Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen
I läsårsplanen preciseras tidpunkten för lärandesamtal och utdelning av mellanbetyg. Bildningsnämndens sektion följer upp förverkligandet av en gemensam bedömningskultur.
Formativ bedömning
Summativ bedömning
Den summativa bedömningen genomförs två gånger per läsår. Under läsåret ges ett mellanbetyg och i slutet av varje läsår ges eleven ett läsårsbetyg förutom i årskurs 9 då eleven erhåller avgångsbetyg.
Allmänna principer för bedömningen
Bedömning av lärande och kunnande
Arbetet som föremål för bedömning
Bedömning av uppförande
Bedömningen av uppförandet ska genomföras i relation till de mål som ställts upp för uppförande i läroplanen och hur väl eleven uppnått dem. Målen som ställts upp för uppförande grundar sig på skolans verksamhetssätt och ordningsreglerna, som godkänts av Raseborgs bildningsnämnd. Uppförandet ska bedömas som en egen helhet i betygen och det vitsord eller verbala omdöme som eleven fått inverkar inte på vitsordet eller det verbala omdömet som ges i ett läroämne.
Särskilda behov som berör elevens uppförande ska om det behövs antecknas i planen för elevens lärande eller i elevens individuella plan för hur undervisningen ska ordnas (IP), så att de kan tas i beaktande när bedömningen av uppförandet planeras och genomförs.
Mål för uppförandet är att eleven
· uppför sig sakligt, följer uppgjorda ordnings-och trivselregler
· tar hänsyn till andra och visar andra respekt
· ger andra arbetsro.
· hjälper andra
+kriterier för bedömning av uppförande vitsord (s 37.38 i LP-16) Skriv in dem
Kriterier för bedömning av uppförande:
kriterier | |
| · uppför sig oklanderligt och artigt · visar alla hänsyn och kommer bra överens med alla · hälsar vänligt · vågar på ett konstruktivt sätt ta itu med missförhållanden som hen observerar i sin omgivning · är hjälpsam mot alla · följer utan undantag gemensamma överenskommelser · värdesätter och värnar om inlärningsmiljön och arbetar för att nå gemensamma målsättningar |
| · uppför sig oklanderligt och artigt · visar alla hänsyn och kommer bra överens med alla · hälsar vänligt · vågar på ett konstruktivt sätt ta itu med missförhållanden som hen observerar i sin omgivning · är hjälpsam mot alla · följer gemensamma överenskommelser · värdesätter och värnar om inlärningsmiljön |
| · uppför sig vanligen väl och artigt · kommer bra överens med alla · hälsar vänligt · följer vanligen gemensamma överenskommelser · värnar om inlärningsmiljön |
| · kommer vanligen överens med alla · uppförandet kräver ibland åtgärder · följer delvis gemensamma överenskommelser · värnar om inlärningsmiljön om hen vill |
| · har problem med att komma överens med andra · uppförandet kräver ofta åtgärder · följer delvis gemensamma överenskommelser · bryr sig inte om inlärningsmiljön · har till största del en negativ inställningen till skolarbete · gör dig skyldig till mobbning i skolan |
| · kommer inte överens med andra · uppförandet kräver mycket ofta åtgärder · följer inte gemensamma överenskommelser · förorsakar skador i inlärningsmiljön · har en negativ inställningen till skolarbete · gör dig skyldig till mobbning i skolan · det förekommer stora störningar i skolgången på grund av uppförandet |
| · nonchalerar gemensamma överenskommelser · uppförandet är hotfullt och stör trivseln och tryggheten i skolsamfundet · trots särskilda åtgärder fungerar inte eleven i skolgången |
Studiegången i den grundläggande utbildningen
Studiegången enligt årskurs
Studier enligt ett eget studieprogram
Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret
De valfria ämnen som bildar en enhetlig lärokurs som omfattar minst två årsveckotimmar ska bedömas med siffror. Lärokurser i valfria ämnen som omfattar mindre än två årsveckotimmar och helheter bestående av sådana lärokurser ska bedömas verbalt med anteckningen ”godkänd”.
I årskurserna 1–3 bedöms samtliga ämnena som motsvarar timfördelningen i den grundläggande utbildningen verbalt. I årskurserna 4–9 ges siffervitsord förutom de valfria ämnen som omfattar mindre än två årsveckotimmar.
Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen
Bildandet av slutvitsord
Vid bedömningen av läroämnen som studerats enligt individualiserade lärokurser används siffervitsord också vid slutbedömningen. Lärokursen ska individualiseras först då eleven trots det givna stödet inte verkar uppnå den kunskapsnivå som förutsätts för vitsordet 5.
Slutbedömningen av en elev som omfattas av särskilt stöd
Gemensamma läroämnen som ska bedömas i slutbedömningen
Bedömning av lärokurserna i konst- och färdighetsämnen i slutbedömningen
Bedömning av valfria ämnen i slutbedömningen
Principen för att höja vitsordet skrivs i det valfria ämnets läroplan.
Undervisning som betonar ett läroämne eller en särskild utbildningsuppgift och slutbedömning
Frånvaro och dess inverkan på bedömning
Ny bedömning och rättelse av bedömning
Betyg
Bildningsnämnden beslutar om betygens utformning.
Förutom betyg håller elevens lärare ett lärandesamtal med eleven per läsår där vårdnadshavaren får information om elevens lärande och skolgång
Formerna för betyg och mellanbetyg i Raseborg :
mellanrapporter/mellanbetyg | läsårsbetyg | |
åk 1-3 | lärande samtal mellanbetyg med verbal bedömning |
verbal bedömning + godkänd/underkänd |
åk 4-6 | lärande samtal mellanbetyg (med eventuellt kompletterande verbalt omdöme) | vitsordsbedömning (med eventuellt kompletterande verbalt omdöme). |
åk 7-9 | lärande samtal mellanbetyg ( med eventuellt kompletterande verbalt omdöme) | vitsordsbedömning (med eventuellt kompletterande verbalt omdöme) |
Verbala omdömen och siffervitsord i betygen
I läsårsbetygen och mellanbetygen i årskurserna 1–3 används verbalt omdöme eller siffervitsord användas.
Läsårsbetyg
Eleven ska i varje årskurs få ett läsårsbetyg i slutet av läsåret, med undantag av årskurs nio då eleven får ett avgångsbetyg.
I läsårsbetyget antecknas elevens studieprogram och för varje läroämne ett verbalt omdöme eller ett siffervitsord som beskriver i vilken mån eleven under läsåret har uppnått de uppställda målen. Läsårsbetyget är ett beslut om att eleven uppflyttas till följande årskurs eller stannar kvar på klassen.
Då bedömningen ges med siffror anges också bedömningsskalan i betyget.
Verbalt omdöme används i läsårsbetyget i årskurserna 1–3. I de verbala omdömena ska framgå om eleven har avlagt läsårets studier i varje läroämne som ingår i hens studieprogram med godkänt resultat.
Ett siffervitsord för bedömning av uppförande ska antecknas i läsårsbetyget och mellanbetyget. Då bedömningen av uppförande ges med ett verbalt omdöme, ska det ges som bilaga till betyget.
Vitsordet eller det verbala omdömet i religion och livsåskådningskunskap ska i läsårsbetyget och mellanbetyget antecknas i formen ”religion/livsåskådningskunskap” utan att särskilja vilket av läroämnena eleven har studerat. Den lärokurs i religion som eleven studerat ska inte antecknas i betyget. Om en elev får undervisning i sin egen religion, ska det verbala omdöme eller siffervitsord som eleven får antecknas i betyget om undervisningen ges av den som ordnar den grundläggande utbildningen. Ett eventuellt verbalt omdöme eller ett siffervitsord som eleven fått från undervisning som ges av något religiöst samfund ska inte antecknas i betyget.
Om det i beslutet om särskilt stöd har fastställts att eleven studerar ett eller flera läroämnen enligt en individualiserad lärokurs, ska siffervitsordet eller det verbala omdömet förses med en asterisk (*). I punkten Tilläggsuppgifter i betyget ska antecknas att eleven har studerat dessa läroämnen enligt en individualiserad lärokurs.
Mellanbetyg
I skolornas läsårsplan anges när mellanbetyg ges.
Skiljebetyg
Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen
Om en elev studerat ett eller flera läroämnen enligt en individualiserad lärokurs, används sifferbedömning försett med askerisk i dessa läroämnen. I punkten Tilläggsuppgifter i betyget ska antecknas att eleven har studerat de läroämnen som är försedda med asterisk (*) enligt en individualiserad lärokurs.