Islam

Grunderna för läroplanen

Bedömningen i religion ska vara handledande och uppmuntrande. Responsen ska sträva efter att uppmuntra eleven att studera och undersöka centrala religiösa källor och deras särdrag samt att göra egna tolkningar. I bedömningen ska man beakta olika former av skriftlig och muntlig framställning samt kunnande som visas med hjälp av andra uttrycksformer. Det centrala är elevens förmåga att uttrycka sig själv och sina tankar. I stället för att fästa uppmärksamheten vid memorering av detaljer ska man i bedömningen uppmärksamma elevens förmåga att förstå och kunna tillämpa sin kunskap och utveckla sitt tänkande.

Läraren ska ge ett verbalt omdöme eller ett siffervitsord i religion genom att bedöma elevernas kunnande i relation till de mål som i den lokala läroplanen fördelats årskursvis i årskurserna 3–6. Läsårsbedömningen i årskurs 6 grundar sig på de mål för undervisningen i läroämnet som fördelats för årskursen i den lokala läroplanen.

För att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i religion. Eleven har uppnått målen i religion för vitsorden 5, 7, 8 eller 9 då elevens kunnande i huvudsak motsvarar den nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. Helhetsbedömningen av kunnandet för vitsorden 4, 6 och 10 ska bildas utgående från målen för religion och i relation till ovan nämnda kunskapskrav för läsårsbedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i bedömningen i religion och i vitsordet som ska bildas. I beskrivningarna av kunskapskraven omfattar beskrivningen av de högre vitsorden även kunnandet för de lägre vitsorden.

Mål

Mål Föremål för bedömningen Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
M4 handleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK4 MultilitteracitetInnehållMångfalden kring religiösa tolkningar Religiösa ritualer i vardagen och deras betydelse Islamsk historia de sista åren av profeten Mohammeds liv samt efter hans död 
Mål för elevens lärande
Eleven utvecklar sin förmåga att söka information om religion i olika källor samt bedöma och använda informationen.
Förmåga att lära sig i studierna i religion

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan hämta, kombinera och jämföra information om religion i olika källor och göra observationer om källornas tillförlitlighet.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan använda den information hen hämtat och inser att det är skillnad i tillförlitligheten i källor.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan hämta information om religion i flera källor.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan under handledning hämta information om religion i givna källor.

M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK2 Kulturell och kommunikativ kompetensK5 Digital kompetensInnehållProfeternas historier som är liknande med judendomen eller kristendomen Den religiösa dialogens grunder 
Mål för elevens lärande
Eleven förstår vad som avses med begreppet heligt och strävar till att respektera det som är heligt för en själv och för andra. Eleven vet hur man agerar lämpligt i olika religiösa situationer och på olika religiösa platser och strävar till att uppföra sig sakligt och respektfullt i dessa.
Religiös multilitteracitet

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan redogöra för hur det heliga kan ta sig olika uttryck i religioner. Innehållet i anknytning till uppförande bedöms inte.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven förstår vad som avses med att respektera det som är heligt för andra. Hen kan ge exempel på kulturella seder i anknytning till religiösa situationer och platser och andra heliga saker. Innehållet i anknytning till uppförande bedöms inte.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan nämna olika saker som anses vara heliga och kan beskriva vilka seder som anknyter till dessa. Innehållet i anknytning till uppförande bedöms inte.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner igen eller kan nämna något som anses vara heligt eller en sed i anknytning till det heliga. Innehållet i anknytning till uppförande bedöms inte.

M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och etiska principer som förenar olika religioner
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtidInnehållAtt klassificera olika handlingar Empati i förhållandet till lagen Att ta hänsyn till djur och natur 
Mål för elevens lärande
Eleven bekantar sig med de etiska normerna i den religion som studeras och etiska principer som förenar olika religioner.
Kunskap om etik

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan reflektera över hur religioners olika etiska principer tillämpas i vardagen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan beskriva de centrala etiska normerna i den religion som studeras samt redogöra för någon etisk princip som förenar religioner och ge exempel på hur de tillämpas i vardagen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan ge exempel på de etiska normerna i den religion som studeras eller etiska principer som förenar olika religioner.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner igen eller kan nämna något enstaka exempel på de etiska normerna i den religion som studeras.

M9 handleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK2 Kulturell och kommunikativ kompetensInnehållDe mänskliga rättigheterna ur ett jämställdhetsperspektiv Barnkonvention Religionernas roll i skapandet av världsfred dialogens betydelse då man lever jämsidesEleven fostras till en värld som är kulturellt, språkligt, religiöst, livsåskådningsmässigt och mångfaldigt mångsidig. Ett kulturellt hållbar liv, handlar om att respektera de mänskliga rättigheterna. 
Mål för elevens lärande
Eleven förstår värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv.
Kunskap om människorättsetik

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan reflektera över frågor i anknytning till barns rättigheter eller andra mänskliga rättigheter ur individens och kollektivets perspektiv.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan redogöra för konsekvensen av barns rättigheter eller andra mänskliga rättigheter i den egna livsmiljön.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan ge exempel på barns rättigheter eller andra mänskliga rättigheter.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner utgående från givna exempel igen mänskliga rättigheter eller barns rättigheter som bygger på konventionen om barnets rättigheter.

Innehåll

I1 Förhållandet till den egna religionen

Grunderna för läroplanen

Centralt innehåll i undervisningen är Koranen, den nedtecknade islamiska traditionen och grunden för den islamiska läran. Den islamiska traditionens inflytande på kulturen, arkitekturen och islamisk konst studeras. Man bekantar sig med islams globala inflytande via antikens litteratur och dess kommentatorer. Man behandlar de heliga platserna och deras betydelse. Vid val av innehåll är för åldern lämpliga religiösa regler och berättelser enligt islamisk tradition viktiga. Man bekantar sig med religiösa symboler, högtider och den islamiska kalendern. Vid val av innehåll beaktas det religiösa språkets särdrag, islamisk terminologi och dess förenande effekt i den islamiska världen. Man bekantar sig med islams mångfald och granskar berättelser om profeterna med tanke på hur den islamska läran utvecklats. I undervisningen studeras islams historia i Europa och islam i Finland.

I2 Religionernas värld

Grunderna för läroplanen

Centralt innehåll i undervisningen är judendomen, kristendomen och islam. Gemensamma profeter, heliga platser och skrifter studeras. Man bekantar sig med judendomens, kristendomens och islams inflytande på europeisk kultur. Man behandlar religiösa samfund i Finland och betydelsen av en religiös dialog, religioner i medier och inom populärkulturen och religionernas betydelse för världsfreden.

I3 Ett gott liv

Grunderna för läroplanen

I undervisningen granskas de etiska principerna och livets värde inom islam. Man studerar uppfattningen om det förbjudna och tillåtna inom islam samt syndabegreppet. Man reflekterar över människan och naturen och globalt ansvar. Viktigt innehåll är människans rätt till liv och FN:s konvention om barnets rättigheter. Man reflekterar över förhållandet mellan tro och handlingar, islamiska seder och bruk, empati och etiska frågor som uppstår i elevernas liv.

eGrunder