Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen
Syftet med bedömningen är att handleda och sporra eleven i studierna och att utveckla elevens förutsättningar för självbedömning.
Bedömningskulturen utvecklas i samverkan mellan elever, vårdnadshavare och skolans undervisningspersonal. Skolans bedömningskultur spelar en central roll då eleverna bildar en uppfattning om sig själva som elever och människor.
Bedömningskulturen diskuteras årligen i alla skolor i Vanda. Ett gemensamt material som skall ligga som grund för diskussionerna finns i skolornas läsårsplaner.
Skolornas bedömningskultur kännetecknas av:
en uppmuntrande atmosfär som sporrar eleverna
arbetssätt som främjar kommunikation, interaktion och elevernas delaktighet
arbetssätt som hjälper eleven att förstå sin egen lärprocess och synliggör elevens framsteg under hela lärprocessen
rättvis och etisk bedömning
mångsidig bedömning
användning av bedömningsinformation vid planering av undervisningen och det övriga skolarbetet
Formativ bedömning
Summativ bedömning
Allmänna principer för bedömningen
I Vanda informeras vårdnadshavarna regelbundet om grunderna för bedömningen. Bedömningen genomförs i samverkan med elever, lärare och vårdnadshavare i syfte att stödja och sporra eleven.
Bedömning av lärande och kunnande
Bedömning av arbete
Bedömning av uppförande
Bedömning av uppförande och vilka mål och grunder bedömningen bygger på
I Vanda diskuteras målen för uppförandet tillsammans med eleverna och vårdnadshavarna. Målet för uppförande är att eleven följer skolans ordningsregler. Uppförande bedöms verbalt från årskurs 1-2 och med sifferbedömning från årskurs 3-9. I årskurs 1-2 ges uppförandets verbala bedömning som en bilaga till betyget.
Bedömningskriterier för uppförande i årskurs 1-2
Bedömningsskalan är: Berömligt, bra, nöjaktigt och försvarligt
Kriterier för bedömning av uppförande
Försvarligt
Eleven
kan inte uppföra sig i enlighet med skolans och klassens regler
uppvisar ett respektlöst beteende och har en negativ attityd
använder ett ovårdat språk
är ofta frånvarande utan giltig orsak
uppför sig våldsamt eller aggressivt
stör arbetsron
missköter sina uppgifter
är upprepade gånger oärlig
förstör skolmiljön
Nöjaktigt
Eleven
känner till reglerna, men har ibland svårt att följa dem
uppvisar ibland ett respektlöst beteende
använder ibland ett ovårdat språk
uppför sig för det mesta sakligt
stör ofta arbetsron
glömmer ofta att utföra sina uppgifter
visar för det mesta hänsyn
förstår inte alltid sitt eget ansvar för skolmiljön
Bra
Eleven
uppför sig i enlighet med skolans och klassens regler
tar hänsyn och visar tolerans mot andra
använder ett sakligt språk
uppför sig sakligt och vänligt
är pålitlig och hjälpsam mot andra
värdesätter eget och andras arbete
tar ansvar för skolmiljön
Berömligt
Eleven
bidrar aktivt till att upprätthålla arbetsron och trivseln i skolmiljön
bryr sig om sitt eget och andras välmående
är pålitlig, hjälpsam och trevlig mot andra
arbetar målmedvetet och ställer också upp för andra
är ansvarsfull och osjälvisk
har initiativförmåga och föregår med gott exempel
bemödar sig om att ha ett gott språkbruk
tar aktivt ansvar för skolmiljön
Bedömningskriterier för uppförande i årskurs 3-9
Kriterier för bedömning av uppförande
Vitsordet fem (5)
Eleven
kan inte uppföra sig i enlighet med skolans och klassens regler
uppvisar ett respektlöst beteende och har en negativ attityd
använder ett ovårdat språk
är ofta frånvarande utan giltig orsak
uppför sig våldsamt eller aggressivt
stör arbetsron
missköter sina uppgifter
är oärlig
förstör skolmiljön
Vitsordet sex (6)
Eleven
följer gemensamma regler bara då det passar eleven
uppvisar ett respektlöst beteende och har en negativ attityd
använder ofta ett ovårdat språk
har varit frånvarande utan giltig orsak
uppför sig aggressivt
stör arbetsron
missköter sina uppgifter
är upprepade gånger oärlig
upplever att skolmiljön är andras angelägenhet och tar därför inte ansvar för den
Vitsordet sju (7)
Eleven
känner till reglerna, men har ibland svårt att följa dem
visar för det mesta hänsyn
använder ibland ett ovårdat språk
stör ibland arbetsron
glömmer ofta att utföra sina uppgifter
förstår inte alltid sitt eget ansvar för skolmiljön
Vitsordet åtta (8)
Eleven
uppför sig i enlighet med skolans och klassens regler
tar hänsyn och visar tolerans mot andra
använder ett sakligt språk
uppför sig sakligt och vänligt
är pålitlig och hjälpsam mot andra
värdesätter eget och andras arbete
tar ansvar för skolmiljön
Vitsordet nio (9)
Eleven
bidrar till att upprätthålla arbetsron och trivseln i skolmiljön
