Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen

Lokala aspekter

Mellan- och läsårsbetyg

I slutet av läsåret ges läsårsbetyg, där bedömningen av ämnena ges verbalt eller med vitsord, enligt följande tabell för åk 1-6. Bedömningen av uppförande ges som en skild bilaga för elever i åk 1-3.

Bedömningen genomförs av läraren som undervisar eleven. Elevens prov på kunnande, som bedöms med siffra eller verbalt, dokumenteras och publiceras för vårdnadshavare i Wilma genomgående från årskurs 1 till 9.

I årskurs 7-9 bedöms samtliga ämnen med siffervitsord. För elevhandledning i årskurs 7-8 antecknas Deltagit (D) för lärokursen och för elevhandledning i årskurs 9 bedöms den verbalt med Godkänd (G).

Valfria ämnen i åk 7-9 som bildar en helhet som omfattar minst två årsveckotimmar bedöms med siffervitsord. Valfria ämnen som omfattar färre än två årsveckotimmar och helheter som består av sådana lärokurser bedöms verbalt (med G Godkänt). För ett dylikt valfritt ämne som anses vara fördjupade studier i ett gemensamt ämne, kan prestationen i det valfria ämnet höja vitsordet i läroämnet i fråga. Vid byte av ett valfritt ämne bedöms båda ämnena med siffervitsord i det fall antalet årsveckotimmar är två. Om byte sker under läsåret och antalet årsveckotimmar är färre än två är bedömningen Deltagit (D). Antalet årsveckotimmar för båda valfria ämnena antecknas på avgångsbetyget. Rektor avgör om byte av valfritt ämne är möjligt. Varje fall behandlas skilt för sig. Det är inte möjligt att byta konst- och färdighetsämne. Undantag kan förekomma enligt rektorns beslut.

Elever i åk 4-6 erbjuds ett skolvist kort valfritt ämne. Det studeras en årsveckotimme på åk 4, en årsveckotimme på åk 5 och en årsveckotimme på åk 6. Eleverna väljer varje läsår en kurs bland de kurser som erbjuds. Det bedöms verbalt med godkänd eller underkänd.

Elever i årskurs 8-9 erbjuds ett skolvist kort valfritt ämne. Det studeras en årsveckotimme på årskurs 8 och en årsveckotimme på årskurs 9. Det bedöms med siffervitsord.

Principerna för studiegången samt för uppflyttning och kvarstanning följer Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 (6.4.3) i enlighet med Förordningen om grundläggande utbildning 11 §.

Mellanbetyg delas ut i årskurs 7-9 inför jullovet. På mellanbetyget antecknas även bedömningen av uppförande. Mellanbetyget är utfärdat enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen som Utbildningsstyrelsen fastställt 10.2.2020.

För bedömning av elever vars lärokurs eller mål i den lokala läroplanen har avgränsats används verbal bedömning* i åk 1-8 samt i mellanbetyget i åk 9. Den verbala bedömningen följer samma skala som i åk 1-3, d.v.s “(Du) är inte godkänd, (Du) behöver ännu övning, (Du) klarar det bra och (Du) klarar det utmärkt. I avgångsbetyget antecknas siffervitsordet 5*. Inom undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde används verbalt omdöme, också i avgångsbetyget. Det verbala omdömet för elever som studerar enligt verksamhetsområde formuleras fritt och följer inte samma principer som för elever som läser enligt läroämnen.

Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen

Lokala aspekter

Under studiernas gång läggs stor vikt vid den formativa bedömningen. Den sker kontinuerligt under läsåret och kan genomföras bl.a. med hjälp av ett digitalt verktyg, som självbedömning, kamratbedömning samt i form av handledande samtal. Därutöver är den vardagliga kontakten och responsen mellan elev och lärare av största vikt.

Eleven utför olika former av självbedömning och kamratbedömning, ett antal gånger under läsåret. Dessa kan förslagsvis användas efter både korta uppgifter och längre temahelheter. Verktyg för att genomföra självbedömning och kamratbedömning på för eleven lämplig nivå utarbetas inom skolorna.

Handledningssamtal genomförs en gång per läsår enligt följande:

Under åk 1 ges föräldrarna möjlighet att boka in sig på ett skolbesök under tidsperioden november-maj.I samtalet deltar lärare, elev samt vårdnadshavare. En del av innehållet i det digitala verktyget används som diskussionsunderlag. Under årskurserna läggs tonvikten på olika områden. Under åk 2 och åk 6 läggs även vikt vid övergången till åk 3 (Hur framskrider lärandet?) och åk 7 (Handledande respons).

Den formativa bedömningen och den handledande responsen, så som ovan beskrivna, är naturliga och självklara delar av skolvardagen. De är för eleven viktiga instrument för att synliggöra lärandet. Personalen i skolorna strävar till att bygga upp en verksamhetskultur som är uppmuntrande, stödjande och motiverande. Syftet med den formativa bedömningen är att uppmuntra eleven till ett framåtsträvande förhållningssätt på sin egen, individuella lärstig.

