Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen
Bedömningskulturen i den grundläggande utbildningen i Helsingfors
Då läsåret börjar går lärarna och rektorerna tillsammans igenom principerna och praxisen för bedömning av elevens lärande och kunnande samt hur man i praktiken säkerställer att bedömningen är mångsidig.
Då en studiehelhet börjar håller läraren på förhand ett samtal med eleverna om målen för studierna samt om de allmänna principerna och praxisen för bedömningen. Läraren återkommer till dem under lärprocessen. Åtminstone i början av varje läsår informeras vårdnadshavarna om målen för studierna samt om de allmänna principerna och praxisen för bedömningen.
I början av läsåret kommer lärarna och rektorerna närmare överens om hur man säkerställer att eleven och dennes vårdnadshavare under läsårets gång får tillräckligt med information om elevens framsteg i studierna och om hens arbete och uppförande.
Vid läsårets slut bedömer lärarna och rektorn tillsammans hur bedömningsprocessen har förverkligats och hur den ska vidareutvecklas.
Formativ bedömning
Summativ bedömning
Allmänna principer för bedömningen
Vårdnadshavarna informeras om målen för studierna samt om principerna och praxisen för bedömningen åtminstone i början av varje läsår. Rektorn och lärarna beslutar tillsammans om hur vårdnadshavarna informeras. Elevens vårdnadshavare kallas till ett lärandesamtal om eleven minst en gång per läsår. Dessutom får vårdnadshavarna också annan bedömningsrespons om elevens lärande och framsteg under läsåret.
Bedömning av lärande och kunnande
Arbetet som föremål för bedömning
Bedömning av uppförande
Bedömningen av uppförandet ska genomföras i relation till de mål som ställts upp för uppförande i den lokala läroplanen och hur väl eleven uppnått dem. Målen som ställts upp för uppförande ska grunda sig på skolans verksamhetssätt och ordningsstadga. Uppförandet ska bedömas som en egen helhet i betygen och det vitsord eller verbala omdöme som eleven fått inverkar inte på vitsordet eller det verbala omdömet som ges i ett läroämne.
Särskilda behov som berör elevens uppförande ska om det behövs antecknas i planen för elevens lärande eller i elevens individuella plan för hur undervisningen ska ordnas (IP), så att de kan tas i beaktande när bedömningen av uppförandet planeras och genomförs.
Målen för bedömningen av uppförandet är gemensamma för stadens svenska grundskolor:
Eleven tar hänsyn till andra
Eleven följer gemensamma regler
Eleven följer goda seder och bruk
Eleven värnar om skolmiljön
Studiegången i den grundläggande utbildningen
Studiegången enligt årskurs
Studier enligt ett eget studieprogram
Lokala preciseringar för den grundläggande utbildningen i Helsingfors
Enligt de nationella grunderna för läroplanen kan eleven uppflyttas till följande årskurs, även om elevens prestationer skulle vara underkända i något läroämne i årskursen. Läraren gör då upp en egen läroplan för eleven. Läroplanen innehåller en plan om hur elevens studier ska framskrida för att hen ska uppnå målen för följande årskurs med godkänt resultat.
Enligt förordningen om grundläggande utbildning ska, innan beslut fattas om att en elev stannar kvar i årskursen, eleven beredas möjlighet att, utan att delta i undervisningen, vid ett särskilt tillfälle visa prov på att hen inhämtat godtagbara kunskaper och färdigheter i läroämnet ifråga. Ett särskilt tillfälle ordnas under läsåret så snart det visar sig att eleven riskerar att få ett underkänt vitsord. Därutöver ska eleven beredas möjlighet att vid ett särskilt tillfälle visa prov på sina kunskaper och färdigheter på våren före eller omedelbart efter läsårets slut. Det särskilda provet går ut på att eleven visar prov på sina färdigheter genom olika uppgifter och prestationer som kan vara muntliga, skriftliga, digitala el.dyl.
Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret
Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen
Bildandet av slutvitsord
Slutbedömningen av en elev som omfattas av särskilt stöd
Slutbedömningen av en elev som omfattas av särskilt stöd i den grundläggande utbildningen i Helsingfors
Ifråga om elever som omfattas av allmän läroplikt används i samband med slutbedömning av individualiserade lärokurser sifferbedömning, som kan kompletteras med verbal bedömning.
Ifråga om elever som omfattas av förlängd läroplikt används i samband med slutbedömning av individualiserade lärokurser verbal bedömning eller sifferbedömning eller en kombination av dem. Vid bedömningen används en gemensam betygsbotten. Hur bedömningen sker kan variera beroende på eleven och vilken praxis som har tillämpats tidigare vid bedömning av eleven. Om man i avgångsbetyget använder sifferbedömning, ska sifferbedömning användas senast från och med årskurs 7.
Hur bedömningen sker ska antecknas i elevens i individuella plan (IP) för hur undervisningen ska ordnas.
