Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen
Formativ bedömning
Formativ bedömning vid Statens skolhemsskola
I vår skola är den formativa bedömningen ett verktyg för det dagliga arbetet. Med hjälp av kontinuerlig, formativ bedömning kan våra lärare tillsammans med eleverna skräddarsy individuella, lämpliga lärstigar för varje elev och verbalisera elevens framgångar och styrkor. Den formativa bedömningen skapar en utgångspunkt för framsteg i lärandet. Målet för vår formativa bedömning är att den ska motivera och vägleda eleven.
Lärandet och habiliteringen i vår skola bygger på elevens färdigheter och elevens egna konkreta mål. Elevens mål för både lärandet och uppförandet avtalas gemensamt i samtalen om planen för vård och fostran. På dessa samtal deltar förutom eleven och skolans psykolog/specialarbetare och socialarbetare även elevens vårdnadshavare, egen handledare och egen lärare. Vi skriver in de gemensamt avtalade målen i elevens pedagogiska dokument.
Vi ordnar gemensamma möten med elevens vårdnadshavare minst två gånger per läsår. Dessutom får vårdnadshavarna information om elevens lärande via Wilma, på föräldrakvällar eller genom att skolan kontaktar dem direkt.
Summativ bedömning
Summativ bedömning vid Statens skolhemsskola
Vår bedömning i slutet av läsåret är en helhetsbedömning av elevens framsteg och prestationer under hela läsåret. I läsårsbetyget ingår en bedömning av uppförandet. Elevens läsårsbetyg är också ett beslut om att eleven uppflyttas till följande årskurs eller stannar kvar på klassen
Årskurs 3–6
I årskurs 3 är bedömningen av lärandet verbal. Från och med årskurs 4 ges bedömningen numeriskt. Vid behov kompletteras elevens bedömning verbalt.
I slutet av årskurs 6 ligger tyngdpunkten i bedömningen dels på framstegen i lärandet, dels också på bedömning av elevens arbetsfärdigheter och förmåga att lära sig. Av elevens läsårsbetyg framgår hur eleven har uppnått målen för varje läroämne. Förutom läsårsbetyget ger vi eleverna också annan vägledande respons. Målet är att lyfta fram elevens styrkor som lärande individ och stärka elevens självkänsla och motivation att lära sig. I bedömningen vid övergångar deltar utöver eleven även elevens lärare och vårdnadshavare.
I betygen för årskurserna 7–9 används sifferbedömning. För elever, vars modersmål är något annat språk än det som används i undervisningen kan vi dessutom ge en verbal bedömning. Undantag från detta är slutbedömningen.
Bedömningen av elevens prestationer i den individualiserade lärokursen ges verbalt och som sifferbedömningar och bedömningen relateras till målen i elevens pedagogiska dokument årskursvis på samma sätt som ovan. Individualiserade lärokurser märks ut med en stjärna. I undervisning enligt verksamhetsområde använder vi oss av verbal bedömning.
Allmänna principer för bedömningen
Allmänna principer för bedömningen vid Statens skolhemsskola
Våra tre lokala prioriteringar för utvecklingen av vår bedömningskultur är:
1. Bedömning av lärandet,
som ska främja delaktigheten, uppmuntra, var samtalande och interaktivt,
som fokuserar på lösningsorientering
och som handleder eleverna till kamratbedömning.
2. Övergången från årskurs 6 till årskurs 7, där vårt mål är att öka elevens och vårdnadshavarnas medvetenhet om betydelsen av arbetsfärdigheterna och förmågan att lära sig och av att dessa färdigheter får allt större betydelse i de högre årskurserna.
3. Att göra kriterierna för slutbedömningen transparenta för eleven, elevens vårdnadshavare och elevens socialarbetare. Detta syftar till att eleverna ska behandlas likvärdigt i bedömningen.
Våra skolenheter fastställer i sina läsårsplaner hur de utvecklar de ovan nämnda prioriterade områdena.
Bedömning av lärande och kunnande
Arbetet som föremål för bedömning
Bedömning av arbetet vid Statens skolhemsskola
Vid Statens skolhemsskola utgör bedömningen av elevens arbete en del av bedömningen av läroämnet. När läraren bedömer elevens prestation enligt målen och kriterierna för läroämnena, bedömer han eller hon samtidigt elevens arbetsfärdigheter.
Med arbetsfärdigheter avses elevens förmåga, som eleven utvecklar under den grundläggande utbildningen, att arbeta självständigt och i grupp, att planera och bedöma sitt eget arbete, att ta ansvar och göra sitt bästa och att handla konstruktivt i sociala situationer.
Särskilda behov i anslutning till elevens arbete antecknas i elevens pedagogiska dokument så att vi kan beakta dem när vi planerar och genomför vår bedömning av elevens arbete.
