Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen

Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen

Formativ bedömning

Summativ bedömning

Allmänna principer för bedömningen

Bedömning av lärande och kunnande

Arbetet som föremål för bedömning

Bedömning av uppförande

Studiegången i den grundläggande utbildningen

• Bildandet av slutvitsord ska grunda sig på den kunskapsnivå som eleven visat i relation till målen för lärokursen i läroämnet och kunskapskraven för slutbedömningen.

• Då ett slutvitsord bildas ska man ta i beaktande alla mål som fastställs i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen för lärokursen i läroämnet och de därtill hörande kunskapskraven för slutbedömningen, oberoende av för vilken årskurs 7, 8 eller 9 enskilda mål har ställts upp i den lokala läroplanen. ″Bedömningen av de mål för läroämnen i vilka eleven visat sitt kunnande i årskurserna 7 och 8 ska beaktas då slutbedömningen genomförs. Den nivå av kunnande som baserar sig på dessa mål ska bedömas utgående från kunskapskraven för slutbedömningen.

• Slutvitsordet är en helhetsbedömning som ska bildas utgående från målen och kunskapskraven för läroämnet. Om en elev uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål.

• Bedömningen av elevens arbete ska ingå i vitsordet som ges i ett läroämne i slutbedömningen.

• Slutbedömningen av valfria ämnen som omfattar 2 årsveckotimmar får ett eget vitsord på avgångsbetyget.

• Slutbedömningen av valfria ämnen som omfattar 1 årsveckotimme kan höja slutvitsordet i det ämnet, om det är ett gemensamt läroämne.

• Slutbedömningen av en särskild examen ska ges innan den grundläggande utbildningens sista skoldag.

Studiegången enligt årskurs

Studier enligt ett eget studieprogram

Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret

Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen

• Bildandet av slutvitsord ska grunda sig på den kunskapsnivå som eleven visat i relation till målen för lärokursen i läroämnet och kunskapskraven för slutbedömningen.

• Då ett slutvitsord bildas ska man ta i beaktande alla mål som fastställs i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen för lärokursen i läroämnet och de därtill hörande kunskapskraven för slutbedömningen, oberoende av för vilken årskurs 7, 8 eller 9 enskilda mål har ställts upp i den lokala läroplanen. ″Bedömningen av de mål för läroämnen i vilka eleven visat sitt kunnande i årskurserna 7 och 8 ska beaktas då slutbedömningen genomförs. Den nivå av kunnande som baserar sig på dessa mål ska bedömas utgående från kunskapskraven för slutbedömningen."

• Slutvitsordet är en helhetsbedömning som ska bildas utgående från målen och kunskapskraven för läroämnet. Om en elev uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål.

• Bedömningen av elevens arbete ska ingå i vitsordet som ges i ett läroämne i slutbedömningen.

⦁ Slutbedömningen av valfria ämnen som omfattar 2 årsveckotimmar får ett eget vitsord på avgångsbetyget.

⦁ Slutbedömningen av valfria ämnen som omfattar 1 årsveckotimme kan höja slutvitsordet i det ämnet, om det är ett gemensamt läroämne.

⦁ Slutbedömningen av en särskild examen ska ges innan den grundläggande utbildningens sista skoldag.

Bildandet av slutvitsord

• Bildandet av slutvitsord ska grunda sig på den kunskapsnivå som eleven visat i relation till målen för lärokursen i läroämnet och kunskapskraven för slutbedömningen.

• Då ett slutvitsord bildas ska man ta i beaktande alla mål som fastställs i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen för lärokursen i läroämnet och de därtill hörande kunskapskraven för slutbedömningen, oberoende av för vilken årskurs 7, 8 eller 9 enskilda mål har ställts upp i den lokala läroplanen. ″Bedömningen av de mål för läroämnen i vilka eleven visat sitt kunnande i årskurserna 7 och 8 ska beaktas då slutbedömningen genomförs. Den nivå av kunnande som baserar sig på dessa mål ska bedömas utgående från kunskapskraven för slutbedömningen.

• Slutvitsordet är en helhetsbedömning som ska bildas utgående från målen och kunskapskraven för läroämnet. Om en elev uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål.

• Bedömningen av elevens arbete ska ingå i vitsordet som ges i ett läroämne i slutbedömningen.

• Slutbedömningen av valfria ämnen som omfattar 2 årsveckotimmar får ett eget vitsord på avgångsbetyget.