Gemensamma läroämnen som ska bedömas i slutbedömningen
Bedömning av lärokurserna i konst- och färdighetsämnen i slutbedömningen
Bedömning av valfria ämnen i slutbedömningen
Principerna för höjning av vitsord i den grundläggande utbildningen i Helsingfors
Ett valfritt läroämne som bedöms verbalt kan höja slutvitsordet i ett gemensamt läroämne om eleven har visat prov på särskilt kunnande i det valfria läroämnet i relation till målen för läroämnet och kriterierna för slutbedömningen. Kunnande som eleven har visat i det valfria läroämnet beaktas i samband med att slutvitsordet för elevens helhetskunnande bildas. I skolans läroplan fastställs det vilka valfria ämnen kan höja slutvitsordet för ett gemensamt läroämne.
Skolan preciserar vid behov principerna för höjning av vitsord.
Undervisning som betonar ett läroämne eller en särskild utbildningsuppgift och slutbedömning
Frånvaro och dess inverkan på bedömning
Ny bedömning och rättelse av bedömning
Betyg
Verbala omdömen och siffervitsord i betygen
Sifferbedömning och verbal bedömning i den grundläggande utbildningen i Helsingfors
I Helsingfors används endast verbal bedömning i betygen i årskurs 1–3. Bedömningen ska fokusera på elevens lärande, framsteg och allmänna studie- och arbetsfärdigheter. För bedömningen används en gemensam betygsbotten. Elevens uppförande bedöms verbalt i en bilaga till betyget i årskurs 1–3. I årskurs 4–7 får eleven minst ett läsårsbetyg i slutet av läsåret. I årskurs 8–9 ges utöver ett läsårsbetyg minst ett mellanbetyg. I de svenska grundskolorna får eleverna i årskurs 6-8 ett mellanbetyg och i årskurs 9 samt i påbyggnadsundervisningen ges eleverna två mellanbetyg.
I alla årskurser får eleven under läsåret även verbal bedömningsrespons på sitt lärande, sitt kunnande och sina framsteg.
Med eleven hålls minst en gång per läsår ett lärandesamtal som också vårdnadshavarna kallas till. I början av läsåret ställer eleven upp mål för sitt lärande under handledning av läraren. I samband med lärandesamtalen bedömer eleven sitt lärande och sina framsteg. Eleven har en aktiv roll i samtalet. Läraren handleder eleven i att förbereda sig inför lärandesamtalet och ger respons om hur elevens lärande har framskridit under lärandesamtalet.
Bedömning av läroämnen som studerats enligt individualiserade lärokurser
I Helsingfors används endast verbal bedömning av individualiserade lärokurser i betyg i årskurs 1–3.
När det rör sig om elever som omfattas av allmän läroplikt används siffror för bedömning av individualiserade lärokurser i årskurs 4–8. Sifferbedömningen kan kompletteras med verbal bedömning.
När det rör sig om elever som omfattas av förlängd läroplikt bedöms individualiserade lärokurser i årskurs 4–8 verbalt eller med siffror eller en kombination av dem. Hur bedömningen sker kan variera från elev till elev och antecknas i elevens individuella plan (IP) för hur undervisningen ska ordnas.
Skolan preciserar hur och när man informerar om bedömningen.
Läsårsbetyg
I Helsingfors stads grundskolor används en gemensam läsårsbetygsbotten vid både verbal bedömning och sifferbedömning.
Mellanbetyg
I Helsingfors stads grundskolor används en gemensam mellanbetygsbotten för både verbal bedömning och sifferbedömning.
Skiljebetyg
I Helsingfors stads grundskolor används en gemensam skiljebetygsbotten för både verbal bedömning och sifferbedömning.
Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen
I Helsingfors stads grundskolor används en gemensam avgångsbetygsbotten för både verbal bedömning och sifferbedömning.
Särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen
Anordnande av särskild examen i den grundläggande utbildningen i Helsingfors
En särskild examen ordnas i regel en gång per år mot slutet av vårterminen. Av vägande skäl kan examen också ordnas vid en annan tidpunkt.
Elevens vårdnadshavare kommer överens i förskott med skolan vilka prov på kunnande bedömningen av eleven ska grunda sig på. Det kan utöver prov röra sig om olika slags alster: essäer, videor, lärandedagböcker, portfolio osv. I samband med att eleven avlägger en examen kan läraren hålla ett utvärderande samtal om elevens alster och därigenom försäkra sig om vad eleven kan.
En särskild examen mottas av elevens närskola eller den skola som övervakar elevens hemundervisning. Om eleven vill avlägga en särskild examen i ett främmande språk som inte undervisas i elevens egen skola, hänvisas eleven till närmaste lämpliga skola där språket ifråga undervisas. En särskild examen mottas då av en lärare som undervisar i språket ifråga.