Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen
Bedömningskulturen i den grundläggande utbildningen i Helsingfors
Då läsåret börjar går lärarna och rektorerna tillsammans igenom principerna och praxisen för bedömning av elevens lärande och kunnande samt hur man i praktiken säkerställer att bedömningen är mångsidig. I samband med detta diskuteras även principerna för elevernas möjlighet att påverka hur de visar sitt kunnande.
Då en studiehelhet börjar håller läraren på förhand ett samtal med eleverna om målen för studierna samt om de allmänna principerna och praxisen för bedömningen. Läraren återkommer till dem under lärprocessen och säkerställer att eleverna vet vilka alster och mål som bedöms. Åtminstone i början av varje läsår informeras vårdnadshavarna om målen för studierna samt om de allmänna principerna och praxisen för bedömningen.
I början av läsåret kommer lärarna och rektorerna närmare överens om hur man säkerställer att eleven och dennes vårdnadshavare under läsårets gång får tillräckligt med information om elevens framsteg i studierna och om hens arbete och uppförande.
Vid läsårets slut bedömer lärarna och rektorn tillsammans hur bedömningsprocessen har förverkligats och hur den ska vidareutvecklas.
Formativ bedömning
Summativ bedömning
Allmänna principer för bedömningen
Vårdnadshavarna informeras om målen för studierna samt om principerna och praxisen för bedömningen åtminstone i början av varje läsår. Rektorn och lärarna beslutar tillsammans om hur vårdnadshavarna informeras. Elevens vårdnadshavare kallas minst en gång per läsår till ett lärandesamtal där eleven presenterar sina framsteg med handledning av läraren. Dessutom får vårdnadshavarna också annan bedömningsrespons om elevens lärande och framsteg under läsåret.
Bedömning av lärande och kunnande
Bedömning av arbete
Bedömning av uppförande
Målen för bedömningen av uppförandet är gemensamma för stadens svenska grundskolor:
Eleven tar hänsyn till andra
Eleven följer gemensamma regler
Eleven följer goda seder och bruk
Eleven värnar om skolmiljön
Studiegången i den grundläggande utbildningen
Studiegången enligt årskurs
Eleven kan uppflyttas till följande årskurs, även om hens prestationer skulle vara underkända. Då ska läraren upprätta en plan för eleven i det läroämne där eleven har fått ett underkänt betyg. I planen ska elevens studieförlopp beskrivas för att säkerställa att hen kan uppnå målen för nästa årskurs med godkänt resultat. Ett separat tillfälle där eleven har möjlighet att visa sitt kunnande ska anordnas under läsåret så snart det framgår att eleven kommer att få ett underkänt vitsord. Dessutom ska eleven ges möjlighet till ett separat tillfälle där eleven har möjlighet att visa sitt kunnande på våren innan läsåret avslutas eller omedelbart efter att läsåret har avslutats. Under det separata tillfället kan eleven visa sina kunskaper genom olika uppgifter och prestationer. Uppgifterna och prestationerna kan vara muntliga, skriftliga, digitala eller andra former av prov på kunnande.
Framskridande i studier enligt målhelheter
För elever som studerar enligt målhelheter ges ett mellanbetyg vid de årskurser som läroplanen föreskriver, på samma sätt som för elever som framskrider årskursvis.
Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret
Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen
Bildandet av slutvitsord i den grundläggande utbildningen
Slutbedömningen i gemensamma läroämnen
Slutbedömningen i gemensamma konst- och färdighetsämnen
Slutbedömningen i valfria ämnen
Principerna för höjning av vitsord i den grundläggande utbildningen i Helsingfors
Ett valfritt läroämne som bedöms verbalt kan höja slutvitsordet i ett gemensamt läroämne om eleven har visat prov på särskilt kunnande i det valfria läroämnet i relation till målen för läroämnet och kriterierna för slutbedömningen. Kunnande som eleven har visat i det valfria läroämnet beaktas i samband med att slutvitsordet för elevens helhetskunnande bildas. I skolans läroplan fastställs det vilka valfria ämnen kan höja slutvitsordet för ett gemensamt läroämne. Skolan preciserar vid behov principerna för höjning av vitsord.
Undervisning som betonar ett läroämne eller en särskild utbildningsuppgift och slutbedömning
Slutbedömningen av en elev som får elevspecifika stödåtgärder
Frånvaro och dess inverkan på bedömning
Se kapitel 6.6.1. för beskrivning av elevens möjlighet att utan att delta i undervisningen visa att hen inhämtat godtagbara kunskaper och färdigheter i ämnet i fråga i en separat bedömning ifall elevens prestation underkänts.