• Slutbedömningen av valfria ämnen som omfattar 1 årsveckotimme kan höja slutvitsordet i det ämnet, om det är ett gemensamt läroämne.

• Slutbedömningen av en särskild examen ska ges innan den grundläggande utbildningens sista skoldag.

Utbildningsstyrelsen har beslutat att ändra och komplettera Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 i årskurs 7–9 gällande bedömningskriterier för slutbedömningen i samtliga läroämnen.

Innehållet i länken nedan Bedömningskriterier för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen tas i bruk från och med 1.8.2021:

https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/korrigerad%2014.1.2021.%20Bed%C3%B6mningskriterier%20f%C3%B6r%20slutbed%C3%B6mningen%20i%20den%20grundl%C3%A4ggande%20utbildningen%2031.12.2020_2.pdf

Slutbedömningen av en elev som omfattas av särskilt stöd

Gemensamma läroämnen som ska bedömas i slutbedömningen

Bedömning av lärokurserna i konst- och färdighetsämnen i slutbedömningen

Bedömning av valfria ämnen i slutbedömningen

Undervisning som betonar ett läroämne eller en särskild utbildningsuppgift och slutbedömning

Frånvaro och dess inverkan på bedömning

Ny bedömning och rättelse av bedömning

Betyg

BEDÖMNINGSGRUNDERNA I NYKARLEBY

ÅK 1

HT Utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare, kontinuerlig feedback.

VT Läsårsbetyg, verbal bedömning, kontinuerlig feedback.

ÅK 2

HT Utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare, kontinuerlig feedback.

VT Läsårsbetyg, verbal bedömning, kontinuerlig feedback

Åk 3

HT Utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare, kontinuerlig feedback.

VT Läsårsbetyg med sifferbedömning, kontinuerlig feedback.

Åk 4

HT Utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare, kontinuerlig feedback.

VT Läsårsbetyg, sifferbedömning, kontinuerlig feedback.

ÅK 5

Mellanrapport med sifferbedömning ges digitalt efter första och andra perioden.

Läsårsbetyg, sifferbedömning, kontinuerlig feedback.

ÅK 6

Mellanrapport med sifferbedömning ges digitalt efter första och andra perioden.

Läsårsbetyg, sifferbedömning, kontinuerlig feedback.

ÅK 7- 8

Utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare, kontinuerlig feedback, två mellanrapporter , som ges digitalt, och läsårsbetyg, sifferbedömning.

ÅK 9

Utvecklingssamtal med elev, kontinuerlig feedback, två mellanrapport , som ges digitalt, och slutbetyg med sifferbedömning.

I Nykarleby kan alla siffervitsord kompletteras med en verbal bedömning, som bilaga till betyget.

ELEVER SOM STUDERAR ENLIGT VERKSAMHETSOMRÅDE

HT Utvecklingssamtal

VT Läsårsbetyg. Verbal bedömning av verksamhetsområdena

Eleven uppflyttas om målen för vitsordet 5 uppfylls i alla läroämnen på läsårsbetyget.

Ifall eleven inte uppnår målen för vitsordet 5 i ett ämne på läsårsbetyget stannar den kvar på årskursen. Eleven ges möjlighet att höja vitsordet efter läsårets slut inom juni. Eleven kan uppflyttas även på sociala grunder.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

BETYGEN I ÅK 1-2 (Verbal bedömning)

Läsårsbetyg årskurs 1 och 2

Modersmål och litteratur

Matematik

Eleven har dessutom fått undervisning i följande ämnen och uppnått målen i läroplanen med godkänt resultat

● Finska

● Religion/Livsåskådningskunskap

● Omgivningslära

● Musik

● Bildkonst

● Slöjd

● Gymnastik

Betygsgradering:

● Berömliga = B

● Goda = G

● Ännu osäker = S

● Icke godkänd = IG

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

MODELL FÖR BETYGSFORMULÄR ÅK 1-2

Nykarleby stad

XXX skola

Läsårsbetyg

Bedömning av eleven XXX

Födelsedatum XXX Årskurs 1-2 20XX

Elevens studieprogram Omfattning Bedömning

Modersmål och litteratur

Matematik X

Eleven har dessutom fått undervisning i följande ämnen och uppnått målen i läroplanen med godkänt resultat

Finska

Religion/Livsåskådningskunskap

Omgivningslära

Musik

Bildkonst

Slöjd

Gymnastik

Tilläggsuppgifter:

Klassföreståndarens underskrift Vårdnadshavarens underskrift

Nykarleby XX.XX.20XX

Nästa termin börjar enligt arbetsordningen.

