Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen

Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen

Syftet med bedömningen är att handleda och sporra eleven i studierna och att utveckla elevens förutsättningar för självbedömning.

Bedömningskulturen utvecklas i samverkan mellan elever, vårdnadshavare och skolans undervisningspersonal. Skolans bedömningskultur spelar en central roll då eleverna bildar en uppfattning om sig själva som elever och människor.

Bedömningskulturen diskuteras årligen i alla skolor i Vanda. Ett gemensamt material som skall ligga som grund för diskussionerna finns i skolornas läsårsplaner.

Skolornas bedömningskultur kännetecknas av:

• en uppmuntrande atmosfär som sporrar eleverna

• arbetssätt som främjar kommunikation, interaktion och elevernas delaktighet

• arbetssätt som hjälper eleven att förstå sin egen lärprocess och synliggör elevens framsteg under hela lärprocessen

• rättvis och etisk bedömning

• mångsidig bedömning

• användning av bedömningsinformation vid planering av undervisningen och det övriga skolarbetet

Allmänna principer för bedömningen

I Vanda informeras vårdnadshavarna regelbundet om grunderna för bedömningen. Bedömningen genomförs i samverkan med elever, lärare och vårdnadshavare i syfte att stödja och sporra eleven.

Bedömning av uppförande

Bedömning av uppförande och vilka mål och grunder bedömningen bygger på

I Vanda diskuteras målen för uppförandet tillsammans med eleverna och vårdnadshavarna. Målet för uppförande är att eleven följer skolans ordningsregler. Uppförande bedöms verbalt från årskurs 1-2 och med sifferbedömning från årskurs 3-9. I årskurs 1-2 ges uppförandets verbala bedömning som en bilaga till betyget.

Bedömningskriterier för uppförande i årskurs 1-2

Bedömningsskalan är: Berömligt, bra, nöjaktigt och försvarligt

Kriterier för bedömning av uppförande

Försvarligt

Eleven

• kan inte uppföra sig i enlighet med skolans och klassens regler

• uppvisar ett respektlöst beteende och har en negativ attityd

• använder ett ovårdat språk

• är ofta frånvarande utan giltig orsak

• uppför sig våldsamt eller aggressivt

• stör arbetsron

• missköter sina uppgifter

• är upprepade gånger oärlig

• förstör skolmiljön

Nöjaktigt

Eleven

• känner till reglerna, men har ibland svårt att följa dem

• uppvisar ibland ett respektlöst beteende

• använder ibland ett ovårdat språk

• uppför sig för det mesta sakligt

• stör ofta arbetsron

• glömmer ofta att utföra sina uppgifter

• visar för det mesta hänsyn

• förstår inte alltid sitt eget ansvar för skolmiljön

Bra

Eleven

• uppför sig i enlighet med skolans och klassens regler

• tar hänsyn och visar tolerans mot andra

• använder ett sakligt språk

• uppför sig sakligt och vänligt

• är pålitlig och hjälpsam mot andra

• värdesätter eget och andras arbete

• tar ansvar för skolmiljön

Berömligt

Eleven

• bidrar aktivt till att upprätthålla arbetsron och trivseln i skolmiljön

• bryr sig om sitt eget och andras välmående

• är pålitlig, hjälpsam och trevlig mot andra

• arbetar målmedvetet och ställer också upp för andra

• är ansvarsfull och osjälvisk

• har initiativförmåga och föregår med gott exempel

• bemödar sig om att ha ett gott språkbruk

• tar aktivt ansvar för skolmiljön

Bedömningskriterier för uppförande i årskurs 3-9

Kriterier för bedömning av uppförande

Vitsordet fem (5)

Eleven

• kan inte uppföra sig i enlighet med skolans och klassens regler

• uppvisar ett respektlöst beteende och har en negativ attityd

• använder ett ovårdat språk

• är ofta frånvarande utan giltig orsak

• uppför sig våldsamt eller aggressivt

• stör arbetsron

• missköter sina uppgifter

• är oärlig

• förstör skolmiljön

Vitsordet sex (6)

Eleven

• följer gemensamma regler bara då det passar eleven

• uppvisar ett respektlöst beteende och har en negativ attityd

• använder ofta ett ovårdat språk

• har varit frånvarande utan giltig orsak

• uppför sig aggressivt

• stör arbetsron

• missköter sina uppgifter

• är upprepade gånger oärlig

• upplever att skolmiljön är andras angelägenhet och tar därför inte ansvar för den

Vitsordet sju (7)

