Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen

Bedömningens syften i den grundläggande utbildningen

Bedömningskulturen i Jyväskyläs grundläggande utbildning bygger på en gemensam förståelse inom skolgemenskapen om bedömningens begrepp, strukturer och olika uppgifter, de olika aktörernas (elever, lärare, vårdnadshavare) roller i bedömningen, bedömningens mångsidighet samt bedömningspraxis.

Centrala begrepp och principer för bedömningskulturen

1. Formativ bedömning, dvs. bedömning som främjar lärande, är:

• uppmuntrande, stärkande, omedelbar, kontinuerlig, verbal eller icke-verbal interaktion som

• hjälper eleven att förstå målen i läroämnet och

• inte kräver dokumentation

2. Summativ bedömning, dvs. bedömning av kompetensens utveckling, är:

• målstyrd (färdigheter, kunskaper, värderingar och attityder), baserad på mångsidiga prestationer samt observationer dokumenterade av läraren och eleven, som

• hjälper eleven att uppmärksamma sin kompetensutveckling och styr lärandet framåt

• kriteriebaserad beskrivning av lärandets/kompetensens utveckling

• skriftlig eller numerisk, kriteriebaserad (färdighetsnivå) beskrivning av kompetens, vars

• bedömningar av prestationer ska dokumenteras

3. Lärarens uppgift är att:

• säkerställa att bedömningens olika uppgifter och den respons som ges är tydliga och begripliga för både elever och vårdnadshavare

• fungera som konkret handledare för elevens lärande och dess bedömning

• utvärdera sin egen verksamhet i förhållande till de mål som ställts för eleverna

4. Rektorns och undervisningsförvaltningens uppgift är att

• leda, möjliggöra och utvärdera genomförandet av en god bedömningskultur

Allmänna principer för bedömningen

Kvalitativ bedömning bygger på:

• planmässighet, konsekvens och samarbete mellan lärare inom skolgemenskapen

• lärarnas yrkeskompetens och stöd för denna

• mångsidig behärskning och användning av olika bedömningsmetoder

• beaktande av elevens ålder och utvecklingsnivå

• målstyrd bedömning

Bedömning av uppförande

Bedömning av uppförande från och med 1.8.2020

Uppförandefärdigheter utvecklas stegvis, och nästa färdighetsnivå förutsätter behärskning av tidigare nivåer.

Bedömningskriterierna har utformats så att:

• bedömningen inte riktas mot elevens personlighet eller temperament

• miniminivån för uppförande i årskurserna 1–2 uppfylls på första steget (tvåstegsskala)

• uppförandebedömningen i årskurs 3 sker på en femstegsskala och jämförs med god kompetensnivå (vitsord 8)

• uppförandebedömningen i årskurserna 4–9 kan härledas från skalan till numerisk bedömning

Uppförandemålen i Jyväskylä stads läroplan för grundläggande utbildning är härledda från läroplansgrunderna 2014.

• Jag följer skolans regler och verksamhetssätt i vardag och fest.

• Ordningsreglerna är gemensamma för alla skolor.

  • Verksamhetssätten utgår från skolans verksamhetskultur (bl.a. förebyggande av mobbning, regler för raster, festkultur och besök).

• Jag följer goda sätt. Jag hälsar, tackar, ber om ursäkt, tar avsked, hjälper vid behov, använder ett vårdat språk, svär inte, kallar inte andra för öknamn och kan vänta på min tur.

  • Skolorna kan fundera på olika sätt att visa gott uppförande och ge exempel på hur eleverna kan påvisa sådant kunnande i praktiken.

Uppförande som bedömningsobjekt

Vägledning i uppförande samt undervisning i uppföranderelaterade kunskaper och färdigheter är en del av skolans fostrande uppdrag. Eleverna vägleds att ta hänsyn till andra människor och miljön samt att följa gemensamt överenskomna rutiner och regler. De lär sig sakligt och situationsanpassat uppförande samt goda sätt i skolans olika interaktionssituationer.

Uppförandet bedöms och eleverna får vägledande respons utifrån de mål som fastställts i den lokala läroplanen. Målen för uppförande baseras på skolans fostransmål, riktlinjer som definierar skolgemenskapens verksamhetskultur och ordningsregler.

Vid bedömning av uppförande är det särskilt viktigt att säkerställa att bedömningen inte riktas mot elevens personlighet, temperament eller andra personliga egenskaper.

Uppförande är inte en del av ämnesbedömningen och får inte påverka vitsordet i ett läroämne. Uppförande och arbetsinsats är olika saker och bedöms separat.

Uppförande bedöms i betygen som en egen helhet. I slutbetyg och avgångsbetyg anges ingen bedömning av uppförande. Om uppförande bedöms skriftligt i betygen, beslutas formen för skriftlig bedömning lokalt. Eftersom gränsdragningen ofta är svår, bör skriftlig bedömning av uppförande ta hänsyn till lagstiftningen om personuppgiftsskydd och sekretess. Betyg är i princip offentliga handlingar, men dokument som innehåller uppgifter om personliga egenskaper är sekretessbelagda.

