Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen

Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen

Samarbetet med vårdnadshavarna i anslutning till bedömning samt formerna för information om bedömningen.  

Ett gott samarbete med hemmen ska också prägla bedömningsprocesserna i skolan. Tillräcklig information om vad man bedömer och på vilket sätt det görs ska tydligt framgå i kommunikationen till hemmen.

Att kontinuerligt ge information till hemmen om framgången i den enskilda elevens skolarbete är viktigt och förutsätter samarbete mellan lärarna i skolan. Klassläraren, specialklasslärarna eller klassföreståndarna informerar den egna klassens/gruppens vårdnadshavare om hur informationen angående elevens framsteg ges till hemmen. Informationen kan/ska ges vid höstterminens start eller då det kommer en ny elev till klassen/gruppen.  

 Information om bedömningen ges: 

• I skriftlig form vid skolstarten via skolans läsårsinformation och via hem- och skolas broschyr “Läroplanen i ett nötskal” 

• Muntlig och möjligen skriftlig information via föräldramöte när höstterminen inleds. 

• Information om bedömningskriterierna för de olika ämnena finns  i läroplanen 

För nyanlända familjer ges information om bedömningen i samband med att man gör upp planen för invandrarelevens undervisning (plan för lärande). Läraren som ger informationen bedömer om det behövs medverkan av tolk. Det är viktigt att man tillsammans med vårdnadshavaren diskuterar hur uppföljningen av skolarbetet ska ske praktiskt. 

För de elever som finns inom trestegsstödet görs anteckningar angående bedömning och uppföljning i plan för lärande eller i den individuella planen IP. Bedömningen diskuteras med fördel både vid uppgörande av planen och vid utvärderingen av den. 

Både eleven själv och vårdnadshavaren ska tillräckligt ofta få information om hur studierna framskrider och om elevens arbete och uppförande. Syftet med bedömningen är att handleda och uppmuntra eleven i studierna och hjälpa eleven att utveckla sin förmåga att själv bedöma sina framsteg. 

Samarbete med hemmen är en central del av en god bedömningskultur. 

Formativ bedömning

 A       Formativ bedömning- bedömning av lärande 

• Självvärdering 

• Kamratrespons 

• Kontinuerlig bedömning 

• Uppmuntrande, handledande respons 

• Tydlig målbeskrivning och information om elevens prestationer

• Klargöra, delge och skapa förståele för lärandemål

• Synligt lärande

• Tips för hur eleven kan uppnå följande mål 

• Bedömningssamtal

• Portfolio

Summativ bedömning

 Summativ bedömning - bedömning av kunskap 

• Timaktivitet och arbete i klass,   

• Inlämningsarbeten och projekt, 

• Laborationer och konkret utförande av uppgifter, 

• Presentationer, föredrag och annan framställning,  

• Muntliga prov, 

• Skriftliga prov. 

• Observation 

• Bedömningssamtal 

• Bedömningssamtal med elevgrupp 

• Bedömning av gruppens produkt 

• Föredrag, presentation 

• Portfolio 

• Essä eller uppsats 

• Praktiskt prov 

• Prov, där läromedel får användas 

Allmänna principer för bedömningen

Bedömning av lärande och kunnande

Arbetet som föremål för bedömning

Bedömning av arbetet 

Bedömning av arbete ingår som en del av bedömningen i läroämnena och beaktas när vitsord bildas. Bedömningen baserar sig på de mål för arbete som ingår i målen för läroämnena och de mångvetenskapliga lärområdena. Formativ bedömning är i betydande roll även här.  

Bedömning av arbetet preciseras i skolornas läsårsplaner. Här nedan finns en lista som knyter an till bedömning av arbete: 

• Förmåga att lyssna 

• Arbete/att göra uppgifter 

• Uthållighet 

• Engagemang

• Informationssökning och -användning   

• Samarbetsfärdigheter 

• Grupparbete 

• Att ta hand om sina uppgifter 

• Målmedvetenhet i arbetet 

• Projektarbete 

Bedömning av uppförande

Målen för uppförande ska grunda sig på skolans mål för fostran, riktlinjerna för skolans verksamhets-kultur, ordningsreglerna samt skolornas egna trivselregler.  Dessa finns beskrivna i skolans läsårsplan.  

Syftet med ordningsreglerna är att främja den interna ordningen i skolan, ostörda studier samt trygghet och trivsel i skolan, både för elever och personal.  I uppgörandet av ordningsreglerna har utbildningsstyrelsens anvisning 1/012/2016  använts som grund.  

