Matematik

Grunderna för läroplanen

Vid bedömningen av lärandet i matematik är det centrala att stödja och främja elevernas matematiska tänkande och kunskapsutveckling inom alla målområden. Bedömningen ska vara mångsidig och responsen handledande och konstruktiv. Dessa stöder eleverna att utveckla matematiska färdigheter och sporrar vid behov eleverna att försöka på nytt. Eleverna handleds att själva utvärdera sitt lärande och bli medveten om sina styrkor. Responsen ska hjälpa eleverna att förstå vilka kunskaper och färdigheter som borde utvecklas och hur. Eleverna ska dessutom handledas att fästa vikt vid sina arbetssätt och sin attityd till matematikstudierna.

Av eleverna förutsätts mer än tidigare att de presenterar sitt matematiska tänkande muntligt och med hjälp av redskap, figurer och skriftligt arbete. Föremål för bedömningen är arbetssättet, lösningarnas giltighet samt färdigheter i att tillämpa det man lärt sig.

Vid grupparbete bedöms såväl gruppens som den enskilda gruppmedlemmens arbetsinsats och resultat. Syftet med responsen är att eleverna lär sig förstå betydelsen av varje gruppmedlems arbete och utveckling. Eleverna handleds att själva utvärdera arbetet och resultatet.Läraren ska ge ett verbalt omdöme eller ett siffervitsord i matematik genom att bedöma elevernas kunnande i relation till de mål som i den lokala läroplanen fördelats årskursvis i årskurserna 3–6. Läsårsbedömningen i årskurs 6 grundar sig på de mål för undervisningen i läroämnet som fördelats för årskursen i den lokala läroplanen.

För att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i matematik. Eleven har uppnått målen i matematik för vitsorden 5, 7, 8 eller 9 då elevens kunnande i huvudsak motsvarar den nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. Helhetsbedömningen av kunnandet för vitsorden 4, 6 och 10 ska bildas utgående från målen för matematik och i relation till ovan nämnda kunskapskrav för läsårsbedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i läsårsbedömningen i matematik och i vitsordet som ska bildas.

I beskrivningarna av kunskapskraven omfattar beskrivningen av de högre vitsorden även kunnandet för de lägre vitsorden. Kunskapskraven kan användas då man planerar de situationer där elevens kunnande ska visas upp eller då man bedömer det som eleven visar.

Med handledning av elevens arbete avses i matematiken exempelvis att läraren ger muntliga tilläggsanvisningar, ställer styrande frågor, använder konkretiseringsmaterial eller ger motsvarande exempel i de situationer där kunnandet visas upp.


Lokala läroplanen

Eleverna ska ha en aktiv roll i bedömningen. Genom självbedömning lär de sig att ställa upp mål för sitt lärande och iaktta sina framsteg i relation till målen.

Eleverna handleds till att uppmärksamma studiernas framskridande med att dokumentera inlärningen och processerna för inlärning.

