Katolsk tro

Grunderna för läroplanen

Bedömningen i religion ska vara handledande och uppmuntrande. Responsen ska sträva efter att uppmuntra eleven att studera och undersöka centrala religiösa källor och deras särdrag samt att göra egna tolkningar. I bedömningen ska man beakta olika former av skriftlig och muntlig framställning samt kunnande som visas med hjälp av andra uttrycksformer. Det centrala är elevens förmåga att uttrycka sig själv och sina tankar. I stället för att fästa uppmärksamheten vid memorering av detaljer ska man i bedömningen uppmärksamma elevens förmåga att förstå och kunna tillämpa sin kunskap och utveckla sitt tänkande.

Läraren ska ge ett verbalt omdöme eller ett siffervitsord i religion genom att bedöma elevernas kunnande i relation till de mål som i den lokala läroplanen fördelats årskursvis i årskurserna 3–6. Läsårsbedömningen i årskurs 6 grundar sig på de mål för undervisningen i läroämnet som fördelats för årskursen i den lokala läroplanen.

För att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i religion. Eleven har uppnått målen i religion för vitsorden 5, 7, 8 eller 9 då elevens kunnande i huvudsak motsvarar den nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. Helhetsbedömningen av kunnandet för vitsorden 4, 6 och 10 ska bildas utgående från målen för religion och i relation till ovan nämnda kunskapskrav för läsårsbedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i bedömningen i religion och i vitsordet som ska bildas. I beskrivningarna av kunskapskraven omfattar beskrivningen av de högre vitsorden även kunnandet för de lägre vitsorden.