De rättigheter och skyldigheter som anges i ordningsreglerna gäller under den tid som eleven deltar i verksamhet som ordnas av skolan, även eftermiddagsverksamhet och klubbverksamhet. Ordningsreglerna tillämpas också på aktiviteter utanför skolområdet såsom gymnastiklektioner, utfärder, studiebesök och lägerskolor. 

Ordningsreglerna gäller enligt lag inte resor till och från skolan. 

Elevernas uppförande ska bedömas och eleverna ska ges handledande respons om sitt uppförande i relation till de mål som ställts upp för uppförande. Även vårdnadshavarna har rätt att delta i diskussionen om vilka mål som skolan ställer upp för fostran och uppförande. De ska även tillräckligt ofta informeras om elevens uppförande. 

Inför betygsgivningen ordnas i skolan en vitsordskonferens där elevernas uppförande bedöms kollegialt. De lärare som har undervisat eleven kan delta i konferensen. Diskussionerna dokumenteras och sparas.

Uppförandet ska i betyget bedömas som en egen helhet och ska inte påverka vitsordet eller det verbala omdömet i läroämnet. Uppförandevitsord ska finnas med i alla betyg förutom i det  betyg som ligger som grund för ansökan till andra stadiet.  I mellanbetyget i åk 9 bedöms inte elevens uppförande.  
 

Kriterier för bedömningen av elevens uppförande för vitsordet: 

10 (utmärkta) 

• Eleven tar hänsyn till och stöder andra. Hen är artig och vänlig mot alla. 

• Eleven är ärlig, hjälpsam och en god kamrat. 

• Eleven visar en synnerligen positiv attityd till skolarbetet. Han är samarbetsvillig och ansvarstagande. 

• Eleven följer skolans ordningsregler och andra föreskrifter. 

• Eleven motverkar mobbning, t.ex. vågar ställa upp för en utsatt elev. 
   

9 (berömliga) 

• Eleven tar hänsyn till andra i handling och språkbruk. 

• Eleven är ärlig och en god kamrat 

• Eleven uppvisar en positiv attityd till skolarbetet och utför sina uppgifter. 

• Eleven följer skolans ordningsregler och andra föreskrifter. 

• Eleven tar avstånd från mobbning. 
   

8 (goda) 

• Eleven tar oftast hänsyn till andra i handling och språkbruk. 

• Eleven är oftast en god kamrat. 

• Eleven visar för det mesta en positiv attityd till skolarbetet och utför vanligen sina uppgifter. 

• Eleven gör sig skyldig till endast smärre, sporadiska förseelser gentemot skolans ordningsregler och

• givna föreskrifter. 

• Eleven rättar sig efter tillsägelser. 
   

7 (nöjaktigt) 

• Eleven visar brist på hänsyn till andra i handling och i språkbruk. 

• Elevens uppförande är ofta störande. 

• Eleven visar delvis/ibland likgiltighet inför skolarbetet. 

• Eleven gör sig skyldig till olika förseelser mot skolans ordningsregler och givna föreskrifter. 

• Eleven har förutom tillsägelser fått disciplinära straff och hemmet har kontaktats. 
   

6 (försvarliga) 

• Elevens språkbruk är ofta olämpligt. Han visar tydliga brister på hänsyn och respekt mot andra. 

• Elevens uppförande är regelbundet störande. 

• Eleven uppvisar en negativ attityd till skolarbetet. 

• Eleven är närmast likgiltig för skolans ordningsregler och föreskrifter. Han har tilldelats disciplinära

• straff och hemmet har kontaktats. 

• Eleven har deltagit i mobbning. 

• Eleven uppvisar ogrundad frånvaro från skolan. 
   

5 (hjälpliga) 

• Eleven använder ett grovt språk. Hen bemöter andra i skolsamfundet utan hänsyn och respekt. 

• Eleven uppträder hotfullt och aggressivt. 

• Eleven stör fortlöpande skolarbetet. 

• Eleven har tilldelats många disciplinära straff och hemmet har kontaktats. 

• Eleven mobbar andra. 

• Eleven är ofta frånvarande utan lov. 

Studiegången i den grundläggande utbildningen

Principer och praxis om studiegången och om uppflyttning och kvarstanning  

Principerna för studiegången samt för uppflyttning och kvarstanning följer Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 (6.6.1) i enlighet med Förordningen om grundläggande utbildning 11 §. 