Betyget utfärdats enligt grunderna för läroplanen som Utbildningsstyrelsen fastställt 22.12.2014.

Eleven uppflyttas till följande årskurs/stannar på klassen.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

MODELL FÖR BILAGA MED VERBAL BEDÖMNING I UPPFÖRANDE ÅK 1-2

Eleven

● följer med och är aktiv/-deltar i undervisningen

● tar ansvar för skolarbetet/-hemuppgifterna

● visar hänsyn och följer skolans regler

Betygsgradering:

● Berömliga = B

● Goda = G

● Ännu osäker = S

● Icke godkänd = IG

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

MODELL FÖR BETYGSFORMULÄR ÅK 3-8

LÄSÅRSBETYG ÅK 6

Utbildningsanordnare och skolans namn

Elevens namn och födelsetid

Datum då betyget utfärdas

Tilläggsuppgifter:

Eleven har studerat läroämnen markerade med asterisk (*) enligt individualiserade mål.

Eleven har studerat A-svenska som språkbadsspråk i undervisning på två språk. /Eleven har studerat A-engelska som målspråk i undervisning på två språk.

Skolans undervisningsspråk

Eleven uppflyttas till årskurs x.

Bedömningsskalan enligt 10 § i förordningen om grundläggande utbildning om siffervitsord används i betyget.

Betyget är utfärdat enligt grunderna för läroplanen som Utbildningsstyrelsen fastställt 10.2.2020.

Underskrift av läraren som ansvarar för undervisningsgruppen eller av rektor.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

MODELL FÖR AVGÅNGSBETYG ÅK 9

Utbildningsanordnare och skolans namn

Elevens hela namn och personbeteckning

Datum då betyget utfärdas

Elevhandledning och praktisk arbetslivsorientering har ingått i elevens studieprogram.

Tilläggsuppgifter: Eleven har studerat läroämnen markerade med asterisk (*) enligt individualiserade mål.

Eleven har studerat A-svenska som språkbadsspråk i undervisning på två språk. /Eleven har studerat A-engelska som målspråk i undervisning på två språk.

Skolans undervisningsspråk

Bedömningsskalan enligt 10 § i förordningen om grundläggande utbildning om siffervitsord används i betyget

Betyget är utfärdat enligt grunderna för läroplanen som Utbildningsstyrelsen fastställt 10.2.2020.

Den grundläggande utbildningens lärokurs placeras på nivå två i den nationella referensramen för examina och övriga samlade kompetenser och i den europeiska referensramen för examina.

Rektors underskrift

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

BEDÖMNING AV UPPFÖRANDE - KRITERIER (åk 3-9)

Vid bedömning av uppförande beaktas inte längre flit och uppmärksamhet, utan dessa beaktas i ämnesvitsordet. Detta är således ett helt nytt vitsord. Bedömningen av uppförande inriktar sig på hur eleven tar hänsyn till andra människor och miljön, värdesätter arbete och följer regler. Nykarlebys värdegrund ligger som grund för kriterierna för uppförande.

Vitsord 8

• visar hänsyn

• uppträder korrekt både på lektioner och raster

• sätter värde på eget och andras arbete

• förhåller sig positiv till arbets- och livsmiljö

• utför sitt arbete noggrant och punktligt

• kommer i tid till lektioner och andra samlingar

• beaktar säkerhetsföreskrifter

• följer skolans ordningsregler

• är ärliga, sanningsenliga och pålitliga

Omständigheter som höjer vitsordet (9-10)

Eleven

• är flexibel och kan samarbeta med sina klasskamrater

• har en positiv inverkan på andra i klassen

• arbetar aktivt för att utveckla skoltrivseln och -miljön

• hjälper till och ställer upp för andra (socialt medveten)

• uppvisar positiv initiativförmåga och företagsamhet

Omständigheter som sänker vitsordet (7-4)

Eleven

• mobbar

• gör sig skyldig till förseelser mot skolans ordnings-

• regler

• är oärlig, ertappas för stöld

• stör medvetet

• skolkar

• är osaklig

• är ful i mun; har ovårdat språk mot lärare, personal och kamrater

• nedvärderar andras arbete

• kommer med ogrundad kritik och gnäll, ”skäpprat om andra”

• ertappas för tobaksrökning eller användning av snus (innehar)

• förstör utrustning och egendom

• skräpar ned

• hämtar olämpliga föremål och prylar till skolan

Ju fler förseelser, desto lägre blir vitsordet i uppförande.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

FORMATIV BEDÖMNING

Den formativa bedömningen är respons som stödjer och handleder lärandet.

