Evangelisk-luthersk tro

Grunderna för läroplanen

Bedömningen i religion ska vara handledande och uppmuntrande. Responsen ska sträva efter att uppmuntra eleven att studera och undersöka centrala religiösa källor och deras särdrag samt att göra egna tolkningar. I bedömningen ska man beakta olika former av skriftlig och muntlig framställning samt kunnande som visas med hjälp av andra uttrycksformer. Det centrala är elevens förmåga att uttrycka sig själv och sina tankar. I stället för att fästa uppmärksamheten vid memorering av detaljer ska man i bedömningen uppmärksamma elevens förmåga att förstå och kunna tillämpa sin kunskap och utveckla sitt tänkande.

Läraren ska ge ett verbalt omdöme eller ett siffervitsord i religion genom att bedöma elevernas kunnande i relation till de mål som i den lokala läroplanen fördelats årskursvis i årskurserna 3–6. Läsårsbedömningen i årskurs 6 grundar sig på de mål för undervisningen i läroämnet som fördelats för årskursen i den lokala läroplanen.

För att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i religion. Eleven har uppnått målen i religion för vitsorden 5, 7, 8 eller 9 då elevens kunnande i huvudsak motsvarar den nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. Helhetsbedömningen av kunnandet för vitsorden 4, 6 och 10 ska bildas utgående från målen för religion och i relation till ovan nämnda kunskapskrav för läsårsbedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i bedömningen i religion och i vitsordet som ska bildas. I beskrivningarna av kunskapskraven omfattar beskrivningen av de högre vitsorden även kunnandet för de lägre vitsorden.

