Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen

Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen

Formativ bedömning

Summativ bedömning

Allmänna principer för bedömningen

Bedömning av lärande och kunnande

Arbetet som föremål för bedömning

Bedömning av uppförande

Studiegången i den grundläggande utbildningen

Studiegången enligt årskurs

Studier enligt ett eget studieprogram

Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret

Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen

Bildandet av slutvitsord

Slutbedömningen av en elev som omfattas av särskilt stöd

Gemensamma läroämnen som ska bedömas i slutbedömningen

Bedömning av lärokurserna i konst- och färdighetsämnen i slutbedömningen

Bedömning av valfria ämnen i slutbedömningen

Undervisning som betonar ett läroämne eller en särskild utbildningsuppgift och slutbedömning

Frånvaro och dess inverkan på bedömning

Ny bedömning och rättelse av bedömning

Betyg

Verbala omdömen och siffervitsord i betygen

Läsårsbetyg

Mellanbetyg

Skiljebetyg

Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen

Särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen

Frågor som avgörs på lokal nivå

Formativ bedömning

Under studiernas gång läggs stor vikt vid den formativa bedömningen. Den sker

kontinuerligt under läsåret och genomförs bl.a. som självvärdering, kamratrespons

samt i form av handledande samtal. Därutöver är den vardagliga kontakten och

responsen mellan elev och lärare av största vikt. 

Den formativa bedömningen och den handledande responsen, såsom ovan

beskrivna, är naturliga och självklara delar av skolvardagen. De är för eleven viktiga

instrument för att synliggöra lärandet. Personalen i skolorna strävar till att bygga upp

en verksamhetskultur som är uppmuntrande, stödjande och motiverande. Syftet med

den formativa bedömningen är att uppmuntra eleven till ett framåtsträvande

förhållningssätt på sin egen, individuella lärstig. 

Eleven utför olika former av självvärdering och kamratrespons, ett antal gånger

under läsåret. Dessa kan förslagsvis användas efter både korta uppgifter och längre

temahelheter i olika ämnen. Verktyg för att genomföra självvärdering och

kamratrespons på för eleven lämplig nivå utarbetas inom skolorna. Självvärderingen

och kamratresponsen inverkar inte på vitsordet eller det verbala omdöme som

eleven ska få i läroämnet.

Handledningssamtal med föräldranärvaro erbjuds varje läsår och hålls minst

vartannat år, förutsatt att klassen inte byter klasslärare/klassföreståndare

däremellan. Handledningssamtal hålls således alltid det första läsåret med ny

klasslärare/klassföreståndare. Vårdnadshavare till elever som fortsätter med samma

klasslärare/klassföreståndare kan med andra ord avstå från att delta det andra året.

Klassläraren/klassföreståndaren håller under det läsåret handledningssamtal enbart

med eleven under skoldagen. 

Handledningssamtalsblanketten fungerar som underlag för diskussionen under

samtalet. Eleverna fyller i blanketten tillsammans med klasslärare/klassföreståndare

varje läsår. En kopia på blanketten skickas hem oberoende om handledningssamtal

med föräldranärvaro hålls eller ej. 

Som framgår ur tabellen läggs tonvikten i årskurserna på olika områden. Under åk 2

och åk 6 läggs även vikt vid övergången till åk 3 (Hur framskrider lärandet?) och åk 7

(Handledande respons). 

Vårdnadshavares besök i skolan

Under åk 1 ges vårdnadshavarna möjlighet att boka in sig på ett skolbesök under

tidsperioden november-maj. Detta informeras om på första föräldramötet samt i ett

Wilma-meddelande av klassläraren efter höstlovet. 

Mellan- och läsårsbetyg

I slutet av läsåret ges läsårsbetyg, där bedömningen av ämnena ges verbalt eller

med vitsord, enligt följande tabell för åk 1-6.

