Matematik

Grunderna för läroplanen

Vid bedömningen av lärandet i matematik är det centrala att stödja och främja elevernas matematiska tänkande och kunskapsutveckling inom alla målområden. Bedömningen ska vara mångsidig och responsen handledande och konstruktiv. Dessa stöder eleverna att utveckla matematiska färdigheter och sporrar vid behov eleverna att försöka på nytt. Eleverna handleds att själva utvärdera sitt lärande och bli medveten om sina styrkor. Responsen ska hjälpa eleverna att förstå vilka kunskaper och färdigheter som borde utvecklas och hur. Eleverna ska dessutom handledas att fästa vikt vid sina arbetssätt och sin attityd till matematikstudierna.

Av eleverna förutsätts mer än tidigare att de presenterar sitt matematiska tänkande muntligt och med hjälp av redskap, figurer och skriftligt arbete. Föremål för bedömningen är arbetssättet, lösningarnas giltighet samt färdigheter i att tillämpa det man lärt sig.

Vid grupparbete bedöms såväl gruppens som den enskilda gruppmedlemmens arbetsinsats och resultat. Syftet med responsen är att eleverna lär sig förstå betydelsen av varje gruppmedlems arbete och utveckling. Eleverna handleds att själva utvärdera arbetet och resultatet.Läraren ska ge ett verbalt omdöme eller ett siffervitsord i matematik genom att bedöma elevernas kunnande i relation till de mål som i den lokala läroplanen fördelats årskursvis i årskurserna 3–6. Läsårsbedömningen i årskurs 6 grundar sig på de mål för undervisningen i läroämnet som fördelats för årskursen i den lokala läroplanen.

För att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i matematik. Eleven har uppnått målen i matematik för vitsorden 5, 7, 8 eller 9 då elevens kunnande i huvudsak motsvarar den nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. Helhetsbedömningen av kunnandet för vitsorden 4, 6 och 10 ska bildas utgående från målen för matematik och i relation till ovan nämnda kunskapskrav för läsårsbedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i läsårsbedömningen i matematik och i vitsordet som ska bildas.

I beskrivningarna av kunskapskraven omfattar beskrivningen av de högre vitsorden även kunnandet för de lägre vitsorden. Kunskapskraven kan användas då man planerar de situationer där elevens kunnande ska visas upp eller då man bedömer det som eleven visar.

Med handledning av elevens arbete avses i matematiken exempelvis att läraren ger muntliga tilläggsanvisningar, ställer styrande frågor, använder konkretiseringsmaterial eller ger motsvarande exempel i de situationer där kunnandet visas upp.

Mål

Mål Föremål för bedömningen Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Betydelse, värderingar och attityder
M1 bibehålla elevens inspiration och intresse för matematik samt stödja elevens positiva självbild och självförtroende
Lokal precisering
Matematikundervisningen skall göras på ett mångsidigt sätt så att den passar för alla elevers egna intressen, behov och erfarenheter. En stor del av matematikundervisningen bör vara lek- och vardagsbetonad och sålunda sträva till att väcka elevens intresse och iver för matematik. Elevens aktiva roll i lärandet beivras och stöds av läraren.
Mål för elevens lärande
Eleven lär sig att identifiera vilka delområden i matematiken och studiemetoder som motiverar hen. Eleven strävar efter att förstärka sin positiva självbild och sitt självförtroende i sina matematikstudier.
Arbetsfärdigheter
M2 handleda eleven att uppfatta samband i det som hen lär sig
Lokal precisering
Eleven skall förmås att uppleva att matematik är en del av hens vardag och att varje dag omfattar upplevelser, beslut och göromål som omfattas av delområden från alla olika skolämnen, inte bara matematiken, och att matematik är en viktig del av detta. Eleven skall också få lära sig att uppfatta att matematiken är ett exakt kunskapsområde, som omfattar många regelbundenheter.
Mål för elevens lärande
Eleven uppfattar samband mellan det som hen lär sig. Hen beskriver och förklarar sina observationer.
Samband mellan det som hen lärt sig

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan beskriva och förklara vad sambanden mellan det som hen lär sig beror på.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven uppfattar och ger exempel på samband mellan det som hen lär sig.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven uppfattar samband mellan det som hen lär sig och ger exempel under handledning.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven uppfattar under handledning samband mellan det som hen lär sig.