Mål

Mål	Föremål för bedömningen	Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt de centrala lärorna Lokal precisering Oppilas perehtyy Raamatun osiin kuten luku ja jae. Oppilas tutustuu Vanhaan testamenttiin kertomusten avulla, joissa Jumala on puhutellut ja johdattanut yksityisiä ihmisiä, sukua, heimoa tai kansaa: esimerkiksi Alku- ja patriarkkakertomukset, Egyptistä luvattuun maahan. Mål för elevens lärande Eleven fördjupar sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt de centrala lärorna.	Förmåga att hantera information om religion, religiös multilitteracitet	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan reflektera över innehållet i och tolkningarna av berättelserna. Ur perspektiv av den religion som studeras kan eleven beskriva betydelserna av de centrala lärorna. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan berätta om de heliga skrifterna i den religion som studeras samt beskriva vad berättelser betyder eller olika sätt att tolka dem. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan berätta om någon central lära och berättelse i den religion som studeras. Under handledning kan eleven berätta om vad berättelsen betyder eller olika sätt att tolka den. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven kan nämna den heliga skriften eller den centrala källan i den religion som studeras och känner igen någon av de berättelser eller läror som behandlats.
M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader i den religion som studeras Lokal precisering Oppilas saa käsityksen luterilaisen kirkon eri sakramenteista, jumalanpalveluksesta ja muista kirkollista toimituksista sekä kotiseurakunnan toiminnasta. Hän saa myös alustavan käsityksen kotiseurakunnan lähetys- ja diakoniatyöstä. Oppilas tutustuu adventin, joulun ja loppiaisen sanomaan. Mål för elevens lärande Eleven bekantar sig med ritualerna och sederna samt heliga platser och byggnader i den religion som studeras.	Förmåga att hantera information om religion, religiös multilitteracitet	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan redogöra för innebörden av de centrala ritualerna och sederna och de heliga platserna och byggnaderna i den religion som studeras. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan berätta om centrala ritualer och seder i den religion som studeras och beskriva religionens heliga platser eller byggnader. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan nämna ritualer eller seder i den religion som studeras samt en helig plats eller byggnad. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner till en ritual eller sed i den religion som studeras och känner igen någon helig plats eller byggnad.
M9 handleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv Lokal precisering Opetuksessa tarkastellaan, mitä merkitsee pyhyys uskonnoissa, oma ja toisen pyhä. Oppilas tutustuu oman koulun sisältä löytyviin katsomuksiin. Oppilas tutustuu alustavasti YK:n Lapsen oikeuksien sopimukseen. Toisen kunnioittamista käsitellään esim. median ja netin käytön kautta. Mål för elevens lärande Eleven förstår värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv.	Kunskap om människorättsetik	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan reflektera över frågor i anknytning till barns rättigheter eller andra mänskliga rättigheter ur individens och kollektivets perspektiv. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan redogöra för konsekvensen av barns rättigheter eller andra mänskliga rättigheter i den egna livsmiljön. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan ge exempel på barns rättigheter eller andra mänskliga rättigheter. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner utgående från givna exempel igen mänskliga rättigheter eller barns rättigheter som bygger på konventionen om barnets rättigheter.
M10 handleda eleven att utvärdera sina val och reflektera kring de värden som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar framtid Lokal precisering Oppilas pohtii omia valintojaan ja toimintansa taustalla vaikuttavia arvoja. Tärkeitä näkökulmia ovat elämäntaidot, itsetuntemus, tunnetaidot ja kokonaisvaltainen hyvinvointi. Tärkeä sisältö on elämän kunnioittaminen, jota oppilas pohtii omiin kokemuksiin ja elämäntilanteeseen liittyvien kysymysten avulla. Oppilas tutustuu omiin juuriinsa, perheensä ja suvun arvoihin ja perinteisiin. Oppilas pohtii keskeisiä elämänkysymyksiä Vanhasta Testamentista valittujen kertomusten avulla. Oppilas tutustuu kymmeneen käskyyn. Oppilas saa välineitä eettiseen keskusteluun ja omien näkemysten perustelemiseen. Keskustelujen pohjana käytetään esimerkiksi Vanhan Testamentin Luomiskertomusta ja Uuden testamentin Jeesus ja lapset -, Jeesus ja samarialainen nainen - kertomuksia. Oppilaan kanssa pohditaan ihmisen arvoa erityisesti luomisen näkökulmasta. Mål för elevens lärande Eleven utvecklar sin förmåga att utvärdera sina val och reflektera kring de värden som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar framtid.	Förmåga att reflektera över etiska frågor	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan reflektera över sina egna val och etiska valsituationer ur perspektiven för värderingar, olika etiska principer och en hållbar framtid. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan redogöra för de gemensamma etiska principerna i den religion som studeras och i andra religioner och ge exempel på hur de tillämpas. Eleven kan ge exempel ur vardagen på hur man skapar en hållbar framtid. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven känner igen etiska principer. Hen kan ge exempel på etiska valsituationer och ge olika lösningar till dem. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Ur givna exempel känner eleven igen några värden som påverkat hen eller etiska valsituationer.

Innehåll

I1 Förhållandet till den egna religionen

Grunderna för läroplanen

I undervisningen granskas kristendomens centrala begrepp, symboler och lära. Vid val av innehåll uppmärksammas kristendomens mångfald och i synnerhet protestantismen som en del av kristendomen. Man bekantar sig med Martin Luthers och Mikael Agricolas betydelse som reformatorer inom religionen. Man behandlar den lutherska läran, sakramenten, böner, gudstjänst och församlingsverksamhet. I undervisningen granskas Bibeln och dess olika stilarter, det religiösa språkets särdrag och symbolik. Man bekantar sig med Jesu liv, lära och betydelse inom kristendomen. Man reflekterar över Paulus och den tidiga kristendomens betydelse för kristendomens utveckling till världsreligion. Man bekantar sig med sambandet mellan Bibelns centrala berättelser och konst, vetenskap och kultur och hur kristendomen syns inom populärkulturen. I undervisningen fördjupas kunskaperna om kyrkoåret och kristna ritualer som hör ihop med livet samt olika seder och bruk. Man bekantar sig med kyrkan som religiös byggnad, med kyrkoarkitektur och den symbolik som hör samman med den. Psalmer och annan andlig musik behandlas i undervisningen.

