Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen

Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen

En enhetlig bedömnings- och utvärderingskultur säkras via diverse samarbetsstrukturer inom lärarkollegiet. Inför varje bedömningstillfälle förs diskussion kring bedömning och nya lärare stöds i arbetet. 

Formativ bedömning

Summativ bedömning

Allmänna principer för bedömningen

Samarbete med vårdnadshavare

Föräldramöten i början av läsåret är viktiga informationstillfällen vad gäller hur bedömningen genomförs i Hoplaxskolan. Samma information ges även komprimerat via skriftlig läsårsinfo som delas till alla elevers vårdnadshavare.

Lärandesamtal hålls för samtliga elever i november-februari. Förfaringssättet preciseras i skolans verksamhetsplan. 

Ur elevens synvinkel är det av stor vikt att skolan har ett samarbete med hemmet då en elevs prestationer försämras markant. Då eleven riskerar att inte uppnå godkända resultat kontaktas vårdnadshavarna senast fyra veckor innan perioden tar slut. 

Skolans bedömningspraxis

Läsåret har tre bedömningstillfällen. En läsårsbedömning och två mellanbedömningstillfällen. Mellanbedömningen kan bestå av vitsordbedömning, verbalbedömning eller utvecklingssamtal.

Bedömningen kan ses förverkligas i fyra etapper:

årkurserna 1-2

  • verbal bedömning   

  • tyngdpunkten ligger på hur lärandet framskrider  

årkurserna 3-4

  • verbal, mer mångfacetterad bedömning   

  • hur förmågan att arbeta och färdigheten att lära sig utvecklats samt hur man arbetat mot målen   

årkurserna 5-6

  • sifferbedömning, sifferbetyg minst två gånger per läsår  

  • en mångsidig bild av hur elevens lärande framskrider, hur man arbetat mot målen  

årkurserna 7-9

  • sifferbedömning vid samtliga bedömningstillfällen   

  • mångfacetterad bedömning av lärprocessen samt hur eleven arbetat mot målen (bedömningskriterierna)  

Genom portfolio-pedagogiken säkras att man i bedömningen även beaktar läroprocessen.

Eleverna har rätt till en kontinuerlig respons, vilken förverkligas mångsidigt. Varje elev säkras minst ett utvecklingssamtal per läsår och utöver det ett bedömningssamtal med sina lärare. I bedömningssamtalet motiverar läraren bedömningen och diskuterar t ex elevens självbedömning. Lärprocessen är föremålet för en kontinuerlig och konstruktiv växelverkan mellan lärare och elev samt elev och elev.

Målet är en mångfacetterad kontinuerlig process, vilken eleven är medveten om. Utvecklingen sker stegvis i den riktningen att eleven känner till processen och kan ta ansvar för sitt eget lärande samtidigt som elevens metakognitiva färdigheter utvecklas.

I bedömningen av helhetsskapande undervisning används de ovan nämnda bedömningsmetoderna t ex självbedömning och kamratbedömning.

Tidpunkter och förfaringssätt med anknytning till utvecklingssamtal, bedömningssamtal och bedömning beskrivs i skolans verksamhetsplan. Utgångsläget är att både elev och vårdnadshavare deltar i utvecklingssamtalet.

Skolans praxis gällande information till elever och vårdnadshavare om principer och förfaringssätt i anknytning till bedömning skrivs in i skolans verksamhetsplan.

Bedömning av lärande och kunnande

Eleven får dagligen respons gällande sitt arbete och sina framsteg, främst muntligt i det dagliga samarbetet med lärare och annan personal. Via en konstruktiv dialog stöds eleven i sitt uppförande.

I bedömning av uppförande följs ovan beskrivna kriterier. Enhetlighet i bedömningen säkras genom diskussioner i kollegiet inför tidpunkterna för bedömning.

Arbetet som föremål för bedömning

Bedömning av uppförande

Under hösten 2021 utarbetas gemensamma principer och kriterier för bedömning av elevens uppförande. 

Studiegången i den grundläggande utbildningen

Studiegången enligt årskurs

Studier enligt ett eget studieprogram

Det särskilda tillfället för eleven att visa prov på sitt kunnande ordnas i Hoplaxskolan fredagen i vecka 24.

I Hoplaxskolan meddelas eleven och vårdnadshavaren senast fyra veckor innan perioden tar slut om eleven löper risk för att inte uppnå godkända resultat i ett eller flera läroämnen. Eleven ges möjlighet att uppvisa godkända kunskaper och färdigheter senast två veckor efter att det underkända vitsordet har publicerats.  

Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret

Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen

Bildandet av slutvitsord

Slutbedömningen av en elev som omfattas av särskilt stöd

Gemensamma läroämnen som ska bedömas i slutbedömningen

Bedömning av lärokurserna i konst- och färdighetsämnen i slutbedömningen

Bedömning av valfria ämnen i slutbedömningen

Undervisning som betonar ett läroämne eller en särskild utbildningsuppgift och slutbedömning

Frånvaro och dess inverkan på bedömning

Ny bedömning och rättelse av bedömning

Betyg

Verbala omdömen och siffervitsord i betygen

Läsårsbetyg

Mellanbetyg

Skiljebetyg

Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen

Särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen

Frågor som avgörs på lokal nivå

eGrunder