I slutet av läsåret ges läsårsbetyg, där bedömningen av ämnena ges verbalt eller med vitsord, enligt följande för åk 1-6:

Den verbala bedömningen ges enligt följande skala:

• Du klarar det utmärkt.

• Du klarar det bra.

• Du behöver ännu övning.

• Du är inte godkänd.

I åk 1-2 bedöms ämnena modersmål och matematik enligt följande indelning:

Modersmål åk 1-2, indelning:

• Att kommunicera

• Att läsa texter

• Att tolka texter

• Att producera texter

Matematik åk 1-2, indelning

• Matematiskt tänkande

• Tal och räkneoperationer

• I åk 7-9 bedöms samtliga ämnen med siffervitsord.

Valfria ämnen som bildar en helhet som omfattar minst två årsveckotimmar bedöms med siffervitsord. Valfria ämnen som omfattar färre än två årsveckotimmar och helheter som består av sådana lärokurser bedöms verbalt. Om ett valfritt ämne som ska bedömas verbalt anses som fördjupade studier i ett gemensamt ämne, kan prestationen i det valfria ämnet höja vitsordet i läroämnet i fråga.

Elevens uppförande bedöms inom ramen för det digitala verktyget och diskuteras på utvärderingssamtalet under samtliga årskurser. Under åk 1-4 bedöms inte uppförande i samband med läsårsbetyget. Under åk 5-8 bedöms uppförande med siffervitsord på läsårsbetyget. På avgångsbetyget för åk 9 bedöms inte elevens uppförande.

De ställningstaganden som ska bedömas är följande:

• Du tar hänsyn till andra människor och omgivningen.

• Du följer gemensamt överenskomna regler.

• Du uppför dig sakligt och väl i olika kommunikationssituationer.

Vitsordskriterierna för uppförande är följande:

Vitsord 9-10

• Du tar mycket god hänsyn till andra människor och omgivningen.

• Du följer alltid gemensamt överenskomna handlingssätt och regler.

• Du uppför dig mycket sakligt och väl i olika kommunikationssituationer.

Vitsord 8

• Du tar hänsyn till andra människor och omgivningen.

• Du följer gemensamt överenskomna handlingssätt och regler.

• Du uppför dig sakligt och väl i olika kommunikationssituationer.

Vitsord 6-7

• Du tar inte alltid hänsyn till andra människor och omgivningen.

• Du följer inte alltid gemensamt överenskomna handlingssätt och regler.

• Du uppför dig inte alltid sakligt och väl i olika kommunikationssituationer.

Vitsord 5

• Du tar sällan hänsyn till andra människor och omgivningen.

• Du följer sällan gemensamt överenskomna handlingssätt och regler.

• Du uppför dig sällan sakligt och väl i olika kommunikationssituationer.

Principerna för studiegången samt för uppflyttning och kvarstanning följer Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 (6.4.3) i enlighet med Förordningen om grundläggande utbildning 11 §.

Formativ bedömning

Lokala aspekter

Formativ bedömning

Under studiernas gång läggs stor vikt vid den formativa bedömningen. Den sker kontinuerligt under läsåret och genomförs bl.a. som självvärdering, kamratrespons samt i form av handledande samtal. Därutöver är den vardagliga kontakten och responsen mellan elev och lärare av största vikt.

Den formativa bedömningen och den handledande responsen, såsom ovan beskrivna, är naturliga och självklara delar av skolvardagen. De är för eleven viktiga instrument för att synliggöra lärandet. Personalen i skolorna strävar till att bygga upp en verksamhetskultur som är uppmuntrande, stödjande och motiverande. Syftet med den formativa bedömningen är att uppmuntra eleven till ett framåtsträvande förhållningssätt på sin egen, individuella lärstig.

Eleven utför olika former av självvärdering och kamratrespons, ett antal gånger under läsåret. Dessa kan förslagsvis användas efter både korta uppgifter och längre temahelheter i olika ämnen. Verktyg för att genomföra självvärdering och kamratrespons på för eleven lämplig nivå utarbetas inom skolorna. Självvärderingen och kamratresponsen inverkar inte på vitsordet eller det verbala omdöme som eleven ska få i läroämnet.

Handledningssamtal

Handledningssamtal med föräldranärvaro erbjuds varje läsår och hålls minst vartannat år, förutsatt att klassen inte byter klasslärare/klassföreståndare däremellan. Handledningssamtal hålls således alltid det första läsåret med ny klasslärare/klassföreståndare. Vårdnadshavare till elever som fortsätter med samma klasslärare/klassföreståndare kan med andra ord avstå från att delta det andra året. Klassläraren/klassföreståndaren håller under det läsåret handledningssamtal enbart med eleven under skoldagen.

