Krishna-religion

Bedömningen av lärande ska vara handledande och uppmuntrande. Mångsidig respons ges i samband med arbetet och gemensamma diskussioner. Responsen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga och uppmuntra dem att uttrycka sina tankar. Eleverna ska i undervisningen ges utrymme och uppmuntras att ifrågasätta och ställa frågor samt att motivera sina åsikter och lyssna på andras synpunkter. Mångsidiga arbetssätt ger eleverna möjligheter att visa och själva ge akt på sina framsteg och kunskaper.

Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i religion är följande

  • framsteg i att känna igen och namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö
  • framsteg i förmågan att arbeta i grupp
  • framsteg i förmågan att uttrycka tankar och lyssna på andra.

Mål

Mål
M1 väcka elevens intresse för religionsundervisningen och handleda eleven att förstå sin egen familjs religiösa och konfessionella bakgrund
M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och symboler i religionen i fråga
M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och seder
M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön
M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor
M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter
M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen
M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter samt att lyssna på och förstå olika åsikter

Innehåll

I1 Förhållandet till den egna religionen

Undervisningen inleds med att eleven bekantar sig med religioner och åskådningar som finns i den egna familjen och släkten. I undervisningen bekantar man sig med den hinduiska synen på familjen och Krishna-familjen. I undervisningen behandlas grundläggande frågor om Krishna-medvetandet som begrepp, som en del av en pluralistisk hinduism. I undervisningen behandlas hur man utövar Krishna-medvetande, såsom att välsigna maten, och man bekantar sig med de viktigaste högtiderna och ceremonierna. Man bekantar sig med berättelser om Krishnas gärningar. I undervisningen granskas Krishnas avatarer, de viktigaste mantrana och bönerna samt synen på begreppen halvgud och själ.

I2 Religionernas värld

I undervisningen bekantar man sig med religionerna som finns i skolgemenskapen och i skolans närmiljö och med deras viktigaste seder och högtider. I undervisningen beaktas också religionernas mångfald, irreligiositet och olika gudsuppfattningar. Man reflekterar över hur man accepterar olikheter. Man undersöker samband mellan Krishna-medvetandet och andra religioner och åskådningar.

I3 Ett gott liv

Man bekantar sig med Krishna-medvetandets lära om människans skyldigheter och rättigheter, karmalagen och dödens betydelse. I undervisningen granskas religionens läror om att respektera allt liv och hur man förhåller sig till naturen för att tjäna Gud. I undervisningen behandlas egenskaperna och kärleken hos en Krishna-medveten person. Man bekantar sig med begreppet dharma och metoder för hängivenhet. Man reflekterar över barnens roll som en del av Krishna-medvetandet och över FN:s konvention om barnens rättigheter och dess betydelse i elevens eget liv.

eGrunder