Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
Allmänna principer för bedömningen
Samarbetet med vårdnadshavare i anslutning till bedömning och formerna för information om bedömning
Syftet med samarbetet mellan skolan och hemmet är att för vårdnadshavare klargöra bedömningsgrunder och -praxis. Vårdnadshavare informeras om bedömningsgrunder och -praxis skolvis, genom att skolan exempelvis förevisar Kyrkslätts årsklocka för bedömning, vid föräldramöten.
Elev och vårdnadshavare ska få tillräckligt med information om elevens lärande, kunnande, arbete och uppförande. Elev och vårdnadshavare har också rätt att få information om grunderna för bedömning och hur dessa har tillämpats vid bedömningen av eleven. Elev och vårdnadshavare får information om bedömningsgrunderna från läroplanen eller vid behov från läraren som bedömt eleven. I Kyrkslätt är de gemensamt överenskomna förfaringssätten för delgivning av information, lärandesamtal och mellan-, läsårs- och avgångsbetyg.
Läraren planerar och informerar om bedömningen så att elevens och vårdnadshavares rätt att få tillräckligt med information om elevens lärande, kunnande, arbete och uppförande uppfylls under läsåret. Elevens ålder och förutsättningar beaktas då man delger information om bedömning. Delgivningen av information är särskilt viktigt när verbal bedömning ändras till sifferbedömning – så att elev och vårdnadshavare är medvetna om vilket siffervitsord som motsvarar den verbala bedömningen.
Lärandesamtal
Lärandesamtalen är ett sätt att informera om bedömningen och att samarbeta med vårdnadshavare. I lärandesamtalen deltar lärare, elev och vårdnadshavare.
Under lärandesamtalet ges information om elevens lärande, kunnande, arbete och uppförande. I samtalet betonas de mest väsentliga delarna ur lärandets synvinkel för den enskilda eleven. I samtalet kombineras elevens självvärdering och bedömningsinformation.
I Kyrkslätt hålls lärandesamtal under tidsperioden oktober - februari. Vid övergångsskedet från andra till tredje årskursen, från årskurs sex till sju och under årskurs 9 betonas frågor som rör övergångarna.
Bedömning av uppförande
Värdegrunden för den grundläggande utbildningen utgör grunden då man i skolan handleder eleverna i gott uppförande och undervisar dem i kunskaper samt färdigheter som anknyter till uppförande. Detta är en del av skolans fostrande uppdrag. Eleverna handleds i att ta andra människor och sin omgivning i beaktande och att följa gemensamt överenskomna tillvägagångssätt och regler.
Det centrala är att fostra eleverna att:
aktivt och positivt bidra till gemenskapens verksamhetskultur och välmående,
handla rätt och med respekt gentemot sig själv, andra och sin omgivning,
sträva efter självreglering och att ta ansvar för sina egna handlingar,
respektera och förhålla sig positivt till mångfald,
handla enligt principerna för hållbar livsstil samt
respektera de mänskliga rättigheterna.
Som medlemmar av skolgemenskapen har eleverna sitt eget ansvar, som grundar sig på det i läroplanen definierade gemensamma ansvaret för en skoldag. Eleverna tar ansvar genom att regelbundet delta i skolarbetet, att ha ett rättvist och uppskattande förhållningssätt till skolkamraterna och de vuxna i skolan samt genom att följa de gemensamma reglerna.
Andra människors okränkbarhet, deras rätt till skolarbete och arbetsro ska respekteras. Eleven ska ta ansvar för överenskomna skoluppgifter. Lagen om grundläggande utbildning 35 § förpliktigar eleverna att delta i den grundläggande utbildningen, att utföra sina uppgifter samvetsgrant och att uppföra sig sakligt.
Bedömningen av uppförandet genomförs i relation till de mål och kriterier för siffervitsord eller verbal bedömning som ställts upp. I bedömningen beaktar man elevernas ålder och förutsättningar. Bedömningen baserar sig inte på elevernas personlighet, temperament eller andra personliga egenskaper.