Ny bedömning och rättelse av bedömning
Betyg
Verbala omdömen och siffervitsord i betygen
Siffervitsord och verbalt omdöme i den grundläggande utbildningen i Helsingfors
I Helsingfors används endast verbalt omdöme i betygen i årskurs 1–3. För bedömningen används ett gemensamt betygsbotten. Elevens uppförande bedöms verbalt i en bilaga till betyget i årskurs 1–3. För årskurserna 1-3 samt vid bedömning av en avgränsad lärokurs och undervisning som ges enligt verksamhetsområde, används Helsingfors stads gemensamma femgradiga bedömningsskala i det verbala omdömet.
I årskurs 4-9 får eleven ett läsårsbetyg med siffervitsord i slutet av läsåret. I de svenska grundskolorna i Helsingfors får eleverna i årskurs 6-8 ett mellanbetyg och i årskurs 9 ges eleverna två mellanbetyg med siffervitsord. En elev som avslutar grundskolan får ett avgångsbetyg med siffervitsord.
I alla årskurser får eleven under läsåret även respons på sitt lärande, sitt kunnande och sina framsteg. Med eleven hålls minst en gång per läsår ett lärandesamtal som också vårdnadshavarna kallas till. I början av läsåret ställer eleven upp mål för sitt lärande under handledning av läraren. I samband med lärandesamtalen bedömer eleven sitt lärande och sina framsteg. Eleven har en aktiv roll i samtalet. Läraren handleder eleven i att förbereda sig inför lärandesamtalet och ger respons om hur elevens lärande har framskridit under lärandesamtalet.
Läsårsbetyg
I Helsingfors stads grundskolor används ett gemensamt läsårsbetygsbotten vid både verbalt omdöme och siffervitsord. Till läsårsbetyget används följande bilagor:
• Bedömning av uppförande i årskurs 1-3
• Verbalt omdöme som kompletterar siffervitsordet
Mellanbetyg
I Helsingfors stads grundskolor används ett gemensamt mellanbetygsbotten för både verbalt omdöme och siffervitsord. Till mellanbetyget används följande bilaga: • Verbalt omdöme som kompletterar siffervitsordet
Skiljebetyg
I Helsingfors stads grundskolor används ett gemensamt skiljebetygsbotten för både verbala omdömen och siffervitsord. Till skiljebetyget används följande bilaga: • Verbalt omdöme som kompletterar siffervitsordet
Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen
I Helsingfors stads grundskolor används ett gemensamt avgångsbetygsbotten för både verbalt omdöme och siffervitsord. Till avgångsbetyget används följande bilaga: • Bedömning av uppförande
Särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen
Anordnande av särskild examen i den grundläggande utbildningen i Helsingfors
I anordnandet av särskild examen ges prov på kunnandet huvudsakligen på svenska. Prov på kunnandet kan bestå av olika alster, såsom prov, uppsatser, lärdagbok eller portföljer samt annat material som eleven producerar. I samband med att eleven avlägger en särskild examen kan läraren hålla ett utvärderande samtal om elevens alster och därigenom försäkra sig om vad eleven kan.
I Helsingfors stads grundskolor används gemensamma betygsmallar för särskild examen.
Genomförande av den särskild examen i Helsingfors stads grundskolor
Särskild examen kan utnyttjas vid anordnandet av studier för elever som har flyttat från andra orter eller för elever med skolfrånvaro. Särskild examen genomförs av elevens egen skola. Rektorn ansvarar för att utse en lärare som sköter bedömningen för varje läroämne. Rektorn eller läraren ska i förväg komma överens med eleven och dennes vårdnadshavare om vilka prov på kunnande bedömningen av eleven ska grunda sig på. En elev som studerar i skolan kan ge prov på kunnande under undervisningstimmarna i läroämnet. Om eleven vill avlägga en särskild examen i ett främmande språk som inte undervisas i elevens egen skola, hänvisas eleven till närmaste lämpliga skola där språket ifråga undervisas. En särskild examen mottas då av en lärare som undervisar i språket ifråga. För främmande språk kan även centralt anordnas tillfällen för särskild examen för Helsingfors stads grundskolor. Dessa tillfällen meddelas separat varje läsår.
Genomförande av särskild examen för en elev i hemundervisning
En elev som har läroplikt och får hemundervisning kan avlägga en särskild examen i slutskedet av grundskolan. Genom en särskild examen får eleven ett sifferbetyg för de ämnen som hen har avlagt. För elever som får hemundervisning anordnas en särskild examen i regel en gång per år mot slutet av vårterminen. Elevens vårdnadshavare kommer överens på förhand med skolan vilka prov på kunnande bedömningen av eleven ska grunda sig på. Av vägande skäl kan examen också ordnas vid en annan tidpunkt.