Islam

Grunderna för läroplanen

Bedömningen i religion ska vara handledande och uppmuntrande. Responsen ska sträva efter att uppmuntra eleven att studera och undersöka centrala religiösa källor och deras särdrag samt att göra egna tolkningar. I bedömningen ska man beakta olika former av skriftlig och muntlig framställning samt kunnande som visas med hjälp av andra uttrycksformer. Det centrala är elevens förmåga att uttrycka sig själv och sina tankar. I stället för att fästa uppmärksamheten vid memorering av detaljer ska man i bedömningen uppmärksamma elevens förmåga att förstå och kunna tillämpa sin kunskap och utveckla sitt tänkande.

Läraren ska ge ett verbalt omdöme eller ett siffervitsord i religion genom att bedöma elevernas kunnande i relation till de mål som i den lokala läroplanen fördelats årskursvis i årskurserna 3–6. Läsårsbedömningen i årskurs 6 grundar sig på de mål för undervisningen i läroämnet som fördelats för årskursen i den lokala läroplanen.

För att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i religion. Eleven har uppnått målen i religion för vitsorden 5, 7, 8 eller 9 då elevens kunnande i huvudsak motsvarar den nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. Helhetsbedömningen av kunnandet för vitsorden 4, 6 och 10 ska bildas utgående från målen för religion och i relation till ovan nämnda kunskapskrav för läsårsbedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i bedömningen i religion och i vitsordet som ska bildas. I beskrivningarna av kunskapskraven omfattar beskrivningen av de högre vitsorden även kunnandet för de lägre vitsorden.

Mål

Mål Föremål för bedömningen Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt de centrala lärorna
Mål för elevens lärande
Eleven fördjupar sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt de centrala lärorna.
Förmåga att hantera information om religion, religiös multilitteracitet

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan reflektera över innehållet i och tolkningarna av berättelserna. Ur perspektiv av den religion som studeras kan eleven beskriva betydelserna av de centrala lärorna.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan berätta om de heliga skrifterna i den religion som studeras samt beskriva vad berättelser betyder eller olika sätt att tolka dem.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan berätta om någon central lära och berättelse i den religion som studeras. Under handledning kan eleven berätta om vad berättelsen betyder eller olika sätt att tolka den.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan nämna den heliga skriften eller den centrala källan i den religion som studeras och känner igen någon av de berättelser eller läror som behandlats.

M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader i den religion som studeras
Mål för elevens lärande
Eleven bekantar sig med ritualerna och sederna samt heliga platser och byggnader i den religion som studeras.
Förmåga att hantera information om religion, religiös multilitteracitet

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan redogöra för innebörden av de centrala ritualerna och sederna och de heliga platserna och byggnaderna i den religion som studeras.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan berätta om centrala ritualer och seder i den religion som studeras och beskriva religionens heliga platser eller byggnader.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan nämna ritualer eller seder i den religion som studeras samt en helig plats eller byggnad.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner till en ritual eller sed i den religion som studeras och känner igen någon helig plats eller byggnad.

M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk
Mål för elevens lärande
Eleven känner igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk.
Förmåga att analysera religiöst språk och religiösa symboler

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan redogöra för det karakteristiska i religiöst språk och religiös symbolik.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan ge exempel på religiöst språk och religiös symbolik.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan ge ett exempel på religiöst språk.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner utgående från givna exempel igen en religiös symbol, en liknelse, ett talesätt eller ett påstående.

M4 handleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen
Mål för elevens lärande
Eleven utvecklar sin förmåga att söka information om religion i olika källor samt bedöma och använda informationen.
Förmåga att lära sig i studierna i religion

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan hämta, kombinera och jämföra information om religion i olika källor och göra observationer om källornas tillförlitlighet.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan använda den information hen hämtat och inser att det är skillnad i tillförlitligheten i källor.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan hämta information om religion i flera källor.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan under handledning hämta information om religion i givna källor.