bryr sig om sitt eget och andras välmående
är pålitlig, hjälpsam och trevlig mot andra
arbetar målmedvetet och ställer också upp för andra
föregår med gott exempel
har ett vårdat språk
tar ansvar för skolmiljön
Vitsordet tio (10)
Eleven
bidrar aktivt till att upprätthålla arbetsron och trivseln i skolmiljön
bryr sig om sitt eget och andras välmående
är pålitlig, hjälpsam och trevlig mot andra
arbetar målmedvetet och ställer också upp för andra
är ansvarsfull och osjälvisk
har initiativförmåga och föregår med gott exempel
bemödar sig om att i alla situationer ha ett gott språkbruk
tar aktivt ansvar för skolmiljön
Studiegången i den grundläggande utbildningen
Studiegången enligt årskurs
Elevens framsteg i studierna och eventuellt behov av stöd följs upp kontinuerligt. Ifall en elev löper risk att inte klara av lärokursen med godkänt vitsord i något ämne, trots givet stöd, ska skolan utan dröjsmål vara i kontakt med elev och vårdnadshavare för att diskutera och komma överens om åtgärder. Huvudsakligen är strävan att eleverna får det stöd de behöver för att fullgöra läroämnenas lärokurser under läsåret som en del av undervisningen.
Elever som trots givet stöd blir underkända i ett ämne erbjuds möjligheten till ett särskilt prov (utan att delta i undervisning) för att visa att hen inhämtat godtagbara kunskaper och färdigheter i något läroämne, dvs. godkänt. Skolorna ordnar ett tillfälle för särskilt prov under läsåret. Datum definieras i läsårsplanen. Det särskilda provet kan innehålla olika slags uppgifter, muntliga och skriftliga, för att eleven på bästa sätt ska kunna visa sina kunskaper.
Framskridande i studier enligt målhelheter
Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret
Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen
Beroende på läroämne infaller slutbedömningen i årskurs 7, 8 eller 9.
Syftet med slutbedömningen är att fastställa hur eleven har uppnått målen för lärokursen i läroämnet när studierna avslutas. Vitsordet som ges efter utvärderingen beskriver nivån på elevens prestation i relation till målen och kriterierna för slutbedömningen i respektive ämneslärokurs.
I samband med slutbedömningen, medan läsåret ännu pågår, ger läraren förutom information om prestationer och aktuell kunskapsnivå också eleverna handledande respons som stödjer det fortsatta lärandet. Eleverna och vårdnadshavarna informeras om målen, bedömningsgrunderna och kriterierna för slutbedömningen.
Ifall en elev i årskurs 9 trots stödåtgärder inte ser ut att klara sina studier och riskerar att stanna kvar på klassen, kan man genom att övergå till studier enligt målheter förebygga att elevens alla prestationer förfaller. Studier enligt målhelheter beskrivs närmare i kapitel 5.4.3.
Bildandet av slutvitsord i den grundläggande utbildningen
Slutbedömningen i gemensamma läroämnen
Slutbedömningen i gemensamma konst- och färdighetsämnen
Slutbedömningen i valfria ämnen
Undervisning som betonar ett läroämne eller en särskild utbildningsuppgift och slutbedömning
Slutbedömningen av en elev som får elevspecifika stödåtgärder
Frånvaro och dess inverkan på bedömning
Ny bedömning och rättelse av bedömning
Betyg
Verbala omdömen och siffervitsord i betygen
Läsårsbetyg
Mellanbetyg
Skiljebetyg
Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen
Särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen
Möjligheten att avlägga särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen gäller i Vanda elever som omfattas av läroplikten och övergått till hemundervisning och elever som deltar i undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen, i regel i slutet av den grundläggande utbildningen.
Barn och unga i hemundervisning vars vårdnadshavare ansvarar för att läroplikten framskrider kan avlägga ett läroämnes lärokurs, delar av den grundläggande utbildningens lärokurser eller hela grundläggande utbildningens lärokurs i slutskedet av grundläggande utbildningen genom särskild examen. Möjligheten att avlägga lärokurser ordnas enligt överenskommelse i en viss skola. Möjligheten att genomföra lärokursen sker i regel under vårterminen och det avtalas direkt med examinerande lärare.
Elever inom den undervisningen som förberedande för grundläggande utbildningen kan avlägga lärokurser med särskild examen. I regel avlägger man inom undervisningen som förbereder för den grundläggande utbildningen de obligatoriska studierna i konst- och färdighetsämnen i slutet av den grundläggande utbildningen. Metoderna för att slutföra studierna definieras närmare skolvis.