Innan beslut fattas om att en elev stannar kvar i årskursen ska eleven beredas möjlighet att vid ett särskilt tillfälle visa prov på inhämtade kunskaper och färdigheter i läroämnet. 

Dessa tillfällen ordnas en gång under läsåret och en gång efter läsårets slut. 

Ifall en elev i den grundläggande utbildningen inte klarar av sina studier och det föreligger fara att hen stannar kvar på klassen, kan eleven studera årskursintegrerat enligt ett eget studieprogram.  Övergången till årskursintegrerade studier ska föregås av tillräckliga möjligheter för eleven att visa sina kunskaper genom mångsidig bedömning. Eleven ska också erbjudas tillräckligt med stöd i god tid. 

Studiegången enligt årskurs

Studier enligt ett eget studieprogram

Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret

Bedömning av valfria ämnen i den utsträckning utbildningsanordnaren erbjuder sådana  

Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Vasa erbjuds valfria ämnen. De valfria ämnena bedöms enligt Utbildningsstyrelsens ändringar och kompletteringar i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014.  (6.7) 

Bedömning av valfria konst- och färdighetsämen

 Timmarna i de valfria konst- och färdighetsämnena är en del av den undervisning som ska ges i de gemensamma lärokurserna i konst- och färdighetsämnen. Eleven får ett verbalt omdöme (åk 1-3) eller ett vitsord (åk 4 -9) för varje konst- och färdighetsämne i alla årskurser som eleven studerar ämnena. I betygen ges inget separat verbalt omdöme eller vitsord över timmarna valfria konst- och färdighetsämnen som eleven erbjudits och avlagt.  

Bedömning av valfria ämnen

De valfria ämnena som bildar en enhetlig lärokurs som omfattar minst två årsveckotimmar ska bedömas med siffror. Lärokurser i valfria ämnen som omfattar mindre än två årsveckotimmar och helheter bestående av sådana lärokurser ska bedömas verbalt med anteckningen “godkänd”. I årskurserna 1-3 ska de valfria ämnena som motsvarar timfördelningen i den grundläggande utbildningen bedömas verbalt.  I åk 4-9 ges siffervitsord för de valfria ämnen som omfattar minst två årsveckotimmar. 

Elever i åk 7- 9 i Haga skola har individuell plan och får en individuell genomgång av de valfria ämnena (slöjd, huslig ekonomi, bildkonst och musik.)  I samband med att elevens individuella plan (IP) utvärderas (vårterminen åk 7) görs sedan en plan för hur höstens valfria ämnen ska läggas upp och hur omfattande dessa kommer att vara. De valfria ämnenas innehåll, omfattning och bedömningsgrunder antecknas i elevens individuella plan (IP).  

Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen

Slutbedömningen av valfria ämnen i den utsträckning utbildningsanordnaren erbjuder sådana   

Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Vasa erbjuds valfria ämnen. De valfria ämnena bedöms enligt Utbildningsstyrelsens ändringar och kompletteringar i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. ( 6.8.5) 

De valfria ämnena som bildar en enhetlig lärokurs som omfattar minst två årsveckotimmar ska bedömas med siffror. Lärokurser i valfria ämnen som omfattar mindre än två årsveckotimmar och helheter bestående av sådana lärokurser ska bedömas verbalt med anteckningen “godkänd”. Det kunnande som visats i ett valfritt ämne som hör till gemensamt ämne och som ska bedömas med ett verbalt omdöme kan höja slutvitsordet i läroämnet i fråga.   

Eleven ska delta i undervisningen om hen inte tillfälligt beviljats befrielse från undervisningen på grund av sjukdom eller andra särskilda skäl (Lagen om grundläggande utbildning 35§). Bedömningen av en elevs studier kan delvis ordnas på annat sätt om det är motiverat av skäl som har samband med elevens hälsotillstånd (Lagen om grundläggande utbildning 18§ 1 mom.). 

Slutbedömningen för en elev som omfattas av förlängd läroplikt grundar sig antingen på den grundläggande utbildningens allmänna lärokurser i läroämnen eller på individualiserade lärokurser, beroende på vad som bestämts i elevens beslut om särskilt stöd. Om studierna för en elev som omfattas av förlängd läroplikt genomförs i form av studiehelheter ska bedömningen i betyget ändå ges per läroämne.  