Mål för uppförande enligt delområden
Eleven tar ansvar för sitt handlande. | Eleven följer regler och anvisningar. | Eleven tar andra i beaktande. | Eleven beaktar sin miljö. |
Eleven följer överenskomna tidtabeller. Eleven deltar regelbundet i undervisning och tar hand om sitt skolarbete. Eleven tar ansvar över att sköta gemensamma ärenden. Eleven kan anpassa sitt uppförande till situationen. Eleven följer gemensamt överenskomna goda seder och bruk. | Eleven följer skolans ordningsregler. Eleven handlar enligt givna instruktioner. Eleven förbinder sig till gemensamt överenskomna verksamhetssätt. | Eleven visar respekt för andra genom sitt uppförande. Eleven handlar rättvist och godkänner olikhet. Elevens verksamhet stödjer arbetsron. Eleven visar med sina handlingar att hen är mot mobbning. Eleven samarbetar med andra. Eleven respekterar människors okränkbarhet och andra mänskliga rättigheter. | Eleven gör sin egen andel i att främja en trivsam och säker skolmiljö. Eleven tar hand om sitt eget, klassens och skolans gemensamma material och utrymmen. Eleven tar sitt ansvar i att hålla skolan och dess närmiljö städig. |
Kriterier för uppförandevitsord
Utmärkt (10)
Eleven har på ett utmärkt sätt uppnått målen för uppförande. Med sitt uppförande bidrar eleven positivt och upprepade gånger till klass- eller skolgemenskapen.
Berömligt (9)
Eleven har på ett berömligt sätt uppnått målen för uppförande. Genom sin verksamhet strävar eleven efter att bidra på ett positivt sätt till skolgemenskapen.
Bra (8)
Eleven har uppnått målen för uppförande väl. Eleven tar ansvar för sitt uppförande rätt så självständigt, men hen har eventuellt i viss mån fått handledning för att kunna uppnå målen.
Nöjaktig (7)
Eleven har uppnått målen för uppförande på ett nöjaktigt sätt. Inom något delområde har elevens verksamhet krävt diskussion och handledning, men hen har lyckats utveckla sin verksamhet inom delområdet under bedömningsperioden. Man har eventuellt varit tvungen att ingripa i elevens uppförande genom fostrande eller disciplinära åtgärder.
Måttlig (6)
Eleven har på ett måttligt sätt uppnått målen för uppförande. Elevens verksamhet har under bedömningsperioden krävt diskussioner och handledning gällande flera av målen. Eleven har tidvis strävat efter att utveckla sin verksamhet inom dessa delområden. Man har ingripit i elevens uppförande genom fostrande eller disciplinära åtgärder.
Försvarlig (5)
Eleven har på ett försvarligt sätt uppnått målen för uppförande. Trots upprepad handledning har eleven inte kunnat utveckla sin verksamhet gällande målen för uppförande. Man har upprepade gånger ingripit i elevens uppförande genom disciplinära åtgärder.
Icke godkänd (4)
Eleven har inte uppnått målen för uppförande. Eleven kan med sin egen verksamhet förorsaka fara för skolgemenskapen och hen står inte till att tillrättavisas med disciplinära åtgärder.
Kriterier för verbal bedömning av uppförande
Du har uppnått målen berömligt.
Eleven har på ett berömligt sätt uppnått målen för uppförande. Med sin verksamhet strävar eleven efter att på ett positivt sätt och upprepade gånger bidra till klass- eller skolgemenskapen.
Du har uppnått målen bra.
Eleven har uppnått målen för uppförande väl. Eleven tar för det mesta ansvar för sitt uppförande självständigt, men hen har eventuellt i viss mån fått handledning för att kunna uppnå målen.
Du har uppnått målen nöjaktigt.
Eleven har uppnått målen för uppförande på ett nöjaktigt sätt. Inom något delområde har elevens verksamhet krävt diskussion och handledning, men hen har lyckats utveckla sin verksamhet inom delområdet under bedömningsperioden. Man har eventuellt varit tvungen att ingripa i elevens uppförande genom fostrande eller disciplinära åtgärder.
Du har uppnått målen försvarligt.
Eleven har på ett försvarligt sätt uppnått målen för uppförande. Trots upprepad handledning har eleven inte kunnat utveckla sin verksamhet gällande målen för uppförande. Man har upprepade gånger ingripit i elevens uppförande genom disciplinära åtgärder.
Du har inte uppnått målen.
Eleven har inte uppnått målen för uppförande på ett godkänt sätt. Eleven kan med sin egen verksamhet förorsaka fara för skolgemenskapen och hen står inte till att tillrättavisas med disciplinära åtgärder.
Studiegången i den grundläggande utbildningen
Studiegången enligt årskurs
Om det finns risk för att elevens hela prestation under läsåret underkänns i något läroämne, ska elev och vårdnadshavare snarast möjligt informeras om saken under läsåret, enligt kommunens separata anvisningar. Elev och vårdnadshavare ska meddelas skriftligt, med blanketten Fara för fyra, om risken för att inte bli godkänd. I samarbete med elev och vårdnadshavare ska man komma överens om åtgärder för att stödja lärandet och hur eleven kan visa sitt kunnande. Eleven bereds möjlighet att på mångsidiga sätt visa prov på att godtagbara kunskaper och färdigheter inhämtats i läroämnet i fråga innan läsårets slut.