M3 handleda eleven att utveckla sin förmåga att ställa frågor och dra motiverade slutsatser utifrån sina observationer
Lokal precisering
Eleven skall handledas till att bli en individuellt tänkande individ, som utifrån sina upplevelser och observationer vågar och kan dra egna slutsatser och ifrågasätta påståenden.
Mål för elevens lärande
Eleven ställer frågor och kan dra motiverade slutsatser utifrån sina observationer.
Förmåga att ställa frågor och slutledningsförmåga

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven framställer frågor som stöder det område som studeras. Eleven kan framställa klara motiveringar för sina slutsatser.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan framställa frågor i anknytning till det område som studeras och kan ge motiveringar för sina slutsatser.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven övar på att framställa matematiska frågor. Eleven kan under handledning presentera motiveringar för sina slutsatser.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven observerar vad hen behöver hjälp med. Eleven kan under handledning göra observationer och sammanställa information för att kunna dra slutsatser.

M4 uppmuntra eleven att presentera sina lösningar och slutledningar för andra med konkreta hjälpmedel, figurer, muntligt och skriftligt, även med hjälp av digitala verktyg
Lokal precisering
Eleverna skall handledas i att våga använda sig av sin kunskap och uttrycka sig både muntligt, skriftligt och laborativt. Olika lösningsmodeller skall beivras.
Mål för elevens lärande
Eleven presenterar sina slutledningar och lösningar genom att använda olika framställningsformer.
Förmåga att presentera lösningar och slutledningar

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven presenterar sin slutledning och sina lösningar med en framställningsform som är lämplig för situationen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven presenterar sin slutledning och sina lösningar, vid behov med en annan framställningsform.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven presenterar sin slutledning och sina lösningar med någon framställningsform.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan berätta om sin slutledning och presenterar under handledning sina lösningar med någon framställningsform.

M5 handleda och stödjaeleven i utvecklingen avförmågan att lösa problem
Lokal precisering
Eleven skall uppmuntras till att våga presentera egna lösningsmodeller och få feedback samt lyssna till andra lösningsmodeller. Läraren ger feedback som stöder elevens inlärning.
Mål för elevens lärande
Eleven använder olika strategier i problemlösning.
Problemlösningsfärdigheter

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan bedöma hur fungerande och effektiv hens lösningsmetod är.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan välja och använda ett fungerande sätt för att lösa ett problem.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven prövar på ett sätt som leder till en korrekt lösning på ett problem.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan under handledning använda något sätt för att lösa ett problem.

M6 handleda eleven att utveckla förmågan att bedöma hur ändamålsenlig en lösning är och om resultatet är rimligt
Lokal precisering
Eleverna skall lära sig att kritiskt granska svaren på sina lösningar, både intuitivt och bl.a. genom överslags- och kontrollräkning. Eleverna får handledning så att de förstår hur de skall lösa problem.
Mål för elevens lärande
Eleven bedömer hur förnuftig en lösning är och om resultatet är rimligt.
Förmåga att bedöma en lösning

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven bedömer och motiverar sin lösning och hur rimligt resultatet är.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven granskar kritiskt sin lösning och hur rimligt resultatet är.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven reflekterar över hur rimligt hens resultat är och bedömer sin lösning under handledning.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan under handledning uppfatta hur rimligt ett resultat är.

Begreppsliga och ämnesspecifika mål
M7 handleda eleven att förstå och använda matematiska begrepp och symboler
Lokal precisering
Begrepp och symboler, och grundläggande förståelsen för dem och deras innebörd, är essentiella både nu och i vidare studier av matematik. Eleven bör läras att förstå vikten av denna kunskap för hen i vardagen.
Mål för elevens lärande
Eleven använder och förstår matematiska begrepp och beteckningar.
Förståelse och användning av matematiska begrepp

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven förstår och använder korrekta begrepp och beteckningar.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven använder matematiska begrepp och korrekta beteckningar.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven känner till matematikens begrepp och använder i regel korrekta beteckningar.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner igen matematiska begrepp under handledning och övar på beteckningar.

M8 stödja och handleda eleven att förstärka och bredda förståelsen av tiosystemet
Lokal precisering
Tiosystemet är grunden i undervisningen i matematik och eleven får djupare kunskap i tiosystemet.
Mål för elevens lärande
Eleven förstår principen bakom tiosystemet.
Förståelse av tiosystemet

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven förstår att tiosystemet är ett av positionssystemen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven använder tiosystemet som ett positionssystem i räkneoperationer.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan nämna talenheterna i ett decimaltal och använder tiosystemet i räkneoperationer med naturliga tal.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven urskiljer storleksordningar mellan hela tal. Eleven känner igen talenheterna i ett decimaltal.