Mål

Mål Föremål för bedömningen Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Betydelse, värderingar och attityder
M1 bibehålla elevens inspiration och intresse för matematik samt stödja elevens positiva självbild och självförtroende
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK1 Förmågan att tänka och lära sigTankeförmåga och färdighet att lära sig lägger grunden för utveckling av all övrig kompetens och livslångt lärande. Förmågan att tänka är en mångsidig kompetens som eleven behöver för att kunna bearbeta, använda och tillämpa kunskap samt för att skapa nytt kunnande, lösa problem, dra slutsatser och fatta beslut. Tyngdpunkten i studierna ligger på att öva upp tankeförmågan på ett mångsidigt sätt istället för att förmedla information. Eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas.K3 VardagskompetensI matematik uppmuntras eleven till att ta hand om sig själva och andra och till att öva färdigheter som är viktiga för deras eget liv och vardag och till att bidra till ökat välbefinnande i sin omgivning. Eleverna handleds i att utveckla sina färdigheter som konsumenter samt förutsättningar att ta hand om sin egen ekonomi och göra ekonomisk planering. Eleverna lär sig tidsplanering, vilket är en viktig del av vardagskompetensen. De ska ges möjlighet att ta ansvar för eget och gemensamt arbete och att utveckla sin sociala förmåga och förmågan att hantera sina känslor.K5 Digital kompetensIKT kunskaper i den grundläggande undervisningen är både föremål och redskap för lärandet. Matematiklektioner används till att befrämja IKT-kunskaper. Eleverna använder digitala verktyg i datahantering och i att utveckla matematiska kunskaper genom att öva räkneoperationer i olika spel. Användningen av digitala verktyg ger eleverna möjligheter att arbeta på ett undersökande och kreativt sätt. Elevens egen aktivitet stöds. Eleverna handleds till att hitta lämpliga arbetsmetoder och inlärningsstrategier och utveckla deras förmåga att tänka och att lära sig.InnehållI1 Matematiskt tänkandeEleverna utvecklar sin förmåga att finna likheter, skillnader och mönster.De fördjupar sin förmåga att jämföra, klassificera och ordna, systematiskt söka alternativ samt upptäcka orsakssammanhang och samband i matematiken.Eleverna planerar och utarbetar datorprogram i en visuell programmeringsmiljö.I2 Tal och räkneoperationerElevernas förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras.De utvecklar sin uppfattning om talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att undersöka och klassificera tal.Huvudräkningsförmåga av grundläggande räkneoperationer befästs.Förståelsen för begreppet multiplikation kontrolleras.Man försäkrar sig om att eleverna kan multiplikationstabellerna 1–10.Eleverna övar de grundläggande räkneoperationerna med bråk i olika situationer.Eleverna handleds att avrunda tal och använda överslagsräkning för att lära sig att bedöma storleksordningen av ett resultat.Alla räkneoperationer övas i mångsidiga situationer med olika konkreta hjälpmedel.Begreppen naturliga tal, heltal och rationella tal används.I multiplikation och division används naturliga tal.Eleverna utforskar decimaltal som en del av tiosystemet.De övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal.Eleverna gör sig förtrogna med begreppet procent.De utvecklar en förståelse för procenttal och –värde och övar sig att beräkna dem i enkla situationer.Sambanden mellan bråk, decimaltal och procent utnyttjas.I3 AlgebraEleverna undersöker mönster i talföljder och fortsätter en talföljd enligt en regel.De introduceras i begreppet obekant.De undersöker ekvationer och söker lösningar till ekvationer genom slutledning och prövning.I4 Geometri och mätningEleverna bygger, ritar, undersöker och klassificerar kropparKropparna klassificeras som cylindrar, koner och övriga kroppar.Eleverna undersöker närmare rätblock, cylindrar och koner med cirkulär basyta samt pyramider.Eleverna övar sig att mäta och man fäster deras uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid bedömningen av mätresultatet och vid att mätningen kontrolleras.Eleverna mäter och räknar ut volymer för rätblock.De vägleds att förstå hur ett enhetssystem är uppbyggt.Eleverna tränar enhetsbyten genom att använda de vanligaste måttenheterna.Eleverna förstår skalor och hur de används vid förstoring och förminskning.De handleds i att använda skalor vid kartläsning.I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhetElevernas förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen utvecklas.Informationen registreras och presenteras med hjälp av tabeller och diagram.Av statistiska nyckeltal behandlas största och minsta värde, medelvärde och typvärde.Eleverna undersöker sannolikhet utgående från vardagliga situationer genom att resonera sig fram till om en händelse är omöjlig, möjlig eller säker.
