Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen
I skolan förs kontinuerligt gemensamma diskussioner gällande enhetlig bedömnings- och utvärderingskultur. Elevbedömningen baserar sig på de mål som fastställts i läroplanen, på beskrivning av elevens goda kunskaper, eller på individuella mål i de fall där det för eleven nedtecknats en plan för elevens lärande.
Bedömning och utvärdering är kontinuerliga processer och skolan tar kontakt med vårdnadshavarna även under läsårets gång ifall det uppstår behov av att diskutera elevens lärprocess.
Hur skolan informerar elever och vårdnadshavare om principer och förfaringssätt i anknytning till bedömning beskrivs i skolans verksamhetsplan.
Formativ bedömning
Summativ bedömning
Allmänna principer för bedömningen
Vi alternerar mellan självbedömning, kamratbedömning och bedömning gjord av lärare. Självbedömning, kamratbedömning och bedömning gjord av lärare hör till skolarbetet i alla ämnen, så att elevens bedömningsfärdigheter beaktas och utvecklas.
Skolans bedömningspraxis
Eleverna har rätt till en kontinuerlig respons, vilken förverkligas mångsidigt. Varje elev säkras minst ett utvecklingssamtal per läsår och utöver det ett bedömningssamtal med sina lärare. I bedömningssamtalet motiverar läraren bedömningen och diskuterar t ex elevens självbedömning. Lärprocessen är föremålet för en kontinuerlig och konstruktiv växelverkan mellan lärare och elev samt elev och elev. Genom portfolio-pedagogiken säkras att man i bedömningen även beaktar lärprocessen.
Samarbetet med vårdnadshavaren ska intensifieras då man märker att elevens prestationsnivå i ett eller flera ämnen sjunkit märkbart eller att eleven allmänt uppnår svaga resultat . Detta är särskilt viktigt för de elevers del som är i slutskedet av sin skolgång.
Tidpunkter och förfaringssätt med anknytning till utvecklingssamtal, bedömningssamtal och bedömning beskrivs i skolans verksamhetsplan. Utgångsläget är att både elev och vårdnadshavare deltar i utvecklingssamtalet.
Läsåret har tre bedömningstillfällen: en läsårsbedömning och två mellanbedömningstillfällen. Mellanbedömning kan bestå av vitsordsbedömning, verbalbedömning eller utvecklingssamtal.
Läsåret består av tre terminer och tre bedömningstillfällen. I åk 1-6 är utvecklingssamtalet, där både vårdnadshavare och elev deltar, en mellanbedömning av den första terminen. Efter den andra terminen får eleven ett mellanbetyg som tar den andra terminens arbete i beaktande och vid läsårets slut får eleven ett läsårsbetyg, som tar hela läsårets arbete i beaktande.
o åk 1-2
verbal bedömning
tyngdpunkten ligger på hur lärandet framskrider
o åk 3-4
verbal, mer mångfacetterad bedömning
hur förmågan att arbeta och färdigheten att lära sig utvecklats samt hur man arbetat mot målen
o åk 5-6
sifferbedömning, sifferbetyg minst två gånger per läsår
en mångsidig bild av hur elevens lärande framskrider, hur man arbetat mot målen
o åk 7-9
sifferbedömning vid samtliga bedömningstillfällen
mångfacetterad bedömning av lärprocessen samt hur eleven arbetat mot målen (bedömningskriterierna)
I bedömningen av helhetsskapande undervisning används t ex självbedömning och kamratbedömning.
Om eleven blivit underkänd vid ett mellanbedömningstillfälle, ska eleven inom tre veckor beredas möjlighet att komplettera sin prestation.
Eleven flyttar upp till följande årskurs förutsatt att hon eller han blivit godkänd i alla ämnen som bestäms i läroplanen, eller nått målen i alla ämnesområden. En elev som har underkända resultat får i ett skilt prov visa att han eller hon nått de mål som ställts för ämnet och årskursen i fråga. Detta prov kan innehålla mångsidiga bedömningsmetoder genom vilka eleven kan visa sitt kunnande.
Om skolan bedömer att en elev med underkända prestationer har förutsättningar att klara målen för följande årskurs kan denna trots det uppflyttas. I sådana fall gör man för ämnet i fråga upp en plan för elevens lärande där det framkommer hur eleven ska avlägga studierna i ämnet med godkänt resultat.
Bedömning av lärande och kunnande
Arbetet som föremål för bedömning
Målet är en mångfacetterad kontinuerlig process, vilken eleven är medveten om. Utvecklingen sker stegvis i den riktningen att eleven känner till processen och kan ta ansvar för sitt eget lärande och elevens metakognitiva färdigheter utvecklas.
Tidpunkter och förfaringssätt med anknytning till utvecklingssamtal, bedömningssamtal och bedömning beskrivs i skolans verksamhetsplan. Utgångsläget är att både elev och vårdnadshavare deltar i utvecklingssamtalet.
Hur skolan informerar elever och vårdnadshavare om principer och förfaringssätt i anknytning till bedömning beskrivs i skolans verksamhetsplan.
Bedömning av uppförande
I bedömning av uppförande följs ovan beskrivna kriterier. Enhetlighet i bedömningen säkras genom diskussioner i kollegiet inför tidpunkterna för bedömning.