Studiegången i den grundläggande utbildningen

Studiegången enligt årskurs

Grundskolelagen, -förordningen och läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen förutsätter att elevens prestationer bedöms i förhållande till uppställda mål – inte i jämförelse med andra elever. Lärandet och bedömningen av dess utveckling är kopplade till förhandsbestämda mål.

Eleven är en aktiv aktör i att sätta upp och bedöma mål tillsammans med läraren: man diskuterar vad och hur man studerar, vilka mål eleven har och vad som ännu behöver läras. Målet är också att utveckla elevernas själv- och kamratbedömningsfärdigheter samt förmågan att ge och ta emot respons. Vårdnadshavarens delaktighet är viktig.

I läroplanen för den grundläggande utbildningen definieras kriterier för årskurs 6 och slutbedömningen som bindande normer för alla lärare och skolor. Vid kriteriebaserad bedömning bedöms en persons prestation utifrån hur väl den motsvarar förhandsbestämda kriterier.

I Jyväskylä har kvalitativa beskrivningar av kompetensnivåer utarbetats som stöd för kriteriebaserad bedömning för årskurserna 1–5. Dessa innehåller beskrivningar av god kompetens och lägsta färdighetsnivå. De är härledda från målen för elevens lärande i årskurserna 1–2 samt från de nationella kriterierna för årskurs 6 i årskurserna 3–5.

Om en elev inte uppnår lärokursen i ett ämne, ska en varning om underkännande (eller vitsordet fyra) eller eventuell kvarhållning i årskurs ges i god tid. Eleven och vårdnadshavaren ska höras, och eleven ska ges möjlighet att komplettera sina studier samt visa sin kompetens på ett mångsidigt och godkänt sätt i god tid före läsårets slut.

Bedömningssamtal

Bedömningssamtal förs i årskurserna 1–8 under veckorna 46–6. I samtalet deltar eleven, läraren (klasslärare i årskurs 1–6, grupphandledare eller annan lärare i årskurs 7–8) samt vårdnadshavaren. Eleven ska ha en central roll som bedömare av sitt eget lärande i förhållande till uppställda mål.

Mål och teman för bedömningssamtalet:

• Årskurs 1–6: bred kompetens ur elevens perspektiv

• Årskurs 7: bred kompetens ur elevens perspektiv samt avslutade ämnen (KO, KS, MU, KU)

• Årskurs 8: bred kompetens ur elevens perspektiv samt avslutade ämnen (HI)

Mer detaljerade mål, teman och stödfrågor för samtalet per årskurs finns i Jyväskylä stads bedömningssamtalsanvisning.

I årskurs 9 förs ett vägledningssamtal med studiehandledaren, som behandlar bred kompetens ur perspektivet för vidare studier och framtidsplanering.

Gemensamma läroämnen och valfria ämnen som ska bedömas i slutet av läsåret

I Jyväskylä har man sammanställt beskrivningar av goda kunskaper, miniminivåer samt bedömningsobjekt för årskurserna 1–5 i olika läroämnen för att stödja planering och bedömning av undervisningen. Bedömningsobjektet, miniminivån och goda kunskaper har härletts från helheten för årskurserna 1–2 samt från bedömningskriterierna för årskurs 6 i årskurserna 3–5.

Betyg

Läsårsbetyg

I Jyväskylä antecknas undervisning med särskild inriktning (CLIL-undervisning, musik- och idrottsklassundervisning) i tilläggsuppgifterna på läsårsbetyget.

I tilläggsuppgifterna kan även deltagande i elevkårsverksamhet, arbetslivsorientering (TET), undervisning i det egna modersmålet, tvåspråkig undervisning enligt kapitel 10 i läroplanen samt verksamhet i barnparlamentet och ungdomsfullmäktige antecknas.

Dessutom kan ett separat intyg bifogas för deltagande i till exempel kamratstödverksamhet och företagsfostran samt för stipendium, läsdiplom och simkunnighet.

Mellanbetyg

I årskurs 9 kan en separat mellanbetyg ges vid behov (till exempel för ansökan till vissa fortsatta studier) enligt de nationella grunderna för läroplanen i den grundläggande utbildningen.

Skiljebetyg

Bilagor till skiljebetyg i Jyväskylä:

• Timfördelning (med beaktande av timfördelningen för undervisning med särskild inriktning)

• Sammanställning av hur målen för läroämnena fördelas per årskurs

• Skolans periodsystem (årskurserna 7–9)

• Ämnesspecifik bedömningsbilaga

Särskild examen och betyg över studier som avlagts genom särskild examen

I Jyväskylä används särskild examen allmänt inom den förberedande undervisningen samt för elever i hemundervisning, särskilt i slutskedet. Den särskilda examen tas emot av elevens närskola eller den skola som övervakar lärandet hos en elev i hemundervisning.

Om en elev vill avlägga en särskild examen i ett främmande språk som inte undervisas i den egna skolan, hänvisas eleven till den närmaste lämpliga skolan där språket undervisas. Den särskilda examen tas då emot av en lärare som undervisar i det aktuella språket.

Anmälan till särskild examen görs med en separat blankett. Anmälan ska göras i god tid med hänsyn till examinens omfattning. Exakta förfaringssätt avtalas från fall till fall och mellan skolor.