M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationen i dag
Mål för elevens lärande
Eleven bekantar sig med Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationen i dag.
Kunskap om religion och kultur

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan ge exempel på religionernas och åskådningarnas påverkan på kulturer och samhällen i Finland och Europa.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven känner till religionernas och åskådningarnas påverkan på kulturer och samhällen i Finland och Europa.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan ge exempel på Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter eller situationen i dag.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner utgående från givna exempel igen Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter eller särdrag i anknytning till situationen i dag.

M6 handleda eleven att få insikt i judendomen, kristendomen och islam och deras inflytande och historia i Europa
Mål för elevens lärande
Eleven bekantar sig med judendomen, kristendomen och islam och deras inflytande och historia i Europa.
Kunskap om religion och kultur

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan redogöra för judendomens, kristendomens och islams inflytande eller historia i Europa.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan jämföra huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan berätta om huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner utgående från givna exempel igen huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam.

M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer
Mål för elevens lärande
Eleven förstår vad som avses med begreppet heligt och strävar till att respektera det som är heligt för en själv och för andra. Eleven vet hur man agerar lämpligt i olika religiösa situationer och på olika religiösa platser och strävar till att uppföra sig sakligt och respektfullt i dessa.
Religiös multilitteracitet

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan redogöra för hur det heliga kan ta sig olika uttryck i religioner. Innehållet i anknytning till uppförande bedöms inte.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven förstår vad som avses med att respektera det som är heligt för andra. Hen kan ge exempel på kulturella seder i anknytning till religiösa situationer och platser och andra heliga saker. Innehållet i anknytning till uppförande bedöms inte.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan nämna olika saker som anses vara heliga och kan beskriva vilka seder som anknyter till dessa. Innehållet i anknytning till uppförande bedöms inte.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner igen eller kan nämna något som anses vara heligt eller en sed i anknytning till det heliga. Innehållet i anknytning till uppförande bedöms inte.

M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och etiska principer som förenar olika religioner
Mål för elevens lärande
Eleven bekantar sig med de etiska normerna i den religion som studeras och etiska principer som förenar olika religioner.
Kunskap om etik

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan reflektera över hur religioners olika etiska principer tillämpas i vardagen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan beskriva de centrala etiska normerna i den religion som studeras samt redogöra för någon etisk princip som förenar religioner och ge exempel på hur de tillämpas i vardagen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan ge exempel på de etiska normerna i den religion som studeras eller etiska principer som förenar olika religioner.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner igen eller kan nämna något enstaka exempel på de etiska normerna i den religion som studeras.

M9 handleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv
Mål för elevens lärande
Eleven förstår värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv.
Kunskap om människorättsetik

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan reflektera över frågor i anknytning till barns rättigheter eller andra mänskliga rättigheter ur individens och kollektivets perspektiv.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan redogöra för konsekvensen av barns rättigheter eller andra mänskliga rättigheter i den egna livsmiljön.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan ge exempel på barns rättigheter eller andra mänskliga rättigheter.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner utgående från givna exempel igen mänskliga rättigheter eller barns rättigheter som bygger på konventionen om barnets rättigheter.

M10 handleda eleven att utvärdera sina val och reflektera kring de värden som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar framtid
Mål för elevens lärande
Eleven utvecklar sin förmåga att utvärdera sina val och reflektera kring de värden som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar framtid.
Förmåga att reflektera över etiska frågor

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan reflektera över sina egna val och etiska valsituationer ur perspektiven för värderingar, olika etiska principer och en hållbar framtid.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan redogöra för de gemensamma etiska principerna i den religion som studeras och i andra religioner och ge exempel på hur de tillämpas. Eleven kan ge exempel ur vardagen på hur man skapar en hållbar framtid.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven känner igen etiska principer. Hen kan ge exempel på etiska valsituationer och ge olika lösningar till dem.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Ur givna exempel känner eleven igen några värden som påverkat hen eller etiska valsituationer.

