Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen
Syftet med bedömningen är att handleda och sporra eleven i studierna och att utveckla elevens förutsättningar för självbedömning.
Bedömningskulturen utvecklas i samverkan mellan elever, vårdnadshavare och skolans undervisningspersonal. Skolans bedömningskultur spelar en central roll då eleverna bildar en uppfattning om sig själva som elever och människor.
Bedömningskulturen diskuteras årligen i alla skolor i Vanda.
Skolornas bedömningskultur kännetecknas av:
en uppmuntrande atmosfär som sporrar eleverna
arbetssätt som främjar kommunikation, interaktion och elevernas delaktighet
arbetssätt som hjälper eleven att förstå sin egen lärprocess och synliggör elevens framsteg under hela lärprocessen
rättvis och etisk bedömning
mångsidig bedömning
användning av bedömningsinformation vid planering av undervisningen och det övriga skolarbetet
Formativ bedömning
Summativ bedömning
Allmänna principer för bedömningen
I Vanda informeras vårdnadshavarna regelbundet om grunderna för bedömningen. Bedömningen genomförs i samverkan med elever, lärare och vårdnadshavare i syfte att stödja och sporra eleven.
Bedömning av lärande och kunnande
Arbetet som föremål för bedömning
Bedömning av uppförande
Bedömning av uppförande och vilka mål och grunder bedömningen bygger på
I Vanda diskuteras målen för uppförandet tillsammans med eleverna och vårdnadshavarna. Målet för uppförande är att eleven följer skolans ordningsregler. Uppförande bedöms verbalt från årskurs 1-2 och med sifferbedömning från årskurs 3-9. I årskurs 1-2 ges uppförandets verbala bedömning som en bilaga till betyget.
Bedömningskriterier för uppförande i årskurs 1-2
Bedömningsskalan är: Berömligt, bra, nöjaktigt och försvarligt
Kriterier för bedömning av uppförande
Försvarligt
Eleven
kan inte uppföra sig i enlighet med skolans och klassens regler
uppvisar ett respektlöst beteende och har en negativ attityd
använder ett ovårdat språk
är ofta frånvarande utan giltig orsak
uppför sig våldsamt eller aggressivt
stör arbetsron
missköter sina uppgifter
är upprepade gånger oärlig
förstör skolmiljön
Nöjaktigt
Eleven
känner till reglerna, men har ibland svårt att följa dem
uppvisar ibland ett respektlöst beteende
använder ibland ett ovårdat språk
uppför sig för det mesta sakligt
stör ofta arbetsron
glömmer ofta att utföra sina uppgifter
visar för det mesta hänsyn
förstår inte alltid sitt eget ansvar för skolmiljön
Bra
Eleven
uppför sig i enlighet med skolans och klassens regler
tar hänsyn och visar tolerans mot andra
använder ett sakligt språk
uppför sig sakligt och vänligt
är pålitlig och hjälpsam mot andra
värdesätter eget och andras arbete
tar ansvar för skolmiljön
Berömligt
Eleven
bidrar aktivt till att upprätthålla arbetsron och trivseln i skolmiljön
bryr sig om sitt eget och andras välmående
är pålitlig, hjälpsam och trevlig mot andra
arbetar målmedvetet och ställer också upp för andra
är ansvarsfull och osjälvisk
har initiativförmåga och föregår med gott exempel
bemödar sig om att ha ett gott språkbruk
tar aktivt ansvar för skolmiljön
Bedömningskriterier för uppförande i årskurs 3-9
Kriterier för bedömning av uppförande
Vitsordet fem (5)
Eleven
kan inte uppföra sig i enlighet med skolans och klassens regler
uppvisar ett respektlöst beteende och har en negativ attityd
använder ett ovårdat språk
är ofta frånvarande utan giltig orsak
uppför sig våldsamt eller aggressivt
stör arbetsron
missköter sina uppgifter
är oärlig
förstör skolmiljön
Vitsordet sex (6)
Eleven
följer gemensamma regler bara då det passar eleven
uppvisar ett respektlöst beteende och har en negativ attityd
använder ofta ett ovårdat språk
har varit frånvarande utan giltig orsak
uppför sig aggressivt
stör arbetsron
missköter sina uppgifter
är upprepade gånger oärlig
upplever att skolmiljön är andras angelägenhet och tar därför inte ansvar för den