Ifall det görs ett villkorligt beslut om kvarstannande, har eleven möjlighet att vid ett särskilt tillfälle visa sitt kunnande innan lärarnas beräknade semester börjar. I beslutet anges vilka delar av årskursens lärokurs som förutsätter en godkänd prestation för att eleven ska uppflyttas till följande årskurs. För arrangemangen ansvarar rektor och elevens klasslärare och/eller ämneslärare.
Framskridande i studier enligt målhelheter
En elev som avancerar i sina studier enligt målhelheter omfattas av samma bedömningsprinciper för verbal- och sifferbedömning samt utfärdande av betyg som andra elever i samma årskurs. När en elev avancerar i sina studier enligt målhelheter, följs de mål och helheter som definierats i plan för genomförande av elevspecifikt stöd. I planen beskrivs även studiernas framskridande och hur målhelheterna följs upp och bedöms.
Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret
Valfria konst- och färdighetsämnen bedöms som en del av respektive konst- och färdighetsämne och för dem ges inga skilda verbala bedömningar eller vitsord i betyget.
De valfria ämnena bedöms enligt målen för det valfria ämnet. I årskurserna 4-9 ges siffervitsord för de valfria ämnen som bildar en enhetlig lärokurs och omfattar minst två årsveckotimmar. De valfria ämnen som omfattar färre än två årsveckotimmar bedöms verbalt med anteckningen ”underkänd” eller ”godkänd”.
Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen
Slutbedömningen i valfria ämnen
I Kyrkslätt kan det kunnande som visats i ett valfritt ämne som hör till ett gemensamt läroämne och som ska bedömas med ett verbalt omdöme, höja slutvitsordet i läroämnet i fråga.
Betyg
Till betyget kan bifogas
bedömning av valbart språk och/eller uppförande i slutbetyget
intyg på deltagandet i modersmålsundervisning
verbal bedömning av uppförande i årskurserna 1-3
intyg på att målen uppnåtts för det språk som undervisas som språkbad i stället för modersmålet i årskurserna 1–2
Verbala omdömen och siffervitsord i betygen
I betygen i årskurserna 1-3 används verbalt omdöme. I årskurserna 1-3 ges bedömningen av uppförande som ett verbalt omdöme i bilaga till betyget. I tilläggsuppgifterna i betyget ska antecknas att bedömningen av uppförande ges som verbal bedömning i bilaga till betyget.
I årskurserna 1-3 kompletteras läsårsbetyget med en bilaga om hur eleven uppnått målen i modersmål och matematik. I årskurs 3 beskrivs i bilagan dessutom hur eleven uppnått målen i A1-språket finska. I språkbadsundervisningen för årskurserna 1–2 beskrivs i bilagan hur målen uppnåtts för det språk som undervisas som språkbad i stället för modersmålet.
I de betyg som ges i årskurs 4-9 används sifferbedömning. Bedömning av valfria ämnen beskrivs i delkapitel 6.7. Bedömning vid avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller från målen i läroplanen beskrivs i delkapitel 7.5.
Verbalt omdöme kan, utom vid slutbedömningen, användas vid bedömningen av elever vars modersmål är något annat än undervisningsspråket. Vid verbalt omdöme används en femgradig skala. Den verbala bedömningsskalan kan användas i årskurserna 1–8 samt i årskurs 9:s mellanbetyg:
- Du har uppnått målen berömligt.
- Du har uppnått målen bra.
- Du har uppnått målen nöjaktigt.
- Du har uppnått målen försvarligt.
- Du har inte uppnått målen.
Ovanstående femgradiga bedömningsskala används även i undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde.
Mellanbetyg
Mellanbetyg ges i årskurserna 5–9. Det är möjligt att inte ge mellanbetyg ifall det inte är meningsfullt med tanke på elevens särskilda situation. Rektor och elevens lärare bedömer tillsammans att mellanbetyget inte ges. Elev och vårdnadshavare ska ändå få tillräckligt med information om elevens lärande, kunnande, arbete och uppförande, exempelvis i samband med lärandesamtalet.
Om en elev studerar enligt verksamhetsområden ges inget mellanbetyg. I stället för mellanbetyg ges information om elevens lärande, kunnande, arbete och uppförande genom lärandesamtal under hela den grundläggande utbildningen.
Särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen
Särskild examen kan avläggas under läsåret, med undantag för skolornas lovtider. En elev som deltar i en särskild examen erbjuds möjlighet att genom olika ändamålsenliga metoder och mångsidiga arbetssätt visa att de kunskaper och färdigheter som förutsätts i de olika läroämnena, enligt den grundläggande utbildningens allmänna lärokurs, har inhämtats. Det är inte möjligt att med enbart en bedömningsmetod bedöma hur eleven uppnått samtliga mål som ställts upp för läroämnena.