Finska, A-lärokurs

Grunderna för läroplanen

Bedömningen ska sporra och ge eleverna möjlighet att bli medvetna om sina kunskaper, att utveckla dem och att uttrycka sig på för dem naturliga sätt. För att studierna ska framskrida är det centralt att eleven genomför självvärdering och kamratrespons. Mångsidig bedömning ger de elever som har inlärningssvårigheter i språk, eller annars har ett annorlunda språkligt utgångsläge, möjligheter att visa sitt kunnande.

Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i A-lärokursen i finska genom att bedöma elevernas kunnande i relation till de mål som i den lokala läroplanen fördelats årskursvis i årskurserna 3–6. Läsårsbedömningen i årskurs 6 grundar sig på de mål för undervisningen i läroämnet som fördelats för årskursen i den lokala läroplanen.

För att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i A-lärokursen i finska. Eleven har uppnått målen i A-lärokursen i finska för vitsorden 5, 7, 8 eller 9 då elevens kunnande i huvudsak motsvarar den nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. Helhetsbedömningen av kunnandet för vitsorden 4, 6 och 10 ska bildas utgående från målen för lärokursen i A-lärokursen i finska och i relation till ovan nämnda kunskapskrav för läsårsbedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i läsårsbedömningen i A-lärokursen i finska och i vitsordet som ska bildas.

I bedömningen ska man ta i beaktande alla mål i läroämnet. Bedömningen av förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter och förmåga att producera texter, ska grunda sig på den Europeiska referensramen och den finländska nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som utarbetats utgående från den.

Mål

Mål	Föremål för bedömningen	Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
M3 handleda eleven att lägga märke till vad som förenar respektive skiljer olika språk åt samt stödja hen att utveckla nyfikenhet för språket och språklig förmåga Lokal precisering Befästa och bygga på kunskaperna från åk 3. Känna igen hur verb respektive substantiv och adjektiv böjs i finska. Mål för elevens lärande Eleven lär sig att känna igen likheter och olikheter mellan finska och andra språk. Eleven lär sig att utveckla sin språkliga förmåga i finska.	Språklig förmåga	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan jämföra och dra nytta av likheter och olikheter mellan finska och svenska eller andra språk hen kan. Eleven kan använda lämpliga sätt för att utveckla sin språkliga förmåga i finska. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan berätta om likheterna och olikheterna mellan finska och svenska eller andra språk hen kan. Eleven kan nämna några lämpliga sätt för att utveckla sin språkliga förmåga i finska. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan ge exempel på likheter och olikheter mellan finska och svenska eller andra språk hen kan. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven kan nämna någon likhet och olikhet mellan finska och svenska eller andra språk hen kan.
M4 handleda eleven att hitta finskspråkigt material Lokal precisering Läsa och använda finskspråkiga böcker, tidningar, appar och annan media. Uppmärksamma finskan i elevens nämiljö och olika sammanhang samt personer i elevens umgängeskrets. Mål för elevens lärande Eleven lär sig att hitta och välja finskspråkigt material som är lämpligt och intressant för hen själv.	Förmåga att hitta finskspråkigt material	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan jämföra finskspråkiga material som är intressanta och lämpliga för hen själv. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan berätta om finskspråkiga material som är lämpliga och intressanta för hen själv. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan ge exempel på finskspråkigt material som är intressant för hen själv. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven kan ge ett exempel på något för hen själv lämpligt finskspråkigt material.
Färdigheter för språkstudier
M5 tillsammans gå igenom målen för undervisningen och skapa en tillåtande studieatmosfär som stöder och uppmuntrar eleverna att lära sig och lära av varandra Lokal precisering Våga och vilja prata finska. Göra eleven medveten om sin egen och de andras kunskapsnivå utan inbördes jämförelse. Självutvärdering. Mål för elevens lärande Eleven lär sig att berätta om mål för sina studier i finska. Eleven lär sig att samarbeta och delta i gruppens aktiviteter på ett sätt som motiverar till att lära sig tillsammans.	Förmåga att be-rätta om mål för sina studier i finska, att samarbeta och fungera i grupp	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan berätta om målen för sina studier i finska och berätta hur hen arbetar för att nå sina mål. Eleven kan samarbeta och delta i gruppens aktiviteter på ett mångsidigt sätt och som motiverar till att lära sig tillsammans. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan berätta om mål för sina studier i finska. Eleven kan samarbeta och delta i gruppens aktiviteter på ett sätt som motiverar till att lära sig tillsammans. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan ge några exempel på mål för sina studier i finska. Eleven kan samarbeta och delta i gruppens aktiviteter. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven kan nämna något enskilt mål för sina studier i finska. Eleven kan stundvis samarbeta och delta i gruppens aktiviteter.
Växande språkkunskap, förmåga att kommunicera
M8 handleda eleven i att använda sig av språkliga kommunikationsstrategier Lokal precisering Kommunikativa övningar i form av dialoger, drama och olika muntliga framställningar. Mål för elevens lärande Eleven lär sig att använda kommunikationsstrategier.	Förmåga att använda kommunikationsstrategier	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Kunskapsnivå A2.2: Eleven deltar i allt högre grad i kommunikation. Eleven använder vid behov standarduttryck för att be om precisering av nyckelord. Eleven måste då och då be samtalspartnern upprepa eller förtydliga. Eleven använder till exempel ett närliggande eller allmännare begrepp när hen inte vet det exakta begreppet (hund/djur eller hus/stuga). Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Kunskapsnivå A2.1: Eleven deltar i allt högre grad i kommunikation. Använder mera sällan nonverbala uttryck. Eleven måste ganska ofta be samtalspartnern upprepa eller förtydliga. Eleven kan i någon mån utnyttja samtalspartnerns uttryck i sin egen kommunikation. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Kunskapsnivå A1.3: Eleven deltar i kommunikation men behöver fortfarande ofta hjälpmedel. Eleven kan reagera med korta verbala uttryck, små gester (till exempel ge-nom att nicka), ljud eller liknande minimal respons. Eleven måste ofta be samtalspartnern att förtydliga eller upprepa. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Kunskapsnivå A1.1: Eleven behöver mycket hjälpmedel (till exempel ges-ter, teckningar, lexikon, internet). Eleven kan ibland gissa eller härleda enskilda ords betydelse utgående från kontexten, allmän kunskap eller sina andra språkkunskaper. Eleven kan uttrycka om hen har förstått.