Eleven

• känner till reglerna, men har ibland svårt att följa dem

• visar för det mesta hänsyn

• använder ibland ett ovårdat språk

• stör ibland arbetsron

• glömmer ofta att utföra sina uppgifter

• förstår inte alltid sitt eget ansvar för skolmiljön

Vitsordet åtta (8)

Eleven

• uppför sig i enlighet med skolans och klassens regler

• tar hänsyn och visar tolerans mot andra

• använder ett sakligt språk

• uppför sig sakligt och vänligt

• är pålitlig och hjälpsam mot andra

• värdesätter eget och andras arbete

• tar ansvar för skolmiljön

Vitsordet nio (9)

Eleven​

• bidrar till att upprätthålla arbetsron och trivseln i skolmiljön

• bryr sig om sitt eget och andras välmående

• är pålitlig, hjälpsam och trevlig mot andra

• arbetar målmedvetet och ställer också upp för andra

• föregår med gott exempel

• har ett vårdat språk

• tar ansvar för skolmiljön

Vitsordet tio (10)

Eleven​

• bidrar aktivt till att upprätthålla arbetsron och trivseln i skolmiljön

• bryr sig om sitt eget och andras välmående

• är pålitlig, hjälpsam och trevlig mot andra

• arbetar målmedvetet och ställer också upp för andra

• är ansvarsfull och osjälvisk

• har initiativförmåga och föregår med gott exempel

• bemödar sig om att i alla situationer ha ett gott språkbruk

• tar aktivt ansvar för skolmiljön

Studiegången i den grundläggande utbildningen

Studiegången enligt årskurs

Elevens framsteg i studierna och eventuellt behov av stöd följs upp kontinuerligt. Ifall en elev löper risk att inte klara av lärokursen med godkänt vitsord i något ämne, trots givet stöd, ska skolan utan dröjsmål vara i kontakt med elev och vårdnadshavare för att diskutera och komma överens om åtgärder. Huvudsakligen är strävan att eleverna får det stöd de behöver för att fullgöra läroämnenas lärokurser under läsåret som en del av undervisningen. 

Elever som trots givet stöd blir underkända i ett ämne erbjuds möjligheten till ett särskilt prov (utan att delta i undervisning) för att visa att hen inhämtat godtagbara kunskaper och färdigheter i något läroämne, dvs. godkänt. Skolorna ordnar ett tillfälle för särskilt prov under läsåret. Datum definieras i läsårsplanen. Det särskilda provet kan innehålla olika slags uppgifter, muntliga och skriftliga, för att eleven på bästa sätt ska kunna visa sina kunskaper.

Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen

Beroende på läroämne infaller slutbedömningen i årskurs 7, 8 eller 9.

Syftet med slutbedömningen är att fastställa hur eleven har uppnått målen för lärokursen i läroämnet när studierna avslutas. Vitsordet som ges efter utvärderingen beskriver nivån på elevens prestation i relation till målen och kriterierna för slutbedömningen i respektive ämneslärokurs.

I samband med slutbedömningen, medan läsåret ännu pågår, ger läraren förutom information om prestationer och aktuell kunskapsnivå också eleverna handledande respons som stödjer det fortsatta lärandet. Eleverna och vårdnadshavarna informeras om målen, bedömningsgrunderna och kriterierna för slutbedömningen.

Ifall en elev i årskurs 9 trots elevspecifika stödåtgärder inte ser ut att klara sina studier och riskerar att stanna kvar på klassen, kan man genom att övergå till studier enligt målheter förebygga att elevens alla prestationer förfaller. Studier enligt målhelheter beskrivs närmare i kapitel 5.4.3.

Bildandet av slutvitsord i den grundläggande utbildningen

Slutvitsorden från den grundläggande utbildningen ges på jämlika grunder. Slutvitsordet i den grundläggande utbildningen bildas inte direkt på basis av medeltalet av elevens vitsord i tidigare kurs-, period- eller läsårsbetyg. Eftersom kunskaperna alltid utvecklas kumulativt, ska slutvitsordet grunda sig på elevens kunskapsnivå i relation till kriterierna för slutbedömningen när studierna avslutas.