Mål

Mål	Föremål för bedömningen	Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt de centrala lärorna Lokal precisering Mångsidig kompetensK4 MultilitteracitetEleven begriper skillnaden mellan en religiös och icke-religiös text samt känner igen olika genren i BibelnInnehållPaulus, Petrus och den tidiga kristendomen.Breven i Nya Testamentet.Apostlagärningarna.Kristendomen utveckling från minoritet till världsreligion.Bibelns mångfald, genren och det religiösa språkets karaktär.Sakrament: De sjukas smörjelse.Bekanta sig med den katolska liturgin och praktiken under kyrkoårets mässor samt förrätta ett besök på en mässa.Äktenskapets sakrament, det katolska perspektivet. Mål för elevens lärande Eleven fördjupar sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt de centrala lärorna.	Förmåga att hantera information om religion, religiös multilitteracitet	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan reflektera över innehållet i och tolkningarna av berättelserna. Ur perspektiv av den religion som studeras kan eleven beskriva betydelserna av de centrala lärorna. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan berätta om de heliga skrifterna i den religion som studeras samt beskriva vad berättelser betyder eller olika sätt att tolka dem. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan berätta om någon central lära och berättelse i den religion som studeras. Under handledning kan eleven berätta om vad berättelsen betyder eller olika sätt att tolka den. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven kan nämna den heliga skriften eller den centrala källan i den religion som studeras och känner igen någon av de berättelser eller läror som behandlats.
M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk Lokal precisering Mångsidig kompetensK4 MultilitteracitetEleven begriper skillnaden mellan en religiös och icke-religiös text samt känner igen olika genren i BibelnInnehållPaulus, Petrus och den tidiga kristendomen.Breven i Nya Testamentet.Apostlagärningarna.Kristendomen utveckling från minoritet till världsreligion.Bibelns mångfald, genren och det religiösa språkets karaktär.Sakrament: De sjukas smörjelse.Bekanta sig med den katolska liturgin och praktiken under kyrkoårets mässor samt förrätta ett besök på en mässa.Äktenskapets sakrament, det katolska perspektivet. Mål för elevens lärande Eleven känner igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk.	Förmåga att analysera religiöst språk och religiösa symboler	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan redogöra för det karakteristiska i religiöst språk och religiös symbolik. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan ge exempel på religiöst språk och religiös symbolik. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan ge ett exempel på religiöst språk. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner utgående från givna exempel igen en religiös symbol, en liknelse, ett talesätt eller ett påstående.
M4 handleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen Lokal precisering Mångsidig kompetensK4 MultilitteracitetEleven begriper skillnaden mellan en religiös och icke-religiös text samt känner igen olika genren i BibelnInnehållPaulus, Petrus och den tidiga kristendomen.Breven i Nya Testamentet.Apostlagärningarna.Kristendomen utveckling från minoritet till världsreligion.Bibelns mångfald, genren och det religiösa språkets karaktär.Sakrament: De sjukas smörjelse.Bekanta sig med den katolska liturgin och praktiken under kyrkoårets mässor samt förrätta ett besök på en mässa.Äktenskapets sakrament, det katolska perspektivet. Mål för elevens lärande Eleven utvecklar sin förmåga att söka information om religion i olika källor samt bedöma och använda informationen.	Förmåga att lära sig i studierna i religion	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan hämta, kombinera och jämföra information om religion i olika källor och göra observationer om källornas tillförlitlighet. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan använda den information hen hämtat och inser att det är skillnad i tillförlitligheten i källor. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan hämta information om religion i flera källor. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven kan under handledning hämta information om religion i givna källor.
M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationen i dag Lokal precisering Mångsidig kompetensK4 MultilitteracitetEleven begriper skillnaden mellan en religiös och icke-religiös text samt känner igen olika genren i BibelnInnehållPaulus, Petrus och den tidiga kristendomen.Breven i Nya Testamentet.Apostlagärningarna.Kristendomen utveckling från minoritet till världsreligion.Bibelns mångfald, genren och det religiösa språkets karaktär.Sakrament: De sjukas smörjelse.Bekanta sig med den katolska liturgin och praktiken under kyrkoårets mässor samt förrätta ett besök på en mässa.Äktenskapets sakrament, det katolska perspektivet. Mål för elevens lärande Eleven bekantar sig med Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationen i dag.	Kunskap om religion och kultur	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan ge exempel på religionernas och åskådningarnas påverkan på kulturer och samhällen i Finland och Europa. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven känner till religionernas och åskådningarnas påverkan på kulturer och samhällen i Finland och Europa. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan ge exempel på Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter eller situationen i dag. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner utgående från givna exempel igen Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter eller särdrag i anknytning till situationen i dag.
M6 handleda eleven att få insikt i judendomen, kristendomen och islam och deras inflytande och historia i Europa Lokal precisering Mångsidig kompetensEleven känner igen judendomens, kristendomens och islams gemensamma drag, historia samt känner igen religiösa samfund i sin omgivning. Eleven kan också visa respekt för andra kulturer och traditioner.InnehållVerksamma religiösa samfund i Helsingfors: olika kristna samfund, islam, judendom samt andra verksamma religiösa och icke religiösa samfund i Helsingfors.Växelverkan mellan religioner i Europa.Besöka en tillställning i ett annat kyrkosamfund eller trossamfund alternativt ett lärarbesök på skolan. Mål för elevens lärande Eleven bekantar sig med judendomen, kristendomen och islam och deras inflytande och historia i Europa.	Kunskap om religion och kultur	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan redogöra för judendomens, kristendomens och islams inflytande eller historia i Europa. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan jämföra huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan berätta om huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner utgående från givna exempel igen huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam.
M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer Lokal precisering Mångsidig kompetensEleven känner igen judendomens, kristendomens och islams gemensamma drag, historia samt känner igen religiösa samfund i sin omgivning. Eleven kan också visa respekt för andra kulturer och traditioner.InnehållVerksamma religiösa samfund i Helsingfors: olika kristna samfund, islam, judendom samt andra verksamma religiösa och icke religiösa samfund i Helsingfors.Växelverkan mellan religioner i Europa.Besöka en tillställning i ett annat kyrkosamfund eller trossamfund alternativt ett lärarbesök på skolan. Mål för elevens lärande Eleven förstår vad som avses med begreppet heligt och strävar till att respektera det som är heligt för en själv och för andra. Eleven vet hur man agerar lämpligt i olika religiösa situationer och på olika religiösa platser och strävar till att uppföra sig sakligt och respektfullt i dessa.	Religiös multilitteracitet	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan redogöra för hur det heliga kan ta sig olika uttryck i religioner. Innehållet i anknytning till uppförande bedöms inte. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven förstår vad som avses med att respektera det som är heligt för andra. Hen kan ge exempel på kulturella seder i anknytning till religiösa situationer och platser och andra heliga saker. Innehållet i anknytning till uppförande bedöms inte. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan nämna olika saker som anses vara heliga och kan beskriva vilka seder som anknyter till dessa. Innehållet i anknytning till uppförande bedöms inte. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner igen eller kan nämna något som anses vara heligt eller en sed i anknytning till det heliga. Innehållet i anknytning till uppförande bedöms inte.
M9 handleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv Lokal precisering Mångsidig kompetensK2 Kulturell och kommunikativ kompetensEleven vet vad som menas med mänskliga rättigheter samt kan respektera dem i sin verksamhet och sin interaktion med andra.K5 Digital kompetensEleven kan ta i beaktande sina egna och andras rättigheter även i digitala miljöer.InnehållMänniskorättigheter och brott mot dessa rättigheter Religionsfrihet.Din nästa, en katolsk syn på mänskligheten.Som katolik i en minoritet och i en majoritet. Mål för elevens lärande Eleven förstår värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv.	Kunskap om människorättsetik	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan reflektera över frågor i anknytning till barns rättigheter eller andra mänskliga rättigheter ur individens och kollektivets perspektiv. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan redogöra för konsekvensen av barns rättigheter eller andra mänskliga rättigheter i den egna livsmiljön. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan ge exempel på barns rättigheter eller andra mänskliga rättigheter. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner utgående från givna exempel igen mänskliga rättigheter eller barns rättigheter som bygger på konventionen om barnets rättigheter.