Om elevens studier har ordnats enligt verksamhetsområde ska slutbedömningen basera sig på de mål som ställts upp i den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas och ett verbalt omdöme ska ges för varje verksamhetsområde.  

Bedömningen av konst- och färdighetsämnen i slutbedömningen. 

Konst- och färdighetsämnen som är gemensamma för alla ämnen är musik, bildkonst, slöjd, gymnastik och huslig ekonomi. Timmarna valfria konst- och färdighetsämnen är en del av den undervisning som ska ges i de gemensamma lärokurserna i konst- och färdighetsämnen. Det innebär att eleven får ett vitsord för varje konst- och färdighetsämne i avgångsbetyget. I avgångsbetyget ges inget separat vitsord över studier i timmarna i valfria konst- och färdighetsämnen som eleven erbjudits och avlagt.  

Då slutvitsordet bildas ska de kunskapskrav för slutbedömningen som fastställts för dessa läroämnen i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen användas. Slutbedömningen ska genomföras i det skede då hela lärokursen i respektive konst- och färdighetsämne och även eventuella studier i timmarna i valfria konst- och färdighetsämnen har avlagts. I avgångsbetyget ska omfattningen av den lärokurs som eleven avlagt antecknas för respektive konst- och färdighetsämne. 

Bildandet av slutvitsord

Slutbedömningen av en elev som omfattas av särskilt stöd

Gemensamma läroämnen som ska bedömas i slutbedömningen

Bedömning av lärokurserna i konst- och färdighetsämnen i slutbedömningen

Bedömning av valfria ämnen i slutbedömningen

Undervisning som betonar ett läroämne eller en särskild utbildningsuppgift och slutbedömning

Frånvaro och dess inverkan på bedömning

Ny bedömning och rättelse av bedömning

Principer för att höja vitsord  

 Eleven har möjlighet att höja vitsord i enskilda läroämnen eller i valfria ämnen: 

• genom särskild examen 

• genom att delta i påbyggnadsundervisning, om sådan ordnas av utbildningsanordnaren 

• genom att delta i grundläggande utbildning för vuxna  

Betyg

Principer för hur verbalt omdöme och siffervitsord ges i olika läroämnen och i bedömningen av uppförande  

Verbala omdömen och siffervitsord i betygen

Läsårsbetyg

Mellanbetyg

Mellanbetyg, om utbildningsanordnaren beslutar att utfärda sådana 

Utbildningsanordnare beslutar om mellanbetyg ska ges. Elev i åk 9 ska vid behov om det behövs ges ett separat mellanbetyg för ansökan till fortsatta studier. 

Vasa stads svenskspråkiga grundläggande utbildning ger mellanbetyg. I årskurserna 1-3 ges verbala omdömen. Samtal om lärande ersätter mellanbetyget i årskurs 1. I åk 7-9 ges tre mellanbetyg samt ett läsårsbetyg. I årskurs 9 ges ett avgångsbetyg vid läsårets slut. 

Skiljebetyg

Skiljebetyg 

En elev som flyttar till annan skola, avgår från skolan utan att ha inhämtat den grundläggande utbildningens hela lärokurs eller inte har fullgjort läroplikten inom tiden för sin läroplikt ges ett skiljebetyg. Till skiljebetyget bifogas den timfördelning som skolan följt. Om eleven flyttar till en annan skola i Vasa stad ges inget separat skiljebetyg. Ett skiljebetyg ges utgående från samma principer som läsårsbetyget. I skiljebetyget antecknas dock inget omdöme om elevens uppförande. 

Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen

Särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen

Möjligheterna att avlägga särskild examen och tidpunkten för avläggande av examen.  

 En lärokurs eller en del av den kan avläggas med en särskild examen i enlighet med vad som avses i lagen och förordningen om grundläggande utbildning.  

Särskild examen kan avläggas t.ex. av:  

• Elever som studerar i den undervisning som förbereder för den

• grundläggande utbildningen genom att visa sina kunskaper och färdigheter i olika lärokurser eller delar av dem. 

• Elever som av olika anledningar inte kunnat avlägga lärokurser eller delar av dem i den takt de

• erbjudits som t.ex. huslig ekonomi och musik i åk 7.  

• Elever som studerar hemma.  

• Elever med stor frånvaro. 

Särskild examen kan avläggas en gång per termin. Ett skilt betyg för särskild examen har utarbetats. 

Frågor som avgörs på lokal nivå