Bedömningen genomförs av läraren som undervisar eleven. Elevens prov på

kunnande, som bedöms med siffra eller verbalt, dokumenteras och publiceras för

vårdnadshavare i Wilma genomgående från årskurs 1 till 9.  

I årskurs 7-9 bedöms samtliga ämnen med siffervitsord. För elevhandledning i

årskurs 7-8 antecknas Deltagit (D) för lärokursen och för elevhandledning i årskurs 9

bedöms den verbalt med Godkänd (G). 

Valfria ämnen i åk 7-9 som bildar en helhet som omfattar minst två årsveckotimmar

bedöms med siffervitsord. Valfria ämnen som omfattar färre än två årsveckotimmar

och helheter som består av sådana lärokurser bedöms verbalt (med G Godkänt). För

ett dylikt valfritt ämne som anses vara fördjupade studier i ett gemensamt ämne, kan

prestationen i det valfria ämnet höja vitsordet i läroämnet i fråga. Vid byte av ett

valfritt ämne bedöms båda ämnena med siffervitsord i det fall antalet

årsveckotimmar är två. Om byte sker under läsåret och antalet årsveckotimmar är

färre än två är bedömningen Deltagit (D). Antalet årsveckotimmar för båda valfria

ämnena antecknas på avgångsbetyget. Rektor avgör om byte av valfritt ämne är

möjligt. Varje fall behandlas skilt för sig. Det är inte möjligt att byta konst- och

färdighetsämne. Undantag kan förekomma enligt rektorns beslut. 

Elever i årskurs 8-9 erbjuds ett skolvist kort valfritt ämne. Det studeras 1

årsveckotimme på årskurs 8 och 1 årsveckotimme på årskurs 9. Det bedöms med

siffervitsord. 

Principerna för studiegången samt för uppflyttning och kvarstanning följer Grunderna

för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 (6.4.3) i enlighet med

Förordningen om grundläggande utbildning 11 §.

Mellanbetyg delas ut i årskurs 7-9 inför jullovet. På mellanbetyget antecknas även

bedömningen av uppförande. Mellanbetyget är utfärdat enligt grunderna för

läroplanen för den grundläggande utbildningen som Utbildningsstyrelsen fastställt

10.2.2020. 

Timfördelning från 1.8.2020

Särskild examen

I Pargas kan anmälan till särskild examen göras två gånger per läsår: 20 september och 20 januari.

Anmälningar till särskild examen som görs i september förverkligas under höstterminen och

anmälningar som görs i januari under vårterminen.

Anmälan till särskild examen görs skriftligen på för ändamålet uppgjord blankett och den riktas till

den koordinerande studiehandledaren när det gäller elever i åk 7-9 samt på andra stadiet och till

skolans rektor när det gäller elever i åk 1-6. För elever som fullgör sin läroplikt uppgör skolan en

individuell plan för förverkligandet av den särskilda examen.

För elever i hemundervisning ansvarar en övervakande lärare för uppgörandet av motsvarande plan

och för studerande inom utbildning som handleder för examensutbildning (HUX) eller annan

utbildning ansvarar ifrågavarande utbildningsanordnare för uppgörandet av planen. Ifrågavarande

individuella studieplan bifogas till anmälan för särskild examen.

Information gällande bedömning till vårdnadshavare

Vårdnadshavare får information om bedömning via föräldramöten,

handledningssamtal och Wilma. Frågor som berör allmänna principer för bedömning

dryftas i samband med föräldramöten. Rektor/biträdande rektor/platschef leder

informationstillfället gällande bedömning under föräldramötena. Handledningssamtal

hålls regelbundet i enlighet med anvisningarna ovan. Kommunikationen via Wilma är

av stor betydelse under hela läsåret. Klassläraren/klassföreståndaren redogör för

hens och skolans användning av Wilma och dess funktioner. Wilma används av

elever från årskurs 3 framåt. 

Vårdnadshavare och elev underrättas i god tid om eleven riskerar få underkänt

vitsord i något ämne.