Vitsordet sju (7)
Eleven
känner till reglerna, men har ibland svårt att följa dem
visar för det mesta hänsyn
använder ibland ett ovårdat språk
stör ibland arbetsron
glömmer ofta att utföra sina uppgifter
förstår inte alltid sitt eget ansvar för skolmiljön
Vitsordet åtta (8)
Eleven
uppför sig i enlighet med skolans och klassens regler
tar hänsyn och visar tolerans mot andra
använder ett sakligt språk
uppför sig sakligt och vänligt
är pålitlig och hjälpsam mot andra
värdesätter eget och andras arbete
tar ansvar för skolmiljön
Vitsordet nio (9)
Eleven
bidrar till att upprätthålla arbetsron och trivseln i skolmiljön
bryr sig om sitt eget och andras välmående
är pålitlig, hjälpsam och trevlig mot andra
arbetar målmedvetet och ställer också upp för andra
föregår med gott exempel
har ett vårdat språk
tar ansvar för skolmiljön
Vitsordet tio (10)
Eleven
bidrar aktivt till att upprätthålla arbetsron och trivseln i skolmiljön
bryr sig om sitt eget och andras välmående
är pålitlig, hjälpsam och trevlig mot andra
arbetar målmedvetet och ställer också upp för andra
är ansvarsfull och osjälvisk
har initiativförmåga och föregår med gott exempel
bemödar sig om att i alla situationer ha ett gott språkbruk
tar aktivt ansvar för skolmiljön
Studiegången i den grundläggande utbildningen
Studiegången enligt årskurs
Studier enligt ett eget studieprogram
Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret
Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen
Beroende på läroämne infaller slutbedömningen i årskurs 7, 8 eller 9.
Syftet med slutbedömningen är att fastställa hur eleven har uppnått målen för lärokursen i läroämnet när studierna avslutas. Vitsordet som ges efter utvärderingen beskriver nivån på elevens prestation i relation till målen och kriterierna för slutbedömningen i respektive ämneslärokurs.
I samband med slutbedömningen, medan läsåret ännu pågår, ger läraren förutom information om prestationer och aktuell kunskapsnivå också eleverna handledande respons som stödjer det fortsatta lärandet. Eleverna och vårdnadshavarna informeras om målen, bedömningsgrunderna och kriterierna för slutbedömningen.
Ifall en elev i årskurs 9 trots stödåtgärder inte ser ut att klara sina studier och riskerar att stanna kvar på klassen, kan man genom att övergå till studier enligt ett eget studieprogram förebygga att elevens alla prestationer förfaller. Årskursintegrerade studier som framskrider enligt ett eget studieprogram beskrivs närmare i kapitel 5.
Bildandet av slutvitsord
Slutvitsorden från den grundläggande utbildningen ges på jämlika grunder. Slutvitsordet i den grundläggande utbildningen bildas inte direkt på basis av medeltalet av elevens vitsord i tidigare kurs-, period- eller läsårsbetyg. Eftersom kunskaperna alltid utvecklas kumulativt, ska slutvitsordet grunda sig på elevens kunskapsnivå i relation till kriterierna för slutbedömningen när studierna avslutas.
Kriterierna för slutbedömningen beskriver den kunskaps- och färdighetsnivå som förutsätts för vitsordet åtta (8) i respektive läroämne. En elev får vitsordet åtta (8), om hen i genomsnitt uppvisar sådana kunskaper i läroämnet som beskrivs i kriterierna. Svaga kunskaper inom något målområde kan kompenseras med kunskaper som överstiger kunskapskraven för vitsordet åtta inom något annat målområde. En elev har uppnått målen i den grundläggande utbildningens allmänna lärokurs i ett läroämne med hjälpligt resultat (5), om eleven i någon mån uppvisar kunskaper som motsvarar de mål som ställts upp för läroämnet. I så fall har eleven slutfört den allmänna lärokursen i ifrågavarande läroämne med godkänt resultat. Vitsordet grundar sig också i detta fall på elevens genomsnittliga kunskaper. En underkänd prestation (4) inom något målområde kan alltså kompenseras med en prestation som överstiger nivån för hjälpliga kunskaper inom något annat målområde.