Kriterierna för slutbedömningen beskriver den kunskaps- och färdighetsnivå som förutsätts för vitsordet åtta (8) i respektive läroämne. En elev får vitsordet åtta (8), om hen i genomsnitt uppvisar sådana kunskaper i läroämnet som beskrivs i kriterierna. Svaga kunskaper inom något målområde kan kompenseras med kunskaper som överstiger kunskapskraven för vitsordet åtta inom något annat målområde. En elev har uppnått målen i den grundläggande utbildningens allmänna lärokurs i ett läroämne med hjälpligt resultat (5), om eleven i någon mån uppvisar kunskaper som motsvarar de mål som ställts upp för läroämnet. I så fall har eleven slutfört den allmänna lärokursen i ifrågavarande läroämne med godkänt resultat. Vitsordet grundar sig också i detta fall på elevens genomsnittliga kunskaper. En underkänd prestation (4) inom något målområde kan alltså kompenseras med en prestation som överstiger nivån för hjälpliga kunskaper inom något annat målområde.

De gemensamma läroämnen som i slutbedömningen i den grundläggande utbildningen bedöms med siffror är:

• modersmål och litteratur

• finska (det andra inhemska språket)

• engelska (främmande språk)

• matematik

• fysik

• kemi

• biologi

• geografi

• hälsokunskap

• religion eller livsåskådningskunskap

• historia (avslutas i åk 8)

• samhällslära

• musik (avslutas i åk 7)

• bildkonst (avslutas i åk 7)

• slöjd (avslutas i åk 7)

• gymnastik

• huslig ekonomi (avslutas i åk 7)

Valfria ämnen som bildar en helhet som omfattar minst två årsveckotimmar bedöms med siffervitsord. Valfria ämnen som omfattar färre än två årsveckotimmar och helheter som består av sådana lärokurser bedöms verbalt. Om ett valfritt ämne som ska bedömas verbalt anses som fördjupade studier i ett gemensamt ämne, kan prestationen i det valfria ämnet höja vitsordet i läroämnet i fråga.

Undervisning som betonar ett läroämne eller en särskild utbildningsuppgift och slutbedömning

För likvärdighetens skull ska prestationerna för de elever som deltar i intensifierad undervisning i slutet av den grundläggande utbildningen bedömas i relation till de nationella målen och kriterierna för slutbedömningen för att fastställa kunskapsnivån.

Kriterierna för slutbedömningen ska också användas för bedömningen i gemensamma läroämnen då en elev har genomfört sina studier enligt undervisningsarrangemang med särskild utbildningsuppgift.

Tilläggsuppgifter om den intensifierade undervisningen och elevens prestationer kan vid behov ges i en separat betygsbilaga.

Slutbedömningen av en elev som får elevspecifika stödåtgärder

Slutbedömningen för en elev som omfattas av förlängd läroplikt grundar sig antingen på den grundläggande utbildningens allmänna lärokurser eller på individualiserade lärokurser, beroende på vad som fastställts i elevens beslut om särskilt stöd. Om studierna för en elev som omfattas av förlängd läroplikt genomförs i form av studiehelheter, ges bedömningen i betyget ändå per läroämne.

Om elevens studier har ordnats enligt verksamhetsområde, baserar sig slutbedömningen på de mål som uppställts i den individuella planen (IP) för hur undervisningen ska ordnas och bedömningen ges i form av verbala omdömen.

Betyg

Verbala omdömen och siffervitsord i betygen

I Vanda ges eleverna i årskurs 1-2 verbalt omdöme. I årskurserna 3-8 ges siffervitsord.

Mellanbetyg

Mellanbetyg i Vandas svenska grundskolor ges i alla årskurser. Datum för när mellanbetyget ges slås fast i skolornas läsårsplaner.

Särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen

Möjligheten att avlägga särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen gäller i Vanda elever som omfattas av läroplikten och övergått till hemundervisning och elever som deltar i undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen, i regel i slutet av den grundläggande utbildningen.

Barn och unga i hemundervisning vars vårdnadshavare ansvarar för att läroplikten framskrider kan avlägga ett läroämnes lärokurs, delar av den grundläggande utbildningens lärokurser eller hela grundläggande utbildningens lärokurs i slutskedet av grundläggande utbildningen genom särskild examen. Möjligheten att avlägga lärokurser ordnas enligt överenskommelse i en viss skola. Möjligheten att genomföra lärokursen sker i regel under vårterminen och det avtalas direkt med examinerande lärare.

Elever inom den undervisningen som förberedande för grundläggande utbildningen kan avlägga lärokurser med särskild examen. I regel avlägger man inom undervisningen som förbereder för den grundläggande utbildningen de obligatoriska studierna i konst- och färdighetsämnen i slutet av den grundläggande utbildningen. Metoderna för att slutföra studierna definieras närmare skolvis.