Mål för elevens lärande
Eleven lär sig att identifiera vilka delområden i matematiken och studiemetoder som motiverar hen. Eleven strävar efter att förstärka sin positiva självbild och sitt självförtroende i sina matematikstudier.
Arbetsfärdigheter
M2 handleda eleven att uppfatta samband i det som hen lär sig
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK2 Kulturell och kommunikativ kompetensTankeförmåga och färdighet att lära sig lägger grunden för utveckling av all övrig kompetens och livslångt lärande. Förmågan att tänka är en mångsidig kompetens som eleven behöver för att kunna bearbeta, använda och tillämpa kunskap samt för att skapa nytt kunnande, lösa problem, dra slutsatser och fatta beslut. Tyngdpunkten i studierna ligger på att öva upp tankeförmågan på ett mångsidigt sätt istället för att förmedla information. Eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas.K4 MultilitteracitetMultilitteracitet inom matematik omfattar många former av läskunnighet såsom till exempel grundläggande läsfärdighet, skrivfärdighet, numerisk läsfärdighet, färdighet att tolka bilder, mediekunskap samt digital läsfärdighet. Med texter avses olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära.InnehållI1 Matematiskt tänkandeEleverna utvecklar sin förmåga att finna likheter, skillnader och mönster.De fördjupar sin förmåga att jämföra, klassificera och ordna, systematiskt söka alternativ samt upptäcka orsakssammanhang och samband i matematiken.Eleverna planerar och utarbetar datorprogram i en visuell programmeringsmiljö.I2 Tal och räkneoperationerElevernas förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras.De utvecklar sin uppfattning om talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att undersöka och klassificera tal.Huvudräkningsförmåga av grundläggande räkneoperationer befästs.Förståelsen för begreppet multiplikation kontrolleras.Man försäkrar sig om att eleverna kan multiplikationstabellerna 1–10.Eleverna övar de grundläggande räkneoperationerna med bråk i olika situationer.Eleverna handleds att avrunda tal och använda överslagsräkning för att lära sig att bedöma storleksordningen av ett resultat.Alla räkneoperationer övas i mångsidiga situationer med olika konkreta hjälpmedel.Begreppen naturliga tal, heltal och rationella tal används.I multiplikation och division används naturliga tal.Eleverna utforskar decimaltal som en del av tiosystemet.De övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal.Eleverna gör sig förtrogna med begreppet procent.De utvecklar en förståelse för procenttal och –värde och övar sig att beräkna dem i enkla situationer.Sambanden mellan bråk, decimaltal och procent utnyttjas.I3 AlgebraEleverna undersöker mönster i talföljder och fortsätter en talföljd enligt en regel.De introduceras i begreppet obekant.De undersöker ekvationer och söker lösningar till ekvationer genom slutledning och prövning.I4 Geometri och mätningEleverna bygger, ritar, undersöker och klassificerar kropparKropparna klassificeras som cylindrar, koner och övriga kroppar.Eleverna undersöker närmare rätblock, cylindrar och koner med cirkulär basyta samt pyramider.Eleverna övar sig att mäta och man fäster deras uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid bedömningen av mätresultatet och vid att mätningen kontrolleras.Eleverna mäter och räknar ut volymer för rätblock.De vägleds att förstå hur ett enhetssystem är uppbyggt.Eleverna tränar enhetsbyten genom att använda de vanligaste måttenheterna.Eleverna förstår skalor och hur de används vid förstoring och förminskning.De handleds i att använda skalor vid kartläsning.I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhetElevernas förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen utvecklas.Informationen registreras och presenteras med hjälp av tabeller och diagram.Av statistiska nyckeltal behandlas största och minsta värde, medelvärde och typvärde.Eleverna undersöker sannolikhet utgående från vardagliga situationer genom att resonera sig fram till om en händelse är omöjlig, möjlig eller säker.
Mål för elevens lärande
Eleven uppfattar samband mellan det som hen lär sig. Hen beskriver och förklarar sina observationer.
Samband mellan det som hen lärt sig