M9 stödja eleven att utveckla talbegreppet till positiva rationella tal och negativa heltal
Lokal precisering
Eleven skall få en uppfattning om hur tallinjen är uppbyggd.
Mål för elevens lärande
Eleven förstår begreppen positiva rationella tal och negativa heltal.
Förståelse av talbegreppet

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven använder positiva rationella tal och negativa heltal som del av problemlösning.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan använda positiva rationella tal och negativa heltal i räkneoperationer.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan placera bråktal i storleksordning och kan ge exempel på användning av negativa tal.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan placera negativa tal i storleksordning och jämför under handledning storleken på bråktal.

M10 handleda eleven att uppnå flytande räknefärdigheter både i huvudräkning och skriftligt genom att utnyttja räkneoperationernas egenskaper
Lokal precisering
De grundläggande räkneoperationerna i skrift övas och förstärks. Stor vikt bör läggas vid färdigheter i huvudräkning i alla fyra räknesätten. Eleven skall känna sig alltmer säker på sig själv i lösandet av varierande uppgifter.
Mål för elevens lärande
Eleven utför huvudräkning på ett flytande sätt och även skriftligt genom att använda egenskaper hos räkneoperationer.
Räknefärdigheter och att utnyttja de grundläggande räkneoperationernas egenskaper

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan mångsidigt använda olika beräkningssätt.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven utför på ett flytande sätt beräkningar som består av flera räkneuttryck och kan dela upp talen i en enklare form som stöder uträkningen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven utför räkneoperationer som består av flera än en räkneoperation med naturliga tal och kan under handledning dela upp talen i en enklare form som stöder en huvudräkning.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven utför basräkneoperationer med två naturliga tal.

M11 handleda eleven att observera och beskriva geometriska egenskaper hos kroppar och figurer samt introducera eleven i geometriska begrepp
Lokal precisering
Eleven handleds att arbeta både teoretiskt och konkret. Integrering till övriga ämnen bör göras kontinuerligt för att fördjupa elevens förståelse.
Mål för elevens lärande
Eleven observerar och beskriver geometriska egenskaper hos kroppar och figurer. Eleven känner till geometrins grundbegrepp samt symmetrier med avseende på en linje och en punkt.
Geometriska begrepp och förmåga att observera geometriska egenskaper

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan använda egenskaper hos figurer och kroppar i problemlösning. Eleven kan rita förminskningar och förstoringar på figurer och bestämma skalan utgående från givna mått.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven observerar och beskriver egenskaper hos figurer och kroppar. Eleven ritar symmetriska figurer med avseende på en punkt eller en linje genom att använda koordinatsystemet. Eleven kan använda en given skala.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven observerar och beskriver sambanden mellan en punkt, sträcka, linje och vinkel. Eleven känner igen figurer som är symmetriska med avseende på linje. Eleven kan under handledning förstora eller förminska en figur. Eleven kan placera ut en given punkt i koordinatsystemet.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner igen och nämner de vanligaste geometriska figurerna och kropparna samt deras delar. Eleven kan rita de vanligaste geometriska figurerna.

M12 handleda eleven att uppskatta storleken av ett mätobjekt, välja lämpliga mätredskap och lämplig enhet samt bedöma mätresultatets rimlighet
Lokal precisering
Handleda eleven till att omvandla tidigare inlärda kunskaper i praktiken och omvandla dem till vardagsnära matematik.
Mål för elevens lärande
Eleven bedömer storleken på det objekt som ska mätas och väljer ett lämpligt verktyg för mätningen och en lämplig enhet att ange resultatet i. Eleven bedömer mätresultatets rimlighet.
Förmåga att mäta

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan förklara faktorer som inverkar på mätningsresultatets noggrannhet och välja korrekt mätenhet. Eleven kan byta måttenheter på areor.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan observera storleken på mätobjektet och väljer ett lämpligt redskap för mätningen. Eleven behärskar de vanligaste måttenhetsomvandlingarna och reflekterar över förnuftigheten hos mätresultaten.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven utför en mätning med ett mätredskap som hen valt och kan ange mätningens resultat i den efterfrågade enheten. Eleven kan byta enheter på rymdmåtten (l, dl, osv.).

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven utför en mätning med givna mätredskap och meddelar hur många enheter med mätredskapet hen får som resultat. Eleven kan under handledning byta en längdenhet till en annan längdenhet.