Bedömning av uppförande
Bedömning av uppförandet vid Statens skolhemsskola
En elevs särskilda behov i fråga om uppförandet antecknas vid behov alltid i elevens pedagogiska dokument, så att vi kan beakta behoven när vi planerar och genomför bedömningen av uppförandet. Vi stöder önskat uppförande genom att lära ut och modellera emotionella och sociala färdigheter för eleverna i olika dagliga sociala situationer. Alla medarbetare vid skolhemmet förbinder sig att stödja elevernas goda uppförande genom att hålla fast vid de gemensamt överenskomna rutinerna.
Genom att bedöma uppförandet styr vi vår elev till ett gott uppförande. Föremålet för bedömningen av uppförandet är hur eleven tar hänsyn till andra människor och sin gemenskap samt följer de gemensamt överenskomna principerna för uppförandet. När vi bedömer elevens uppförande ska vi säkerställa att bedömningen inte riktas mot elevens person, temperament eller någon personlig egenskap hos eleven. Därför har vi tydliga anvisningar om vem som gör bedömningen och vilka saker som bedöms. I skolans läroplan har man fastställt målen för elevens uppförande.
Bedömningsgrunderna för bedömning av uppförandet:
Utmärkt (10)
Eleven beter sig omtänksamt och vänligt mot andra, är ärlig, skapar och upprätthåller arbetsro och en positiv atmosfär, tar hand om sin omgivning och gemensamma uppgifter och redskap samvetsgrant och på eget initiativ, följer reglerna och uppför sig väl.
Berömlig (9)
Eleven kommer överens med andra, är ärlig, förhåller sig positivt till skolarbetet, upprätthåller arbetsro och en positiv atmosfär, tar hand om sin omgivning och gemensamma uppgifter och redskap samvetsgrant och på eget initiativ, följer reglerna och uppför sig väl.
God (8)
Eleven kommer vanligtvis överens med andra, är vanligtvis ärlig, ser för egen del till att arbetsron upprätthålls, tar i regel hand om sin omgivning och gemensamma uppgifter och redskap, följer reglerna och uppför sig väl i de flesta situationerna.
Nöjaktig (7)
Eleven råkar ofta ut för svårigheter med andra, kan göra sig skyldig till fusk, stör arbetsron, förhåller sig likgiltigt till sin omgivning och gemensamma uppgifter och redskap, beter sig omväxlande vad gäller efterlevnaden av regler och ett gott uppförande.
Försvarlig (6)
Eleven råkar ständigt ut för svårigheter med andra, gör sig skyldig till fusk, försummar sin omgivning och gemensamma uppgifter och redskap, stör arbetsron ofta, förhåller sig likgiltigt till regler och ett gott uppförande.
Hjälplig (5)
Eleven kommer inte överens med andra, gör sig återkommande skyldig till straffbara förseelser, föraktar och försummar sin omgivning samt gemensamma uppgifter och redskap, hindrar andra från att arbeta, bryr sig inte om regler eller ett gott uppförande.
Bedömningen av uppförandet anges inte i skilje- eller avgångsbetyget. På vårdnadshavarens skriftliga begäran kan skolan utförda en separat bilaga, av vilken vitsordet för uppförandet framgår.
Studiegången i den grundläggande utbildningen
Studiegången enligt årskurs
Studier enligt ett eget studieprogram
Studiegång vid Statens skolhemsskola
Det pedagogiska dokumentet som utarbetats för eleven fungerar som underlag för bedömningen av elevens lärande. Lärarna i vår skola samtalar regelbundet med eleven, elevens vårdnadshavare, egen handledare och socialarbetare om de mål som ställts upp för eleven och om bedömningsgrunderna, principerna och rutinerna.
Vid stora förändringar i elevens studiegång eller om eleven riskerar att få underkänt för sin prestation i något läroämne för hela årskursen, diskuterar vi situationen med eleven, elevens vårdnadshavare och egen handledare och socialarbetare och kommer överens om gemensamma stödåtgärder.
Om en elev har haft betydande frånvaroperioder under läsåret har eleven möjlighet att visa sina kunskaper i de resterande studierna som ackumulerats under elevens frånvaro i form av en tentamen under juni månad efter läsårets slut. Hur många delar som ska avläggas bedöms alltid individuellt så att eleven utöver målen för enskilda läroämnen även uppnår samtliga mål enligt läroplanen. När vi planerar möjligheten att avlägga tentamen tar vi hänsyn till att eleven får visa sina kunskaper mångsidigt på ett sätt som ger eleven de bästa möjligheterna att visa sina kunskaper och färdigheter. I dessa situationer bedömer vi elevens situation mångprofessionellt.
Eleven får i slutet av läsåret ett läsårsbetyg för de lärområden som han eller hon har avlagt med godkänt resultat och flyttas vidare till följande årskurs för att fortsätta sina studier på det ställe där de stannade under det föregående läsåret.
