar och åsikter på ett mångsidigt sätt. Mål för elevens lärande Eleven övar sig i att diskutera etiska frågor och utvecklar sina tankefärdigheter och färdigheter att delta i diskussioner.	Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan diskutera konstruktivt samt reflektera och skapa egna åsikter i kommunikation med andra. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan ta hänsyn till andra i diskussionen och kan motivera sina egna åsikter. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven deltar i en gemensam diskussion och uttrycker sig konstruktivt. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven kan lyssna på andra och uttrycka sina tankar på något sätt.
M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet Lokal precisering Eleverna kan reflektera över sina upplevelser (används inte som grund för bedömningen). Mål för elevens lärande Eleven får förmåga att formulera och stärka en positiv syn på världen och självkänsla och tro på sitt liv.

Innehåll

I1 Förhållandet till den egna religionen

Grunderna för läroplanen

I undervisningen bekantar man sig med den ortodoxa lärans källor och grundläggande begrepp. Centralt innehåll är det liturgiska livet i huvuddrag, de heliga mysterierna och kyrkliga förrättningar i vardag och fest. Man bekantar sig med Gamla Testamentets skrifter ur ortodoxt perspektiv samt Jesu liv och lära i evangelierna och i relation till kyrkoårets händelser. I undervisningen behandlas kyrkans uppkomst och Paulus och de andra apostlarnas gärningar. Man studerar särdrag för den ortodoxa kyrkan i Finland, kyrkan som religiös byggnad, kyrkoarkitektur och symbolik som hör samman med den. Man bekantar sig med kyrkomusik och den ortodoxa lärans inflytande och synlighet i inhemska och utländska medier.

Lokala läroplanen

Paulus verksamhet och den tidiga kristendomens betydelse för kristendomens utveckling till världsreligion samt de andra apostlarnas gärningar
kristendomens mångfald och speciellt ortodoxa läran som en del av kristendom
ortodoxa, katolska och frikyrkliga samfund som en del av den kristna gemenskapen i Finland, uppmärksamma närmiljöns religiösa samfund
kristna sakrament i olika kyrkosamfund

I2 Religionernas värld

Grunderna för läroplanen

I undervisningen granskas vad som avses med helighet, man bekantar sig med högtider och olika seder och lär sig att uppskatta dem både i den egna och i andra religiösa kulturer. Man studerar den ortodoxa kyrkan som en katolsk och apostolisk, global gemenskap. Man bekantar sig med centrala religionerna i Europa och den europeiska religionskartan. Man studerar likheter mellan islam och judendomen och den ortodoxa kristendomen. Man bekantar sig med religiösa samfund i skolans närhet och med irreligiositet som livsåskådning. Man behandlar inledningsvis ekumenik och religionsdialog samt förhållandet mellan mänskliga rättigheter och religion.

Lokala läroplanen

religioner och livsåskådningar samt irreligiositet i nuläget i Finland och Europa
likheter mellan islam och judendomen och den ortodoxa kristendomen
ekumenik och dialog mellan olika religioner
ortodoxa kyrkan som en katolsk och apostolisk, global gemenskap
religioners synlighet i vardagen och media
respektera andras övertygelser och att bete sig sakligt på olika religiösa tillställningar och stunder
det religiösa kulturarvet i Vanda, i medier och i populärkultur

I3 Ett gott liv

Grunderna för läroplanen

Centralt innehåll i undervisningen är den ortodoxa läran och Nya Testamentets budskap som etiskt rättesnöre och stöd i det egna livet och i mänskliga relationer. Man bekantar sig med De tio budorden och funderar över egna etiska val, konsekvenser av dem och hur de bidrar till självkännedom, livskompetens och en positiv syn på livet. I undervisningen betonas vikten av att värdesätta andra människor, att ha omsorg om miljön och naturen samt att respektera livet och en hållbar framtid. Man reflekterar över det globala ansvaret i kyrkans och individens liv. Man bekantar sig med likheter mellan etiska principer i olika religioner och med likheter mellan den europeiska människorättsuppfattningen och kristna värderingar samt med betydelsen av FN:s konvention om barnets rättigheter.

Lokala läroplanen

kristendomens viktigaste etiska normer (t.ex. de tio budorden)
att uttrycka och motivera sina tankar och åsikter på ett mångsidigt sätt
att hantera konflikter och att söka lösningar
människorättsetik, FN:s konvention om barnets rättigheter och människovärde
att respektera livet och omsorg om naturen
etiska frågor samt elevens möjligheter är att deltaga och påverka
ansvar för sin nästa och sin omgivning
en hållbar framtid

eGrunder