M14 inspirera eleven att utarbeta instruktioner som datorprogram i en visuell programmeringsmiljö
Lokal precisering
Utnyttjande av elektroniska hjälpmedel i undervisningen beivras, men är beroende av den enskilda skolans resurser.
Mål för elevens lärande
Eleven utarbetar ett program i en visuell programmeringsmiljö.
Visuell programmering

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven använder visuell programmering i problemlösning. Eleven kan utvärdera programmet och editera det så att det kan användas för ett specifikt ändamål.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan programmera ett fungerande program i en visuell programmeringsmiljö, i vilket villkors- och upprepningsstrukturer används.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan sätta till en villkors- eller upprepningsstruktur i ett färdigt program. Hen kan söka efter ett fel i programmet och korrigera felet.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven testar ett färdigt program och identifierar vad olika kommandon utför i praktiken.

Innehåll

I1 Matematiskt tänkande

Grunderna för läroplanen

Eleverna utvecklar sin förmåga att finna likheter, skillnader och mönster. De fördjupar sin förmåga att jämföra, klassificera och ordna, systematiskt söka alternativ samt upptäcka orsakssammanhang och samband i matematiken. Eleverna planerar och utarbetar datorprogram i en visuell programmeringsmiljö.

Lokala läroplanen

Programmering i årskurs 3 kan göras med eller utan elektroniska hjälpmedel. Kan innefatta genomförande av uppgifter utgående från, successivt enligt årskurs, allt mer krävande muntliga och skriftliga instruktioner.

Planering och utarbetande av datorprogram är beroende av de resurser den enskilda skolan tilldelats.

Eleven fördjupar successivt sina kunskaper i att använda matematiken i vardagssituationer bl.a. genom lösning av matematiska problem utgående från sin egen vardag och verklighet.

Eleven instrueras av lärare för att utveckla en allt större förmåga att instruera varandra, finna egna lösningsmodeller och inse att matematik är en naturlig del av vardagen, vilket synliggörs genom att inkorporera matematiken i undervisningen av andra skolämnen i allt högre grad.

I2 Tal och räkneoperationer

Grunderna för läroplanen

Elevernas förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras. De utvecklar sin uppfattning om talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att undersöka och klassificera tal.

Eleverna övar sig att utföra grundläggande räkneoperationer som huvudräkning. De övar additions- och subtraktionsalgoritmer och försäkrar sig om att de behärskar dem. Förståelsen av begreppet multiplikation förankras och eleverna lär sig multiplikationstabellerna 6–9. Man försäkrar sig om att eleverna kan multiplikationstabellerna 1–10. Eleverna övar multiplikationsalgoritmen och försäkrar sig om att de kan den. Begreppet division studeras vid både innehålls- och delningsdivision. Eleverna övar att dividera en talenhet i taget. Räkneoperationernas egenskaper och sambanden mellan dem utnyttjas.

Eleverna handleds att avrunda tal och använda överslagsräkning för att lära sig att bedöma storleksordningen av ett resultat. Alla räkneoperationer övas i mångsidiga situationer med olika konkreta hjälpmedel.

Begreppet negativt tal introduceras och talområdet utvidgas med negativa heltal. Eleverna lär sig begreppet bråk och övar de grundläggande räkneoperationerna med bråk i olika situationer. I multiplikation och division används naturliga tal. Eleverna utforskar decimaltal som en del av tiosystemet och övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal. Eleverna gör sig förtrogna med begreppet procent. De utvecklar en förståelse för procenttal och –värde och övar sig att beräkna dem i enkla situationer. Sambanden mellan bråk, decimaltal och procent utnyttjas.

Lokala läroplanen

Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas inom talområdet 0-1 000 och man bekantar sig med talområdet 0-10 000.

Tiosystemets uppbyggnad breddas ytterligare och 60-systemet introduceras genom enkla additioner och subtraktioner av tider (h och min).

Eleverna övar och medvetandegörs strategier för grundläggande huvudräkning i addition, subtraktion, multiplikation och division. Lösningsmodeller förevisas, men eleverna skall också aktivt komma fram med egna lösningsmodeller, för en bredare insikt om olika möjliga sätt att komma fram till rätt lösning.

Begreppen faktor, täljare, nämnare, produkt och kvot befästs samt deras inbördes samband synliggörs.

Eleverna breddar sina kunskaper i sambanden mellan de olika räknesätten genom exempel och övning.

Multiplikationstabellerna 1-5 och 10 befästs och tabellerna 6-9 övas.

Överslagsräkning introduceras för att eleverna skall vänja sig vid att uppfatta "ett rimligt svar".

Begreppet negativa tal introduceras t.ex. med temperaturväxlingar (termometern).

Vikten av konsekvens och prydlighet (raka linjer, tydliga lösningar, konsekvens ...) vid skriftliga lösningar betonas, men eleverna sporras också att våga presentera egna lösningsmodeller.