De elever som läser årskursintegrerade studier får som läsårsbetyg samma betyg som sina jämnåriga. I tilläggsinformationen anges att eleven läser årskursintegrerade studier. Elevens studieprogram kan bifogas betyget.
Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret
Bedömning av valfria ämnen vid Statens skolhemsskola
I årskurs 3 bedöms valfria ämnena verbalt och i årskurserna 4–9 ges eleven ett siffervitsord för de valfria ämnen som eleven studerar minst två årsveckotimmar. Valfria ämnen vars lärokurs är mindre än två årsveckotimmar och lärområden som består av sådana lärokurser bedöms verbalt.
Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen
Syftet med slutbedömningen är att fastställa hur väl och till vilken grad eleven har uppnått de mål för läroämnena som ställs upp i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen när eleven avslutar sin grundläggande utbildning.
En närmare beskrivning av slutbedömningen av varje läroämne finns i kapitel 15 under enskilda läroämnen.
Bildandet av slutvitsord
Slutbedömningen av en elev som omfattas av särskilt stöd
Gemensamma läroämnen som ska bedömas i slutbedömningen
Bedömning av lärokurserna i konst- och färdighetsämnen i slutbedömningen
Bedömning av valfria ämnen i slutbedömningen
Ett valfritt ämne som bedöms verbalt kan höja slutvitsordet i ett gemensamt läroämne, om eleven har visat särskilda kunskaper i studierna i ett valfritt ämne i förhållande till läroämnets mål och kriterierna för slutbedömningen. De kunskaper som eleven visat i ett valfritt ämne beaktas som ett bevis på elevens kunskaper när slutvitsordet bildas.
Undervisning som betonar ett läroämne eller en särskild utbildningsuppgift och slutbedömning
Frånvaro och dess inverkan på bedömning
Ny bedömning och rättelse av bedömning
Betyg
Betygen vid Statens skolhemsskola
I våra betyg och vår praxis för utfärdande av betyg följer vi den nationella läroplanen. Våra elever i årskurs 3–6 får ett mellanbetyg vid jul och ett läsårsbetyg i slutet av läsåret. Eleverna i årskurs 7–9 får ett mellanintyg i slutet av varje period och ett läsårsbetyg i slutet av terminen på våren.
En elev som flyttar till en annan skola, avgår från den grundläggande utbildningen eller inte har fullgjort sin läroplikt inom utsatt tid ges ett skiljebetyg. Målet för fostringsarbetet vid våra skolhem är dock alltid att trygga fullgörandet av läroplikten.
Ett avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen ges till en elev som uppnått minst vitsordet hjälplig i alla läroämnen som betygsätts med sifferbedömning. I avgångsbetyget antecknas antalet årsveckotimmar endast för de valfria ämnena.
Om en elev studerar enligt individualiserade lärokurser antecknar vi alltid en stjärna efter vitsordet (*). De individualiserade lärokurserna kan bedömas verbalt under hela grundskoletiden, även i avgångsbetyget. Under punkten Tilläggsinformation i betyget anges att eleven har studerat de läroämnen som markerats med en stjärna enligt den individualiserade lärokursen. Om en elev helt har befriats från studier i något läroämne nämns detta ämne inte alls i betyget. Principerna för individualisering beskrivs närmare i kapitel 7.4.4.
Årskurs 3
verbal bedömning av alla läroämnen
Årskurs 4–9
sifferbedömning
Vi bedömer valfria ämnen med sifferbedömning om eleven har haft två årsveckotimmar eller mer undervisning i ämnet. Om eleven har haft mindre än två årsveckotimmar undervisning i ämnet ges bedömningen verbalt.
Verbala omdömen och siffervitsord i betygen
Läsårsbetyg
Mellanbetyg
Skiljebetyg
Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen
Slutbedömning vid Statens skolhemsskola
Vi förklarar kriterierna för slutbedömningen för våra elever så tidigt som möjligt i de lägre årskurserna. Våra lärare diskuterar slutbedömningens påverkan på fortsatta studier med eleverna och deras vårdnadshavare.
En elev som studerar enligt läroämnets allmänna lärokurs bedöms i förhållande till målen för den allmänna lärokursen. I vår bedömning använder vi de kriterier för slutbedömningen som anges i den riksomfattande läroplanen. I ämnen som bedöms enligt den allmänna lärokursen ger vi alltid en sifferbedömning.
Vi genomför bedömningen med mångsidiga metoder för att främja elevens lärande och stärka elevens självbild.
Valfria ämnen som utgör en enhetlig lärokurs som omfattar minst två årsveckotimmar bedöms med siffror. Valfria ämnen vars lärokurs är mindre än två årsveckotimmar och övriga lärområden som består av sådana lärokurser bedöms verbalt.
Särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen
I princip är det inte är möjligt att avlägga den grundläggande utbildningens lärokurs eller en del av den som en särskild examen i vår skola. Skulle ett sådant behov uppstå, ordnas möjlighet att visa kunskaperna enligt elevens individuella situation.