Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen
Östersundom skola ser bedömningen och utvärderingen som en del av elevens lärprocess och den handledning läraren ger eleven. För att bedömningen och utvärderingen ska stöda elevens utveckling och utveckla arbetssätten i skolan behöver den vara konstruktiv. Bedömningen sker utifrån de mål som definierats i läroplanen och klargjorts för eleven. Utvärderingen sker också utifrån elevens egna uppställda mål och de arbetsmetoder och -processer samt resultat som varit en del av elevens lärande.
Lärarna handleder eleverna i att utvärdera sig själva, sina kamrater, lärarna och arbetet samt föregår med gott exempel. Som grund för en konstruktiv bedömning och utvärdering är en positiv elevsyn. En sådan elevsyn bygger på att man ser eleven som en helhet, ser elevens styrka och möjlighet att utvecklas. Genom gemensamma möten, fortbildningar och planeringar uppmuntras och stöds lärarnas positiva elevsyn, vilket ger möjlighet till en enhetlig bedömnings- och utvärderingskultur. På lärarmöten fastlås gemensamma riktlinjer gällande prov och övrig bedömning.
För att vårdnadshavarna ska kunna stöda elevens skolgång och uppmuntra hens lärande behöver de vara medvetna om skolans bedömningskultur samt bedömningen i de olika ämnena eller projekten. Östersundom skola informerar vårdnadshavarna på föräldramöten, vid utvecklingssamtal och genom meddelanden hem. Vårdnadshavarna har även möjlighet att kontakta lärarna gällande frågor och respons. Det skulle vara viktigt att skolan och hemmen har samma mål med att ge respons och att stöda eleven, det vill säga att ge konstruktiv respons utifrån elevens förutsättningar och ålder.
Formativ bedömning
Summativ bedömning
Allmänna principer för bedömningen
Östersundom skola erbjuder eleverna ett mångsidigt lärande genom olika metoder, varierande miljöer och arbetssätt, så att eleverna har möjlighet att visa sina framsteg på olika sätt. Exempel på mångsidigt lärande är grupparbeten, individuella arbeten, lärande i autentiska miljöer, lärande med hjälp av digitala verktyg, praktiska arbeten och teoretiska arbeten. Dessa arbetssätt synliggör elevens olika färdigheter och ger eleven möjlighet att visa sina framsteg på olika sätt. Läraren ska bedöma hela lärprocessen utifrån elevens tidigare kunskap och ta i beaktande elevens ålder och förutsättningar. Detta innebär att läraren i början av en ny lärprocess behöver kartlägga elevens förkunskaper.
Att kunna göra en självbedömning och en kamratbedömning är förutom ett redskap för respons också en färdighet eleverna behöver lära sig. I de lägre årskurserna kan färdigheten övas genom att eleverna uppmanas berömma varandra eller berömma sig själva utifrån uppställda mål, prestationer eller arbeten. Därefter kan eleverna få möjlighet att öva konstruktiv respons genom att ge förslag på förbättring. I de högre årskurserna får eleverna övning och handledning i att ge mer detaljerad konstruktiv respons. Självbedömning och kamratbedömning kan ges skriftligt eller muntligt. Lärarens roll i att öva denna färdighet är att aktivt handleda eleverna. Självbedömningen, kamratbedömningen samt lärarens handledande respons ska vara en del av skolvardagen i alla årskurser och ämnen.
Skolans bedömningspraxis
I årskurs 1-6 i Östersundom skola består mellanbedömningstillfället efter första perioden av ett utvecklingssamtal. Inför samtalet samlar klassläraren in information om studieframgången av alla lärare som undervisar eleven. Utgångsläget är att både elev och vårdnadshavare deltar i utvecklingssamtalet. Alla elever får efter period 2 ett mellanbetyg och efter period 3 ett läsårsbetyg. Tidpunkter och mer detaljerad förfaringssätt med anknytning till utvecklingssamtal, bedömningssamtal och bedömning beskrivs i skolans verksamhetsplan.
Kontinuerlig bedömning
Eleverna har rätt till en kontinuerlig respons, vilken förverkligas mångsidigt. Varje elev säkras minst ett utvecklingssamtal per läsår och utöver det ett bedömningssamtal med sina lärare. I bedömningssamtalet motiverar läraren bedömningen och diskuterar t.ex. elevens självbedömning. Lärprocessen är föremålet för en kontinuerlig och konstruktiv växelverkan mellan lärare och elev samt elev och elev. Målet är en mångfacetterad kontinuerlig process, vilken eleven är medveten om. Utvecklingen sker stegvis i den riktningen att eleven känner till processen och kan ta ansvar för sitt eget lärande och elevens metakognitiva färdigheter utvecklas. I bedömningen av helhetsskapande undervisning används de ovan nämnda bedömningsmetoderna, t.ex. självbedömning och kamratbedömning. (Se även kapitel 4.3 - metoderna för bedömning av helhetsskapande undervisning).
I början av läsåret ges allmän information om bedömningen. Skolan informerar kontinuerligt vårdnadshavarna om elevens skolgång med hjälp av vår gemensamma digitala kommunikationskanal eller genom samtal/träffar.
Bedömning av lärande och kunnande
För att bedömningen och responsen av arbetet ska vara handledande behöver den ske tillräckligt ofta och på individuell nivå. En naturlig frekvens av bedömning av ett arbete är att eleven får respons efter olika delmoment. Responsen kan ges skriftligt, men den muntliga responsen kan ge bättre möjligheter till diskussion och delaktighet från elevens sida. I självbedömningen och kamratbedömningen, i samband med ett arbete, handleds eleverna i att analysera hur planerna förverkligats, utvärdera hur arbetet lyckades och vilka faktorer som påverkat resultatet. I bedömning av uppförande följs ovan beskrivna kriterier. Enhetlighet i bedömningen säkras genom diskussioner i kollegiet inför tidpunkterna för bedömning. Skolans ordningsregler, som utarbetats av elever, vårdnadshavare och lärare, ska ligga som grund för bedömningen av uppförandet.
Arbetet som föremål för bedömning
Bedömning av uppförande
Studiegången i den grundläggande utbildningen
Studiegången enligt årskurs
Studier enligt ett eget studieprogram
Vårdnadshavare och elev ska i god tid (februari) få veta om eleven inte uppnår målen.
Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret
Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen
Bildandet av slutvitsord
Slutbedömningen av en elev som omfattas av särskilt stöd
Gemensamma läroämnen som ska bedömas i slutbedömningen
Bedömning av lärokurserna i konst- och färdighetsämnen i slutbedömningen
Bedömning av valfria ämnen i slutbedömningen
Undervisning som betonar ett läroämne eller en särskild utbildningsuppgift och slutbedömning
Frånvaro och dess inverkan på bedömning
Ny bedömning och rättelse av bedömning
Betyg
Verbala omdömen och siffervitsord i betygen
När läsåret börjar ges allmän information om bedömningen. Skolan informerar kontinuerligt vårdnadshavarna om elevens skolgång med hjälp av vår gemensamma digitala kommunikationskanal elleer genom samtal. Eleverna göra en självutvärdering i september-oktober. På basen av självutvärderingen sammanställer eleven tillsammans med läraren 1-3 individuella lärandemål inför läsåret.
Lärandesamtal hålls i december-februari. I samtalet deltar elev, vårdnadshavare och lärare.
Lärsårsbetyg delas ut vid skolavslutningen. Inför läsårsbetyget håller läraren ett bedömningssamtal med eleven.