Konkreta, taktila material, såsom stavar, klossar, ... används som stöd i undervisningen, likväl som de resurser som erbjuds i elektronisk form (spel, övningar, ...) via dator, pekplatta.

Integrering av andra skolämnen som en naturlig del av matematiken.

I3 Algebra

Grunderna för läroplanen

Eleverna undersöker mönster i talföljder och fortsätter en talföljd enligt en regel. De introduceras i begreppet obekant, undersöker ekvationer och söker lösningar till ekvationer genom slutledning och prövning.

Lokala läroplanen

Eleverna lär sig tolka och uttrycka enkla talföljder (siffror och symboler).

Begreppet obekant övas i årskurs 3 i första hand genom prövning i addition och subtraktion.

Eleverna lär sig kontrollera sina resultat.

I4 Geometri och mätning

Grunderna för läroplanen

Eleverna bygger, ritar, undersöker och klassificerar kroppar och figurer. Kropparna klassificeras som cylindrar, koner och övriga kroppar. Eleverna undersöker närmare rätblock, cylindrar och koner med cirkulär basyta samt pyramider. Plana figurer indelas i månghörningar och andra figurer och deras egenskaper undersöks. Eleverna utforskar närmare trianglar, fyrhörningar och cirklar. De lär sig begreppen punkt, sträcka, rät linje och vinkel. Eleverna övar sig att rita, mäta och klassificera vinklar.

Eleverna granskar symmetri i förhållande till en rät linje. Eleverna handleds också att iaktta rotations- och förskjutningssymmetri i omgivningen, till exempel inom konst.

I koordinatsystemet behandlas först den första kvadranten och därefter de övriga kvadranterna.

Eleverna undersöker begreppet skala och använder skalor för att förstora och förminska. De handleds i att använda skalor vid kartläsning.

Eleverna övar sig att mäta och man fäster deras uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid bedömningen av mätresultatet och vid att mätningen kontrolleras. Eleverna mäter och beräknar omkretsen och arean av olika figurer och volymen av rätblock. De vägleds att förstå hur ett enhetssystem är uppbyggt. Eleverna tränar enhetsbyten genom att använda de vanligaste måttenheterna.

Lokala läroplanen

De centrala två- och tredimensionella figurerna, både i omgivningen och teoretiskt, från föregående årskurs, repeteras och befästs.

Begreppen månghörning, kub, rätblock, klot, cirkel och pyramid introduceras.

Begreppen rät linje - rät, spetsig och trubbig vinkel - övas.

Vikten av noggrannhet vid mätningar (uppskattning - kontroll) och ritande poängteras och övas.

Koordinatsystemets första kvadrant introduceras. Förståelse för skillnad mellan X- och Y-axel (vågrät/lodrät). Förståelse för betydelsen av koordinater (t.ex. kartan).

Begreppet skala introduceras genom att behandla förstoring/förminskning och anknyta t.ex. till kartor.

Enheterna längd (km, m, cm, mm), massa (kg, g), volym (l, dl) repeteras/introduceras - samt användning av enkla mätinstrument i praktiska övningar.

Enhetssystemets uppbyggnad introduceras med hjälp av bl.a. enhetstabeller.

Befästande av begreppet area och introduktion av begreppet omkrets.

Klockan (h, min och s).

Konkreta, taktila material används som stöd i undervisningen, likväl som de resurser som erbjuds i elektronisk form (spel, övningar, ...) via dator, pekplatta

Integrering av andra skolämnen som en naturlig del av geometrin.

I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhet

Grunderna för läroplanen

Elevernas förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen utvecklas. Informationen registreras och presenteras med hjälp av tabeller och diagram. Av statistiska nyckeltal behandlas största och minsta värde, medelvärde och typvärde.

Eleverna undersöker sannolikhet utgående från vardagliga situationer genom att resonera sig fram till om en händelse är omöjlig, möjlig eller säker.

Lokala läroplanen

Elevernas förmåga att tolka information utifrån vardagsnära och bekanta områden befästs och utvecklas till att gälla även mera obekanta områden, utifrån given information i olika form (text, tabeller, diagram, ...).

Avläsning av enkla tabeller och diagram, men även konstruerande av egna tabeller och diagram (linje-, stolp- och cirkeldiagram) utifrån given information övas.

Största och minsta värde.

Eleverna lär sig tolka huruvida enkla påståenden är möjliga eller omöjliga utifrån given information.

integrering av andra skolämnen som en naturlig del av matematiken.

Resurser som erbjuds i elektronisk form (spel, övningar, ...), via dator, pekplatta - Internet, används successivt i mån av möjlighet och resurser.

eGrunder