Varje elev ska kunna bilda sig en uppfattning om vad som avses att hen ska lära sig och hur prestationerna bedöms.

Den formativa bedömningen förutsätter inte dokumentation.

1. TYDLIGGÖRA MÅL OCH KRITERIER

Både elever och pedagoger måste klart och tydligt veta vart de är på väg: Konkretisera målen tillsammans med eleverna. För att veta hur man ska komma till målet måste man först ta reda på var man står. Det är det den formativa bedömningen handlar om.

2. SKAPA AKTIVITETER SOM SYNLIGGÖR LÄRANDET

Tänk dig ett klassrum där ingen elev ska räcka upp handen för att svara på en fråga, utan enbart för att ställa frågor. Tävlingsmomentet att svara rätt på en fråga försvinner. Pedagogen kan istället bolla frågor till elever som får öppet resonera kring frågan och frågan kan bollas vidare till nästa elev som kanske har ett helt annat synsätt på frågan. På det här sättet lär sig eleverna gemensamt mycket mer än om de bara svarat rätt eller fel på en fråga.

3. ÅTERKOPPLING SOM FÖR LÄRANDET FRAMÅT

Måldialoger: ”En måldialog går ut på att man för ett lärande och reflekterande samtal kring målens innebörd och kunskapskravens betydelse. Genom att låta eleverna diskutera målen med varandra, fördjupas deras kunskap och insikt kring hur man kan gå tillväga för att lära sig. Några bra frågeställningar att luta sig mot är:

● Vad menas med att…?

● När behöver du kunna det?

● Hur kan du göra för att lära dig?

● Vem kan du lära dig med?

● Hur kan du visa att du kan?

● När vet du att du verkligen kan?”

4. AKTIVERA ELEVERNA SOM LÄRRESURSER FÖR VARANDRA

Forskning visar att både hög- och lågpresterande elever gynnas av att ge varandra respons, men det är viktigt att eleverna får se och höra goda exempel på konstruktiv kritik, om de ska kunna utveckla ett eget sunt sätt att bedöma andra. I skolan går det att systematisera processer där eleverna lär av varandra i olika former av kamratbedömning.

Vi lär oss genom att interagera med varandra, dvs. vi lär oss av varandra, när vi ser varandras perspektiv, när vi stöter och blöter argument. Det är också så att vi får syn på oss själva när vi speglar oss i andra. En viktig del i denna interaktion är hur vi reagerar på varandras perspektiv och kunnande. Vi kommenterar och bedömer varandra och lär oss både av att ge och ta kritik.

TIPS:

”Two stars and a wish” är ett välkänt arbetssätt för kamratbedömning/kamratrespons.

Eleverna fokuserar på att vid responsen börja med att lyfta två saker (two stars) som de tycker är bra i det arbete som de ska ge respons på. Avslutningsvis ger eleverna förslag på en sak som de tycker att kamraten kan utveckla i arbetet (a wish). För att ”two stars and a wish” ska fungera riktigt bra krävs att läraren själv använder modellen i sin feedback till eleverna så att de kan utveckla strategier för hur det kan se ut. Det krävs också att man som lärare strukturerar upp arbetet och styr in kamratresponsen på det som den ska beröra, dvs. innehållet. Ge gärna eleverna frågestöd och konkreta tips på vad de kan lyfta i responsen.

5. AKTIVERA ELEVEN SOM ÄGARE AV SIN EGEN LÄRPROCESS

Lära sig att lära behöver integreras som en naturlig del i all undervisning så att eleverna successivt får en möjlighet att utveckla sin förmåga att organisera sitt eget, personliga lärande

Att lära sig värdera och bedöma sina egna prestationer och lärandestrategier är att lära sig lära sig själv. I takt med stigande ålder och mognad är det rimligt att eleverna tar över mer och mer av granskningen och bedömningen av sina egna arbetsinsatser. Det är emellertid något de behöver lära sig göra och de behöver lära sig tekniker för det. Länk till en artikel om digitala verktyg, formativ bedömning och flippade klassrum HÄR

Verbala omdömen och siffervitsord i betygen

Läsårsbetyg

Mellanbetyg

Skiljebetyg

Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen

Särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen

Frågor som avgörs på lokal nivå