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan beskriva och förklara vad sambanden mellan det som hen lär sig beror på.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven uppfattar och ger exempel på samband mellan det som hen lär sig.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven uppfattar samband mellan det som hen lär sig och ger exempel under handledning.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven uppfattar under handledning samband mellan det som hen lär sig.

M3 handleda eleven att utveckla sin förmåga att ställa frågor och dra motiverade slutsatser utifrån sina observationer
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK1 Förmågan att tänka och lära sigTankeförmåga och färdighet att lära sig lägger grunden för utveckling av all övrig kompetens och livslångt lärande. Förmågan att tänka är en mångsidig kompetens som eleven behöver för att kunna bearbeta, använda och tillämpa kunskap samt för att skapa nytt kunnande, lösa problem, dra slutsatser och fatta beslut. Tyngdpunkten i studierna ligger på att öva upp tankeförmågan på ett mångsidigt sätt istället för att förmedla information. Eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas.K3 VardagskompetensI matematik uppmuntras eleven till att ta hand om sig själva och andra och till att öva färdigheter som är viktiga för deras eget liv och vardag och till att bidra till ökat välbefinnande i sin omgivning. Eleverna handleds i att utveckla sina färdigheter som konsumenter samt förutsättningar att ta hand om sin egen ekonomi och göra ekonomisk planering. Eleverna lär sig tidsplanering, vilket är en viktig del av vardagskompetensen. De ska ges möjlighet att ta ansvar för eget och gemensamt arbete och att utveckla sin sociala förmåga och förmågan att hantera sina känslor.K4 MultilitteracitetMultilitteracitet inom matematik omfattar många former av läskunnighet såsom till exempel grundläggande läsfärdighet, skrivfärdighet, numerisk läsfärdighet, färdighet att tolka bilder, mediekunskap samt digital läsfärdighet. Med texter avses olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära.K5 Digital kompetensIKT kunskaper i den grundläggande undervisningen är både föremål och redskap för lärandet. Matematiklektioner används till att befrämja IKT-kunskaper. Eleverna använder digitala verktyg i datahantering och i att utveckla matematiska kunskaper genom att öva räkneoperationer i olika spel. Användningen av digitala verktyg ger eleverna möjligheter att arbeta på ett undersökande och kreativt sätt. Elevens egen aktivitet stöds. Eleverna handleds till att hitta lämpliga arbetsmetoder och inlärningsstrategier och utveckla deras förmåga att tänka och att lära sig.InnehållI1 Matematiskt tänkandeEleverna utvecklar sin förmåga att finna likheter, skillnader och mönster.De fördjupar sin förmåga att jämföra, klassificera och ordna, systematiskt söka alternativ samt upptäcka orsakssammanhang och samband i matematiken.Eleverna planerar och utarbetar datorprogram i en visuell programmeringsmiljö.I2 Tal och räkneoperationerElevernas förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras.De utvecklar sin uppfattning om talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att undersöka och klassificera tal.Huvudräkningsförmåga av grundläggande räkneoperationer befästs.Förståelsen för begreppet multiplikation kontrolleras.Man försäkrar sig om att eleverna kan multiplikationstabellerna 1–10.Eleverna övar de grundläggande räkneoperationerna med bråk i olika situationer.Eleverna handleds att avrunda tal och använda överslagsräkning för att lära sig att bedöma storleksordningen av ett resultat.Alla räkneoperationer övas i mångsidiga situationer med olika konkreta hjälpmedel.Begreppen naturliga tal, heltal och rationella tal används.I multiplikation och division används naturliga tal.Eleverna utforskar decimaltal som en del av tiosystemet.De övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal.Eleverna gör sig förtrogna med begreppet procent.De utvecklar en förståelse för procenttal och –värde och övar sig att beräkna dem i enkla situationer.Sambanden mellan bråk, decimaltal och procent utnyttjas.I3 AlgebraEleverna undersöker mönster i talföljder och fortsätter en talföljd enligt en regel.De introduceras i begreppet obekant.De undersöker ekvationer och söker lösningar till ekvationer genom slutledning och prövning.I4 Geometri och mätningEleverna bygger, ritar, undersöker och klassificerar kropparKropparna klassificeras som cylindrar, koner och övriga kroppar.Eleverna undersöker närmare rätblock, cylindrar och koner med cirkulär basyta samt pyramider.Eleverna övar sig att mäta och man fäster deras uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid bedömningen av mätresultatet och vid att mätningen kontrolleras.Eleverna mäter och räknar ut volymer för rätblock.De vägleds att förstå hur ett enhetssystem är uppbyggt.Eleverna tränar enhetsbyten genom att använda de vanligaste måttenheterna.Eleverna förstår skalor och hur de används vid förstoring och förminskning.De handleds i att använda skalor vid kartläsning.I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhetElevernas förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen utvecklas.Informationen registreras och presenteras med hjälp av tabeller och diagram.Av statistiska nyckeltal behandlas största och minsta värde, medelvärde och typvärde.Eleverna undersöker sannolikhet utgående från vardagliga situationer genom att resonera sig fram till om en händelse är omöjlig, möjlig eller säker.
Mål för elevens lärande
Eleven ställer frågor och kan dra motiverade slutsatser utifrån sina observationer.
Förmåga att ställa frågor och slutledningsförmåga

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven framställer frågor som stöder det område som studeras. Eleven kan framställa klara motiveringar för sina slutsatser.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan framställa frågor i anknytning till det område som studeras och kan ge motiveringar för sina slutsatser.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven övar på att framställa matematiska frågor. Eleven kan under handledning presentera motiveringar för sina slutsatser.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven observerar vad hen behöver hjälp med. Eleven kan under handledning göra observationer och sammanställa information för att kunna dra slutsatser.