Lokala läroplanen

Läraren introducerar Gamla testamentet med hjälp av berättelser där Gud har talat till och väglett en enskild människa, en släkt, stam eller ett folk, t.ex. berättelsen om alltings början och om patriarkerna, resan från Egypten till det förlovade landet.

Eleven bildar sig en uppfattning om den lutherska kyrkans olika sakrament, om gudstjänsten och om andra kyrkliga förrättningar samt församlingens verksamhet. Eleven får också en preliminär uppfattning om församlingens missions- och diakoniarbete.

Läraren introducerar den lutherska kyrkan som en religiös byggnad, till kyrkoarkitektur och den tillhörande symboliken. Med eleven görs besök till en lokal kyrka, om möjligt.

Eleven lär känna budskapet för advent, jul och trettondagen.

Eleven bekantar sig i undervisningen med psalmer och annan andlig musik.

Mångsidig kompetens: K1, K2

I2 Religionernas värld

Grunderna för läroplanen

I undervisningen undersöks vad som avses med helighet i religioner, det heliga för en själv och för andra. Man bekantar sig inledningsvis med profeter, heliga platser och berättelser som förenar judendomen, kristendomen och islam samt Jesu ställning i dessa religioner. Man bekantar sig med religiösa samfund i skolans närhet. I undervisningen granskar man religioners och livsåskådningars situation i Finland och Europa i dag och bakgrunden till den samt irreligiositet. Man bekantar sig med ekumenik och religionsdialog och granskar med hjälp av aktuella exempel religiösa inslag i medier och inom populärkulturen.

Lokala läroplanen

Med läraren undersöks vad som avses med helighet i religioner, det heliga för en själv och för andra. Eleven bekantar sig med livsåskådningar i den egna i skolan.

Respekt för andra behandlas t.ex. med hjälp av media och internet.

Eleven bekantar sig preliminärt med FN:s barnkonvention. Barnkonventionen behandlas utifrån elevens egen värld, t.ex. rätten att gå i skola.

Mångsidig kompetens: K1, K2, K5, K6

I3 Ett gott liv

Grunderna för läroplanen

I undervisningen granskas de centrala etiska normerna inom kristendomen: Den gyllene regeln, det dubbla kärleksbudskapet och de tio budorden. Man reflekterar över Den gyllene regelns etiska princip inom kristendomen och andra religioner. I undervisningen behandlas centrala livsfrågor, känslor och värdeval med hjälp av valda berättelser ur Gamla och Nya Testamentet. Viktiga innehåll är människorättsetik, FN:s konvention om barnets rättigheter samt människovärde, att respektera livet och att värna om naturen. Man reflekterar över elevens egna val och värden som påverkar dem samt globalt ansvar. Viktiga aspekter är livskompetens, självkännedom, emotionella färdigheter och ett helhetsmässigt välbefinnande. Innehållet i undervisningen ska ge eleven verktyg att diskutera och motivera sin egen syn på etik samt att diskutera religioner.

Lokala läroplanen

Läraren uppmuntrar eleven att reflektera över sina val och de värderingar som påverkar elevens handlingar. Viktiga perspektiv är t.ex. livsfärdigheter, självkännedom, emotionella färdigheter och övergripande välbefinnande. Ett viktigt innehåll är respekt för livet, som eleven reflekterar över med hjälp av sina erfarenheter och frågeställningar som rör elevens egen livssituation. Eleven bekantar sig med sina rötter, sin familjs och släkts värderingar och traditioner.

Eleven funderar på centrala livsfrågor med hjälp av utvalda berättelser från Gamla testamentet. Med eleven sätter man sig in i de tio budorden.

Eleven får verktyg för samtal om etiska frågeställningar och för att motivera sina egna synpunkter. Som underlag för samtal används t.ex. Gamla testamentets skapelseberättelse och Nya testamentets berättelser om Jesus och barnen samt Jesus och kvinnan från Samaria. Med eleven funderar man på människans värde särskilt ur skapelsens perspektiv.

Mångsidig kompetens: K1, K3, K4, K6, K7

eGrunder