Innehåll

I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet

Grunderna för läroplanen

Att bekanta sig med talad finska i klassen, skolan eller omgivningen. Att fundera över sin egen språkliga och kulturella bakgrund. Att inhämta kunskap och diskutera om Finlands nationalspråk och minoritetsspråk och deras betydelse för individen och samhället. Att lyssna på olika former av talad finska och bekanta sig med olika former av skriven finska. Att diskutera och fundera över hur man kan kommunicera om man endast har ringa kunskaper i ett språk. Att träna artigt språkbruk i olika kommunikationssituationer.

Lokala läroplanen

Artigt språkbruk
Finska sånger och ramsor

I2 Färdigheter för språkstudier

Grunderna för läroplanen

Att tillsammans lära sig planera arbetet, att ge och ta emot respons och att ta ansvar. Att vägleda eleven att lägga märke till finskan runt omkring sig. Att lära sig effektiva sätt att studera språk, som t.ex. att använda nya ord och strukturer i olika egna sammanhang, att öva sig i studieteknik och att lära sig härleda ords betydelse ur en kontext. Att vänja sig vid att utvärdera sina språkkunskaper t.ex. genom att använda den Europeiska språkportfolion.

Lokala läroplanen

Självbedömning
Planering av det egna arbetet
Ta ansvar för sina språkstudier

I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga att producera texter

Grunderna för läroplanen

Att lära sig att lyssna, tala, läsa och skriva på finska och att behandla olika teman som bl.a. jag själv, min familj, mina vänner, skolan, fritidsintressen och fritidssysslor och om livet i finskspråkiga miljöer. Teman ska också väljas tillsammans. Innehållet väljs med beaktande av elevernas dagliga omgivning, intressen och aktualitet och utgående från perspektivet jag, vi och vårt samhälle. Att använda språket för olika syften, som t.ex. att hälsa, be om hjälp eller uttrycka en åsikt. Att lära sig ordförråd och strukturer i samband med olika typer av texter, som t.ex. kortare berättelser, skådespel, intervjuer och sångtexter. Att erbjuda eleven möjlighet att öva sig i att använda finska också i språkligt mer krävande situationer. Att lära sig hitta finskspråkigt material i omgivningen, på nätet, i bibliotek osv. Att träna uttal, betoning av ord, satsbetoning, talrytm och intonation.

Lokala läroplanen

Läsa och använda finskspråkig litteratur, appar och annan media.
Muntlig kommunikation
Träna skrivande
Hörförståelser och läsförståelser
Temaområden:
- Fritidssysselsättningar
- Månader och årstider
- Kroppsdelar
- Hemmet och möbler
- Att handla i butik
- Elevernas intressen och önskemål
Grammatik:
- nekande presens
- substantivens och adjektivens tredje temaform
- partitiv efter räkneord och monta?
- yttre lokalkasus (-lla-/llä, -lta/-ltä,- lle)
- tidsuttrycken: månaderna, klockan (kvart över/före), tid med minuter, årtal
- verbet haluta + första temaformen av verb
Frågeorden:
- missä, mistä, mihin (yttre lokalkasus: -lla/-llä, -lta/-ltä, -lle), milloin, keneltä, kenelle, minkä, -ko/kö tillsammans med verb

eGrunder