De gemensamma läroämnen som i slutbedömningen i den grundläggande utbildningen bedöms med siffror är:
modersmål och litteratur
finska (det andra inhemska språket)
engelska (främmande språk)
matematik
fysik
kemi
biologi
geografi
hälsokunskap
religion eller livsåskådningskunskap
historia (avslutas i åk 8)
samhällslära
musik (avslutas i åk 7)
bildkonst (avslutas i åk 7)
slöjd (avslutas i åk 7)
gymnastik
huslig ekonomi (avslutas i åk 7)
Ifall eleven är befriad från studier i ett läroämne inom den grundläggande utbildningens lärokurs fattas ett beslut i enlighet med 18 § i lagen om grundläggande utbildning och läroämnet i fråga bedöms inte.
Ifall eleven har bytt lärokurs i modersmål och litteratur, det andra inhemska språket eller ett främmande språk, bedöms vid slutbedömningen den lärokurs som eleven studerat senast. Samma sak gäller om eleven har bytt från ett åskådningsämne till ett annat, eller från en lärokurs i ett åskådningsämne till en annan.
Valfria ämnen som bildar en helhet som omfattar minst två årsveckotimmar bedöms med siffervitsord. Valfria ämnen som omfattar färre än två årsveckotimmar och helheter som består av sådana lärokurser bedöms verbalt. Om ett valfritt ämne som ska bedömas verbalt anses som fördjupade studier i ett gemensamt ämne, kan prestationen i det valfria ämnet höja vitsordet i läroämnet i fråga.
Om en elev som får särskilt stöd studerar ett läroämne enligt den allmänna lärokursen, bedöms hens prestationer i relation till målen för den allmänna lärokursen och utgående från kriterierna för slutbedömningen. Om eleven enligt beslut om särskilt stöd studerar enligt en individualiserad lärokurs i ett eller flera läroämnen, bedöms elevens prestationer i ifrågavarande läroämnen i relation till de individuella mål och innehåll som fastställs i elevens individuella plan (IP) för hur undervisningen ska ordnas. I det fallet tillämpas inte de kriterier för slutbedömningen som fastställs i läroplansgrunderna vid bedömningen.
Slutbedömningen av en elev som omfattas av särskilt stöd
Slutbedömningen för en elev som omfattas av förlängd läroplikt grundar sig antingen på den grundläggande utbildningens allmänna lärokurser eller på individualiserade lärokurser, beroende på vad som fastställts i elevens beslut om särskilt stöd. Om studierna för en elev som omfattas av förlängd läroplikt genomförs i form av studiehelheter, ges bedömningen i betyget ändå per läroämne.
Om elevens studier har ordnats enligt verksamhetsområde, baserar sig slutbedömningen på de mål som uppställts i den individuella planen (IP) för hur undervisningen ska ordnas och bedömningen ges i form av verbala omdömen.
Gemensamma läroämnen som ska bedömas i slutbedömningen
Bedömning av lärokurserna i konst- och färdighetsämnen i slutbedömningen
Bedömning av valfria ämnen i slutbedömningen
Undervisning som betonar ett läroämne eller en särskild utbildningsuppgift och slutbedömning
För likvärdighetens skull ska prestationerna för de elever som deltar i intensifierad undervisning i slutet av den grundläggande utbildningen bedömas i relation till de nationella målen och kriterierna för slutbedömningen för att fastställa kunskapsnivån.
Kriterierna för slutbedömningen ska också användas för bedömningen i gemensamma läroämnen då en elev har genomfört sina studier enligt undervisningsarrangemang med särskild utbildningsuppgift.
Tilläggsuppgifter om den intensifierade undervisningen och elevens prestationer kan vid behov ges i en separat betygsbilaga.
Frånvaro och dess inverkan på bedömning
Ny bedömning och rättelse av bedömning
Betyg
Verbala omdömen och siffervitsord i betygen
I Vanda ges eleverna i årskurs 1-2 verbalt omdöme. I årskurserna 3-8 ges siffervitsord.