Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen
Bedömningskulturen för den grundläggande utbildningen i Sjundeå kommun betonar växelverkan mellan eleven och läraren vilken är mångsidig, utvecklande och stöder lärandet.
De lokala tyngdpunktsområdena i utvecklingen av bedömningskulturen:
Bedömningen stöder lärande och kunnande.
Bedömningen är en del av färdigheterna att lära sig och ett livslångt lärande.
Eleven har en aktiv roll i sitt eget lärande och bedömning av sitt kunnande.
Formativ bedömning
Summativ bedömning
Allmänna principer för bedömningen
Bedömning av lärande och kunnande
Bedömning av arbete
Bedömning av uppförande
I Sjundeå betonas gott uppförande i all verksamhet i skolan. Alla skolor har gemensamma ordningsregler och mål för fostran. Varje skola fastställer i övrigt verksamhetskulturen för den egna skolan i läsårsplanen som uppgörs varje läsår.
Kriterier för bedömning av uppförande
Målet för den grundläggande utbildningen är att stöda elevernas utveckling till humana människor och samhällsmedlemmar. Eleven har, som medlem av skolgemenskapen, sitt eget ansvar. Det innebär
att delta aktivt i skolarbetet,
att vara hygglig och bemöta sina skolkamrater och de vuxna i skolan med respekt samt
att följa gemensamma regler.
Att respektera andra människors integritet, arbete och arbetsro och sköta överenskomna uppgifter är nödvändigt i skolarbetet. Lagen förpliktar eleverna att delta i den grundläggande utbildningen, att utföra sina uppgifter samvetsgrant och att uppföra sakligt.
Bedömningen av uppförande görs främst enligt följande kriterier:
beaktande av andra människor och omgivningen,
förmåga att samarbeta
respekterande av arbetsro
vilja att hjälpa
beredskap att ta ansvar för sitt eget uppförande och hur det påverkar andra människor
pålitlighet
uppförande
iakttagande av regler
uppskattande av eget och andras arbete.
Årskurserna 1-3
Uppförandet bedöms verbalt genom utnyttjande av bedömningskriterierna för årskurserna 4-9. Bedömningen ska uppmuntra eleven.
Årskurserna 4-9
10 utmärkt
Elevens uppförande är korrekt på eget initiativ. Eleven beaktar andra och är samarbetsvillig, ansvarsfull, artig, hjälpsam och skapar gemensam atmosfär.
9 berömlig
Elevens uppförande är i huvudsak berömligt. Eleven följer gemsamma regler och givna anvisningar, är artig och samarbetsvillig, är ofta även ansvarsfull, hjälpsam och skapar gemensam atmosfär.
8 bra
Eleven kan uppföra sig väl och följer regler. Eleven behöver ändå ibland stöd för att skapa gemenskapskänsla och för att vara hjälpsam. Elevens uppför sig oftast bra.
7 nöjaktig
Eleven följer de givna reglerna och anvisningarna, men glömmer ibland i situationer utan övervakning att uppföra sig väl. Eleven stör ibland undervisningen och samarbetsandan. Inställning och uppförande kunde förbättras.
6 försvarlig
Eleven har svårt att följa de gemensamma ordningsreglerna. Eleven uppför sig ofta störande på lektionerna, orsakar osämja och är likgiltig mot andra. Eleven bryter mot skolans ordningsregler och andra verksamhetsanvisningar och tar inte ansvar för sina åtaganden.
5 hjälplig
Eleven förhåller sig negativt till skolgemenskapen och är oförmögen att samarbeta med andra elever och lärare. Eleven godkänner inte de gemensamma reglerna och följer dem inte.
4 underkänd
Elevens uppförande är okontrollerat och eleven har ingen kontroll över sig själv. Eleven kan inte följa de givna reglerna eller anvisningarna, vilket förutsätts för flyttande till följande årskurs. Eleven förutsätter omedelbara elevvårdsliga åtgärder och uppföljning av dem.
Studiegången i den grundläggande utbildningen
Studiegången enligt årskurs
Eleven har rätt att erbjudas åtgärder som mångsidigt stöder lärande, växande och utvecklande i enlighet med kapitlen Stöd för lärande och skolgång-Elevvård i läroplanen. Man kommer överens om stödåtgärderna tillsammans med vårdnadshavaren.
I skolornas läsårsspecifika läsårsplan beskrivs verksamhetssätten, ifall man förutspår att eleven trots omfattande stödåtgärder inte kommer att kunna utföra årskursens lärokurs godkänt. Dessa är:
tillräckligt samarbete med eleven och vårdnadshavaren i ett tidigt skede samt
elevens mångsidiga möjligheter att kunna påvisa sina färdigheter.
Framskridande i studier enligt målhelheter
Om framskridande enligt målhelheter föreskrivs i kapitel 5.4.3. För en elev som framskrider enligt målhelheter ger man från och med årskurs sju ett numerärt mellanbetyg som kompletteras med utvärderingssamtal eller/och annan respons. Mellanbetyg ges inte i årskurs 1–6 men skolan kan om den så vill ge elever i årskurs sex ett numerärt mellanbetyg, om det har antecknat i skolans egen läsårsplan.
