Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen

Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen

I vår skola diskuteras bedömning och utvärdering årligen vid flera tillfällen inom kollegiet för att förverkliga enhetliga principer. Eleverna och vårdnadshavarna informeras om skolans praxis gällande respons och bedömning av lärande vid bl.a. föräldramöten och lärandesamtal.

Lärarna informerar om och diskuterar bedömningskriterierna tillsammans med eleverna och vårdnadshavarna i början av varje termin eller period. Dessa frågor tas också upp i samband med föräldramöten, lärarandesamtal och klassföreståndarinfo.

Formativ bedömning

Summativ bedömning

Allmänna principer för bedömningen

Bedömningens karaktär och allmänna principer för bedömningen diskuteras och behandlas av lärarkåren, i arbetslag och lärarlag kontinuerligt. Lärarna håller regelbundna bedömningssamtal med eleverna, till exempel vid periodbyten och i samband med betygsutgiving.

Lärarna bedömer lärprocessen hos eleverna genom mångsidiga pedagogiska utvärderingsverktyg. Inlärningen stöds genom differentierin av undervisningen. Lärarna samarbetar sinsemellan för att säkra att gemensamma bedömningskriterier används och efterföljs. Eleverna utvärderar varandras presentationer och tränas i att bedöma sin egen lärprocess. För att träna eleverna i detta ger läraren handledning och förbereder utvärderingsverktygen.

Skolans bedömningspraxis

Läsåret har tre bedömningstillfällen. En läsårsbedömning och två mellanbedömningstillfällen. Mellanbedömning kan bestå av vitsordbedömning, verbalbedömning eller lärandesamtal. 

Bedömningen kan ses förverkligas i fyra etapper:

åk 1-2

- verbal bedömning och ett lärandesamtal där tyngdpunkten ligger på hur lärandet framskrider

åk 3-5

- verbal, mer mångfacetterad bedömning och ett lärandesamtal hur förmågan att arbeta och färdigheten att lära sig utvecklats samt hur man arbetat mot målen

åk 6

- har ett lärandesamtal under året och en sifferbedömning ( läsårsbetyg) där eleven får en mångsidig bild av hur lärandet framskrider, hur man arbetat mot målen

åk 7-9 

-  lärande samtal vid slutet av period 1 och sifferbedömning vid period 2 och 3, en mångfacetterad bedömning av lärprocessen samt hur eleven arbetat mot målen (bedömningskriterierna)

Genom portfoliopedagogiken säkras att man i bedömningen även beaktar lärprocessen. Eleverna har rätt till en kontinuerlig respons, vilken förverkligas mångsidigt. Varje elev säkras minst ett lärandesamtal per läsår och utöver det ett bedömningssamtal med sina lärare. I bedömningssamtalet motiverar läraren bedömningen och diskuterar t ex elevens självbedömning. Lärprocessen är föremålet för en kontinuerlig och konstruktiv växelverkan mellan lärare och elev samt elev och elev.

Målet är en mångfacetterad kontinuerlig process, vilken eleven är medveten om. Utvecklingen sker stegvis i den riktningen att eleven känner till processen och kan ta ansvar för sitt eget lärande och elevens metakognitiva färdigheter utvecklas.

I bedömningen av helhetsskapande undervisning används de ovan nämnda bedömningsmetoderna t ex självbedömning och kamratbedömning. (Se även kapitel 4.3 - metoderna för bedömning av helhetsskapande undervisning.)

Tidpunkt och förfaringssätt med anknytning till lärande samtal, bedömningssamtal och bedömning beskrivs i skolans verksamhetsplan. Utgångsläget är att både elev och vårdnadshavare deltar i utvecklingssamtalet.

Hur skolan informerar elever och vårdnadshavare om principer och förfaringssätt i anknytning till bedömning beskrivs i skolans verksamhetsplan.

Om en elev inte har ett godkänt vitsord i läsårsbetyget, ska eleven uppvisa motsvarande kunskaper, enligt ämneslärarens instruktioner, för ett godkänt vitsord under läsåret eller skriva vilkorsförhör efter läsårets slut.

Bedömning av lärande och kunnande

I bedömning av uppförande följs ovan beskrivna kriterier. Enhetlighet i bedömningen säkras genom diskussioner i lärarkollegiet inför bedömningen.  I bedömning av uppförande följs kriterier som är beskrivna här ovan under punkten uppförande. Enhetlighet i bedömningen säkras genom diskussioner i kollegiet inför tidpunkterna för bedömning. Bedömningen av elevens uppförande baserar sig på skolans värdegrund, målen för fostran samt skolans ordningsregler.

Arbetet som föremål för bedömning

Bedömning av uppförande

Studiegången i den grundläggande utbildningen

Studiegången enligt årskurs

Studier enligt ett eget studieprogram

Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret

Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen

Bildandet av slutvitsord

Slutbedömningen av en elev som omfattas av särskilt stöd

Gemensamma läroämnen som ska bedömas i slutbedömningen

Bedömning av lärokurserna i konst- och färdighetsämnen i slutbedömningen

Bedömning av valfria ämnen i slutbedömningen

Undervisning som betonar ett läroämne eller en särskild utbildningsuppgift och slutbedömning

Frånvaro och dess inverkan på bedömning

Ny bedömning och rättelse av bedömning

Betyg

Verbala omdömen och siffervitsord i betygen

Läsårsbetyg

Mellanbetyg

Skiljebetyg

Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen

Särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen

Frågor som avgörs på lokal nivå

eGrunder