M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina synpunkter
Mål för elevens lärande
Eleven övar sig i att diskutera etiska frågor och utvecklar sina tankefärdigheter och färdigheter att delta i diskussioner.
Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan diskutera konstruktivt samt reflektera och skapa egna åsikter i kommunikation med andra.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan ta hänsyn till andra i diskussionen och kan motivera sina egna åsikter.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven deltar i en gemensam diskussion och uttrycker sig konstruktivt.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan lyssna på andra och uttrycka sina tankar på något sätt.

M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet
Mål för elevens lärande
Eleven får förmåga att formulera och stärka en positiv syn på världen och självkänsla och tro på sitt liv.

Innehåll

I1 Förhållandet till den egna religionen

Grunderna för läroplanen

Centralt innehåll i undervisningen är Koranen, den nedtecknade islamiska traditionen och grunden för den islamiska läran. Den islamiska traditionens inflytande på kulturen, arkitekturen och islamisk konst studeras. Man bekantar sig med islams globala inflytande via antikens litteratur och dess kommentatorer. Man behandlar de heliga platserna och deras betydelse. Vid val av innehåll är för åldern lämpliga religiösa regler och berättelser enligt islamisk tradition viktiga. Man bekantar sig med religiösa symboler, högtider och den islamiska kalendern. Vid val av innehåll beaktas det religiösa språkets särdrag, islamisk terminologi och dess förenande effekt i den islamiska världen. Man bekantar sig med islams mångfald och granskar berättelser om profeterna med tanke på hur den islamska läran utvecklats. I undervisningen studeras islams historia i Europa och islam i Finland.

Lokala läroplanen

Oulussa:

Oppilaiden kanssa syvennytään islamin peruspilareihin (Arkan al-Islam) ja uskon pilareihin (Arkan aI-Iman). Oppilas ymmärtää Koraanin keskeisiä opetuksia tutustumalla suuriin ja pohtimalla niiden sisältöä. Esimerkiksi: -surat al fil -surat al nasr -surat al Kawthar -surat al Quraish Oppilas tutustuu perimätietoon (hadith).

Oppilas tutustuu oman perheensä ja luokkansa kautta opiskelemansa uskonnon rituaaleihin ja muslimien yhteisiin vuosijuhliin. Esimerkiksi -paaston päättymisenjuhla (Id al-Fitr) -pyhiinvaelluksen päättymisen juhla (Id al-Adha) -marginaaliset juhlat -islamin monimuotoisuus juhlaperinteissä Oppilas ymmärtää islamilaisen ajanlaskun (hijra). Opetusta elävöitetään kuuntelemalla haditheja ja koraanin resitointia. Mahdollisuuksien mukaan opetusta elävöitetään myös vierailuilla/vierailijoilla Oulussa sekä virtuaalisilla vierailuilla.

Oppilas tutustuu opiskelemansa uskonnon symboleihin. Oppilas tutustuu uskonnollisen kielen erityispiirteisiin ja vertauskuvallisuuteen.

Oppilasta ohjataan etsimään tietoa useista lähteistä, arvioimaan sitä kriittisesti ja käyttämään sitä tarkoituksenmukaisella tavalla oman uskonnon ja muiden maailmankatsomusten opiskelussa.

Oppilas tietää, että islam, kristinuskoja juutalaisuus ovat sukulaisuskontoja. Oppilas perehtyy juutalaisuuden, kristinuskon ja islamin perusteisiin ja kulttuuriin, sekä niiden keskinäisiin suhteisiin.

Ajatus pyhästä: oppilas perehtyy opiskeltavan uskonnon ja muiden maailmankatsomusten pyhiin asioihin ja paikkoihin sekä oppii osoittamaan käyttäytymisellään kunnioitusta pyhiä asioita kohtaan.

Oppilas perehtyy Profeetta Muhammedin ja hänen seuralaistensa (sahaba) elämään ja Profeetan sunnaan.

Opetuksessa annetaan tilaa keskustelulle. Opetus antaa välineitä rakentavaan, ihmisarvoa ja elämää kunnioittavaan keskusteluun.