Innehåll

I1 Förhållandet till den egna religionen

Grunderna för läroplanen

I undervisningen fördjupar man sig i den katolska kyrkans källor och grundläggande begrepp. Man bekantar sig med livet i den egna församlingen, mässan och sakramenten samt parament och sakrala föremål som används i den katolska liturgin. Kyrkomusik och kyrkokonst behandlas i undervisningen. Man bekantar sig med viktiga händelser i Gamla och Nya Testamentet och med andra olika typer av religiös litteratur och hur de används i det kyrkliga livet. I undervisningen behandlas exempel på möten mellan Jesus och människor. Man bekantar sig med sitt eget skyddshelgon och med församlingens skyddshelgon och studerar några heliga människors liv.

I2 Religionernas värld

Grunderna för läroplanen

I undervisningen studeras de kristna kyrkorna och mötet mellan den katolska kyrkan och andra kristna under olika tider. Även irreligiositet behandlas. Centralt innehåll är helighet, högtider och olika sätt att utöva religion i kyrkorna i den närmaste omgivningen, i religiösa samfund och i olika religioner. Man bekantar sig med judendom, islam och kristendom och likheter mellan dem. Man reflekterar över hur religionsfrihetslagen påverkar religionernas och kyrkornas ställning i Finland. Man bekantar sig med de mänskliga rättigheterna i religioner, ekumeniskt tänkande och religionsdialog samt med Kyrkornas världsråd och Ekumeniska rådet i Finland och den katolska kyrkans relation till dem.

I3 Ett gott liv

Grunderna för läroplanen

I undervisningen studeras den katolska människobilden och de mänskliga rättigheterna. Man bekantar sig med grunderna i den katolska kyrkans morallära i sammanhang som gäller individens moral och samhällsmoral i elevernas livsmiljö. Man fördjupar sig i De tio budorden, Bergspredikan, Det dubbla kärleksbudskapet och den katolska kyrkans bud. Man reflekterar över buden som grund för den moraliska utvecklingen, samvetsrannsakan och botgöring samt följderna av dem. I undervisningen betonas respekt för livet, egna val och ansvar samt omsorg om naturen. Centralt är att studera likheter mellan etiska principer i olika religioner.

eGrunder