Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen
Formativ bedömning
Summativ bedömning
Allmänna principer för bedömningen
Bedömning av lärande och kunnande
Arbetet som föremål för bedömning
Bedömning av uppförande
Studiegången i den grundläggande utbildningen
Studiegången enligt årskurs
Studier enligt ett eget studieprogram
Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret
Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen
Bildandet av slutvitsord
Slutbedömningen av en elev som omfattas av särskilt stöd
Gemensamma läroämnen som ska bedömas i slutbedömningen
Bedömning av lärokurserna i konst- och färdighetsämnen i slutbedömningen
Bedömning av valfria ämnen i slutbedömningen
Undervisning som betonar ett läroämne eller en särskild utbildningsuppgift och slutbedömning
Frånvaro och dess inverkan på bedömning
Ny bedömning och rättelse av bedömning
Betyg
Verbala omdömen och siffervitsord i betygen
Läsårsbetyg
Mellanbetyg
Skiljebetyg
Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen
Särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen
Frågor som avgörs på lokal nivå
Lokala preciseringar
Samarbetet med vårdnadshavarna i anslutning till bedömning
Vårdnadshavarna får ta del av och diskutera kommunens och skolans bedömningsprinciper vid ett föräldramöte i början av höstterminen. Speciell tyngdpunkt fästs vid detta i årskurserna 1, 4, 7 och 9. Elev, vårdnadshavare och klasslärare håller årligen ett lärandesamtal med följande innehåll:
elevens lärandeprocess
kunnande och färdigheter kopplat till målen i läroämnena
elevens arbete
förslag på hur lärandet kan utvecklas och eleven kan förbättra sin prestation
information från elevens självvärdering och kamratrespons
uppförande
Lärandesamtalet omfattar 20 min per elev och sker i första hand dagtid i oktober-december vid tidpunkt på dagen då läraren inte har undervisning. Lärandesamtalen i årskurs 2 och 6 hålls i februari-mars för att ge en nyanserad bild av elevens lärandesituation. Vid lärandesamtalet i årskurs 2 aktualiseras elevens förutsättningar för årskurs 3. Vid lärandesamtalet i årskurs 6 aktualiseras elevens förutsättningar för årskurs 7.
Formerna för information om bedömning
Kontinuerlig information under läsåret om vitsord i prov och arbeten ges via Wilma.
Läsårsbetyg ges i alla årskurser och mellanbetyg i årskurserna 5-9. Slutbedömning i åk 9.
Lärandesamtal en gång per läsår där elev, lärare och vårdnadshavare medverkar.
Responssamtal mellan elev och lärare hålls vid fastställda intensifierade bedömningstidpunkterna under läsåret (höst och vår). Fokus ligger på att eleven ska lära sig iaktta sin lärprocess, identifiera sina styrkor och förstå målen. Responsen ska vara uppmuntrande. Följande diskuteras:
elevens lärandeprocess överlag
framsteg i olika läroämnen (målen och metoderna för att nå dem)
förslag på hur lärandet kan utvecklas
Bedömningen av uppförande och vilka mål bedömningen bygger på
Bedömningen av uppförande är en del av skolans fostrande arbete. Eleven ska få handledning och kunskap gällande uppförande. Det gäller elevens sätt att ta hänsyn till andra människor och till omgivningen samt att följa regler. Bedömningen av uppförandet genomförs i relation till de mål som ställts upp. Målen grundar sig på skolans verksamhetssätt och ordningsregler. Det är viktigt att beakta att målen för bedömning av uppförande inte går in på områden som har med elevens personlighet eller egenskaper att göra. Eleven och vårdnadshavaren ska få information om vad bedömningen av uppförande bygger på. Vid bedömningen beaktas elevens ålder. Uppförandet skall bedömas av alla lärare som undervisar eleven. Det bedöms som en egen helhet. Bedömning av uppförande antecknas inte i avgångs- och skiljebetyg.
Mål för bedömning av uppförande
Bedömning av valfria ämnen i den utsträckning utbildningsanordnaren erbjuder sådana
Valfria ämnen bedöms utgående från de mål som uppställts för ämnet. De bedöms med siffervitsord. Verbal bedömning ges i elevhandledning i årskurs 7-9 samt i det valfria ämnet digital kompetens i årskurs 7 eftersom de omfattar mindre än två årsveckotimmar.
Principer och praxis om studiegången och om uppflyttning och kvarstanning
Beslut om uppflyttning till följande årskurs eller om kvarstannande fattas av rektor och de lärare som undervisat eleven. Vid behov begärs utlåtande från yrkesövergripande team.
Villkorsförhör ordnas i juni.
Principer för hur verbalt omdöme och siffervitsord ges i olika läroämnen och i bedömningen av uppförande
I årskurserna 1-3 används verbal bedömning i läsårsbetyget och i årskurserna 4-9 används sifferbedömning i läsårsbetyget. I undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde används verbal bedömning. I bedömningen av individualiserade lärokurser används verbal bedömning i årskurs 1-3 och sifferbedömning i årskurs 4-9.
Bedömningen av uppförande ges verbalt på skild bilaga till läsårsbetyget i årskurserna 1-3 och som siffervitsord på läsårsbetyget i årskurserna 4-9. I slutbedömningen ges inget vitsord i uppförande.
Slutbedömningen av valfria ämnen i den utsträckning utbildningsanordnaren erbjuder sådana
Valfria ämnen bedöms utgående från de mål som uppställts för ämnet. De bedöms med siffervitsord. Verbal bedömning ges i elevhandledning i årskurs 7-9 samt i det valfria ämnet digital kompetens i årskurs 7 eftersom de omfattar mindre än två årsveckotimmar.
Mellanbetyg, om utbildningsanordnaren beslutar att utfärda sådana
Mellanbetyg ges i årskurserna 5-9.
Möjligheterna att avlägga särskild examen och tidpunkten för avläggande av examen
Närpes stad ordnar inte tillfällen för avläggande av särskild examen.
Stadens lokala bedömningsplan: https://bedomningsplan.narpes.fi/