I2 Religionernas värld

Grunderna för läroplanen

Centralt innehåll i undervisningen är judendomen, kristendomen och islam. Gemensamma profeter, heliga platser och skrifter studeras. Man bekantar sig med judendomens, kristendomens och islams inflytande på europeisk kultur. Man behandlar religiösa samfund i Finland och betydelsen av en religiös dialog, religioner i medier och inom populärkulturen och religionernas betydelse för världsfreden.

Lokala läroplanen

Oulussa:

Opetuksessa huomioidaan islamin merkitys taiteessa, tieteissä ja kulttuureissa.

Tietoa etsitään esimerkiksi uskonnollisten yhdistysten Internet-sivuilta, valmiista maailman uskontojen oppimateriaalista ja erilaisista tutkimuksista.

Oppilas tutustuu suomalaiseen katsomusperinteeseen: uskonnot ja uskonnoton ajattelu Suomessa, monikulttuurisuus ja uskonnonvapaus.

Tutustutaan islamin historiaan ja erityispiirteisiin:

-keskeiset asiat islamin synnystä ja varhaisista vaiheista

-profeettojen elämänkerrat, esim. Yunus (Joona), Ishaq (Iisak), Yaqup (Jaakob), Yusuf (Joosef), Bnyamin (Benjamin)

-islamin kehitys ja leviäminen, islam tänään

-islamin pääsuunnat ja yhtenäisyys (wahdat)

Oppilas tietää, mikä on islamin laki (sharia).

Oppilas tutustuu maailmankatsomusten etiikkaan.

Opetuksessa käsitellään lasten oikeuksia ja yksilön vastuuta omista teoistaan YK:n Lapsen oikeuksien sopimuksen avulla ikäkauteen sopivalla tavalla. YK:n Lapsen oikeuksien -päivä/viikko huomioidaan opetuksessa.

Oppilas tunnistaa omia arvojaan. Oppilas pohtii omiin valintoihinsa vaikuttavia arvoja ja näkökulmia sekä vastuuta valinnoistaan jokapäiväisessä elämässä. Oppilasta ohjataan kestävän tulevaisuuden rakentamiseen sekä globaaliin vastuuseen.

Keskustelutaitojen harjoittelua jatketaan.

I3 Ett gott liv

Grunderna för läroplanen

I undervisningen granskas de etiska principerna och livets värde inom islam. Man studerar uppfattningen om det förbjudna och tillåtna inom islam samt syndabegreppet. Man reflekterar över människan och naturen och globalt ansvar. Viktigt innehåll är människans rätt till liv och FN:s konvention om barnets rättigheter. Man reflekterar över förhållandet mellan tro och handlingar, islamiska seder och bruk, empati och etiska frågor som uppstår i elevernas liv.

Lokala läroplanen

Oulussa:

Oppilas käyttää omaksumaansa tietoa itsetuntonsa ja hyvän elämän rakentamiseen.

Opetuksen sisällöillä annetaan välineitä eettiseen keskusteluun ja hyvän elämän rakentamiseen.

Oppilas tuntee kertomuksia Profeetta Muhammedista isänä ja kasvattajana.

Oppilas perehtyy ihmisoikeuksia koskeviin eettisiin näkemyksiin eri maailmankatsomuksissa.

Tutustutaan etiikan peruspainotuksiin ja syvennytään tekojen luokitteluun sallitussa ja kielletyssä. Esimerkkejä: pakolliset teot (fard), sallitut teot (mubah). suositeltavat teot (mustahabb), ei-toivotut teot (makruh), kielletyt (haram).

Oppilaita kannustetaan tunnistamaan tunteitaan, ilmaisemaan ja perustelemaan näkemyksiään sekä hyväksymään eriäviä näkemyksiä.

Oppilasta ohjataan pohtimaan kokemuksiaan osana itsearviointia ja siten vahvistamaan myönteistä maailmankatsomusta, itsetuntoa ja luottamusta elämään.

eGrunder