Bedömningen görs i förhållande till de målhelheter som antecknats i elevens plan. I läsårsbetyget antecknas alla studier som hör till planen. Bedömningar för målhelheter som fullgjorts godkänt skrivs in per läroämne i läsårsbetyget. I punkten tilläggsuppgifter på betyget antecknas vilket läsårs prestationer det är frågan om. Planen som utarbetats för en elev för framskridande av målhelheter finns som bilaga till läsårsbetyget och skiljebetyget.
Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret
I läsårsbetyget, som ges i slutet av läsåret, beskriver man verbalt i årskurserna 1-3 och med sifferbetyg i årskurserna 4-9, hur väl eleven under läsåret har uppnått målen i de läroämnen eller studiehelheter som ingår i elevens studieprogram.
Verbal bedömning kan också användas i läsårsbetyg i årskurserna 4-8 vid bedömning av elever, vars modersmål är något annat än undervisningsspråket. Undantag är de läroämnen som avslutas vilka alltid bedöms med sifferbetyg.
Slutbedömning utförs alltid med sifferbetyg.
Om man har begränsat målen i elevens grundläggande utbildnings lärokurs eller i den lokala läroplanen sker bedömningen av kunnande i förhållande till de mål som fastställts för eleven. Bedömningen är verbal bortsett från slutbedömningen. En asterisk (*) läggs till det verbala omdömet för att uttrycka begränsning. Till slutbedömningen markeras vitsordet 5*
I undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde ska eleven bedömas per verksamhetsområde. Bedömningen är alltid verbal. Ifall ett verksamhetsområde innehåller mål och innehåll för ett enskilt läroämne, kan detta beskrivas som en del av den verbala bedömningen eller i en bilaga till betyget.
I läsårsbetygen används en enhetlig betygsbotten.
Sjundeå-timmarna är avsedda för att genomföra mångvetenskapliga lärområden. I skolornas läsårsspecifika verksamhetsplaner fastställs de läroämnen, i vilka de färdigheter som eleven uppvisat på Sjundeå-timmarna kan beaktas som höjande.
Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen
Elevens framskridande i studierna följs med under hela den grundläggande utbildningen. Om det framgår att eleven med hjälp av de befintliga stödåtgärderna och flexibel grundläggande utbildning inte kan utföra den grundläggande utbildningens lärokurs före utgången av årskurs nio, kan eleven redan före utgången av årskursen överföras till årskursintegrerade studier.
Åtgärden förutsätter hörande av både eleven och vårdnadshavaren innan överföringen genomförs.
Bildandet av slutvitsord i den grundläggande utbildningen
Slutbedömningen i gemensamma läroämnen
Slutbedömningen i gemensamma konst- och färdighetsämnen
Slutbedömningen i valfria ämnen
Undervisning som betonar ett läroämne eller en särskild utbildningsuppgift och slutbedömning
Slutbedömningen av en elev som får elevspecifika stödåtgärder
Frånvaro och dess inverkan på bedömning
Ny bedömning och rättelse av bedömning
Betyg
Verbala omdömen och siffervitsord i betygen
Lokal precisering
Eleverna i årskurserna 1-3 får varje läsår en verbal mellanbedömning. Bedömningen utförs som utvärderingssamtal. Enhetliga utvärderingssamtalgrunder används. Vårdnadshavarna har rätt att delta i sitt barns utvärderingssamtal.
Mellanbedömningen i årskurserna 4-9 ges med sifferbetyg. I numerisk bedömning används enhetliga bedömningsgrunder.
Mellan- och slutbetyget, som ges i årskurs 9, har samma form och de ges båda enligt de principer som beskrivits i de nationella läroplansgrunderna om givande av slutbetyg.
Mellanbedömning görs under perioden november-februari och senast i slutet av vecka 7. Bedömningen inkluderar elevens självbedömning.
Om man har begränsat målen i elevens grundläggande utbildnings lärokurs eller i den lokala läroplanen sker bedömningen av kunnande i förhållande till de mål som fastställts för eleven. Bedömningen är verbal bortsett från slutbedömningen. En asterisk () läggs till den verbala bedömningen för att uttrycka begränsning. Till slutbedömningen markeras vitsordet 5. – Tillägg
I undervisning enligt verksamhetsområde används verbalt omdöme.
I läsårsplanen som skolorna uppgör varje läsår fastställs tidpunkten för mellanbedömningen. Vårdnadshavarna får elevspecifik information om tidpunkterna för de muntliga bedömningarna. I läsårsplanen som skolorna uppgör varje läsår fastställs tidpunkterna och formerna för mellanbedömning, hur eleverna och vårdnadshavarna informeras samt samarbetet med vårdnadshavarna. Dessutom antecknas i läsårsplanen skolans gemensamma principer för formativ bedömning och för givande av respons under studierna.
Läsårsbetyg
Mellanbetyg
Skiljebetyg
Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen
Särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen
Bildningsdirektören beslutar om möjligheten att man avlägger en särskild examen och tidpunkten för det.