Handledningssamtalsblanketten fungerar som underlag för diskussionen under samtalet. Eleverna fyller i blanketten tillsammans med klasslärare/klassföreståndare varje läsår. En kopia på blanketten skickas hem oberoende om handledningssamtal med föräldranärvaro hålls eller ej.

Som framgår ur tabellen läggs tonvikten i årskurserna på olika områden. Under åk 2 och åk 6 läggs även vikt vid övergången till åk 3 (Hur framskrider lärandet?) och åk 7 (Handledande respons).

Vårdnadshavares besök i skolan

Under åk 1 ges vårdnadshavarna möjlighet att boka in sig på ett skolbesök under tidsperioden november-maj. Detta informeras om på första föräldramötet samt i ett Wilma-meddelande av klassläraren efter höstlovet.

Mellan- och läsårsbetyg

I slutet av läsåret ges läsårsbetyg, där bedömningen av ämnena ges verbalt eller med vitsord, enligt följande tabell för åk 1-6. Bedömningen genomförs av läraren som undervisar eleven. Elevens prov på kunnande, som bedöms med siffra eller verbalt, dokumenteras och publiceras för vårdnadshavare i Wilma genomgående från årskurs 1 till 9. I årskurs 7-9 bedöms samtliga ämnen med siffervitsord. För elevhandledning i årskurs 7-8 antecknas Deltagit (D) för lärokursen och för elevhandledning i årskurs 9 bedöms den verbalt med Godkänd (G). Valfria ämnen i åk 7-9 som bildar en helhet som omfattar minst två årsveckotimmar bedöms med siffervitsord. Valfria ämnen som omfattar färre än två årsveckotimmar och helheter som består av sådana lärokurser bedöms verbalt (med G Godkänt). För ett dylikt valfritt ämne som anses vara fördjupade studier i ett gemensamt ämne, kan prestationen i det valfria ämnet höja vitsordet i läroämnet i fråga. Vid byte av ett valfritt ämne bedöms båda ämnena med siffervitsord i det fall antalet årsveckotimmar är två. Om byte sker under läsåret och antalet årsveckotimmar är färre än två är bedömningen Deltagit (D). Antalet årsveckotimmar för båda valfria ämnena antecknas på avgångsbetyget. Rektor avgör om byte av valfritt ämne ärmöjligt. Varje fall behandlas skilt för sig. Det är inte möjligt att byta konst- och färdighetsämne. Undantag kan förekomma enligt rektorns beslut. Elever i årskurs 8-9 erbjuds ett skolvist kort valfritt ämne. Det studeras 1 årsveckotimme på årskurs 8 och 1 årsveckotimme på årskurs 9. Det bedöms med siffervitsord.

Principerna för studiegången samt för uppflyttning och kvarstanning följer Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 (6.4.3) i enlighet med. Förordningen om grundläggande utbildning 11 §.

Mellanbetyg delas ut i årskurs 7-9 inför jullovet. På mellanbetyget antecknas även bedömningen av uppförande. Mellanbetyget är utfärdat enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen som Utbildningsstyrelsen fastställt 10.2.2020.

Möjligheterna att avlägga särskild examen erbjuds inte.

Timfördelning från 6.3.2025

Allmänna principer för bedömningen

Information gällande bedömning till vårdnadshavare

Vårdnadshavare får information om bedömning via föräldramöten, handledningssamtal och Wilma. Frågor som berör allmänna principer för bedömning dryftas i samband med föräldramöten. Rektor/biträdande rektor/platschef leder informationstillfället gällande bedömning under föräldramötena. Handledningssamtal hålls regelbundet i enlighet med anvisningarna ovan. Kommunikationen via Wilma är av stor betydelse under hela läsåret. Klassläraren/klassföreståndaren redogör för hens och skolans användning av Wilma och dess funktioner. Wilma används av elever från årskurs 3 framåt.

Vårdnadshavare och elev underrättas i god tid om eleven riskerar få underkänt vitsord i något ämne.

Särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen

Lokal aspekter

I Pargas kan anmälan till särskild examen göras två gånger per läsår: 20 september och 20 januari. Anmälningar till särskild examen som görs i september förverkligas under höstterminen och anmälningar som görs i januari under vårterminen. Anmälan till särskild examen görs skriftligen på för ändamålet uppgjord blankett och den riktas till den koordinerande studiehandledaren när det gäller elever i åk 7–9 samt på andra stadiet och till skolans rektor när det gäller elever i åk 1–6. För elever som fullgör sin läroplikt uppgör skolan en individuell plan för förverkligandet av den särskilda examen. För elever i hemundervisning ansvarar en övervakande lärare för uppgörandet av motsvarande plan och för studerande inom utbildning som handleder för examensutbildning (HUX) eller annan utbildning ansvarar ifrågavarande utbildningsanordnare för uppgörandet av planen. Ifrågavarande individuella studieplan bifogas till anmälan för särskild examen.