M4 uppmuntra eleven att presentera sina lösningar och slutledningar för andra med konkreta hjälpmedel, figurer, muntligt och skriftligt, även med hjälp av digitala verktyg
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK1 Förmågan att tänka och lära sigTankeförmåga och färdighet att lära sig lägger grunden för utveckling av all övrig kompetens och livslångt lärande. Förmågan att tänka är en mångsidig kompetens som eleven behöver för att kunna bearbeta, använda och tillämpa kunskap samt för att skapa nytt kunnande, lösa problem, dra slutsatser och fatta beslut. Tyngdpunkten i studierna ligger på att öva upp tankeförmågan på ett mångsidigt sätt istället för att förmedla information. Eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas.K2 Kulturell och kommunikativ kompetensI matematik uppmuntras eleverna att uttrycka sina egna lösningar, funderingar och tankar oberoende av språket. Eleverna lär sig att argumentera och uttrycka sina åsikter konstruktivt. Eleverna handleds att göra observationer och undersökningar om den egna miljön. Resultaten av egna studier beskrivs med matematiska modeller som t.ex. statistik och diagram. Matematik som en universal vetenskap erbjuder lysande möjligheter att se sammanhang mellan olika kulturer och deras historia.K4 MultilitteracitetMultilitteracitet inom matematik omfattar många former av läskunnighet såsom till exempel grundläggande läsfärdighet, skrivfärdighet, numerisk läsfärdighet, färdighet att tolka bilder, mediekunskap samt digital läsfärdighet. Med texter avses olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära.K5 Digital kompetensIKT kunskaper i den grundläggande undervisningen är både föremål och redskap för lärandet. Matematiklektioner används till att befrämja IKT-kunskaper. Eleverna använder digitala verktyg i datahantering och i att utveckla matematiska kunskaper genom att öva räkneoperationer i olika spel. Användningen av digitala verktyg ger eleverna möjligheter att arbeta på ett undersökande och kreativt sätt. Elevens egen aktivitet stöds. Eleverna handleds till att hitta lämpliga arbetsmetoder och inlärningsstrategier och utveckla deras förmåga att tänka och att lära sig.InnehållI1 Matematiskt tänkandeEleverna utvecklar sin förmåga att finna likheter, skillnader och mönster.De fördjupar sin förmåga att jämföra, klassificera och ordna, systematiskt söka alternativ samt upptäcka orsakssammanhang och samband i matematiken.Eleverna planerar och utarbetar datorprogram i en visuell programmeringsmiljö.I2 Tal och räkneoperationerElevernas förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras.De utvecklar sin uppfattning om talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att undersöka och klassificera tal.Huvudräkningsförmåga av grundläggande räkneoperationer befästs.Förståelsen för begreppet multiplikation kontrolleras.Man försäkrar sig om att eleverna kan multiplikationstabellerna 1–10.Eleverna övar de grundläggande räkneoperationerna med bråk i olika situationer.Eleverna handleds att avrunda tal och använda överslagsräkning för att lära sig att bedöma storleksordningen av ett resultat.Alla räkneoperationer övas i mångsidiga situationer med olika konkreta hjälpmedel.Begreppen naturliga tal, heltal och rationella tal används.I multiplikation och division används naturliga tal.Eleverna utforskar decimaltal som en del av tiosystemet.De övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal.Eleverna gör sig förtrogna med begreppet procent.De utvecklar en förståelse för procenttal och –värde och övar sig att beräkna dem i enkla situationer.Sambanden mellan bråk, decimaltal och procent utnyttjas.I3 AlgebraEleverna undersöker mönster i talföljder och fortsätter en talföljd enligt en regel.De introduceras i begreppet obekant.De undersöker ekvationer och söker lösningar till ekvationer genom slutledning och prövning.I4 Geometri och mätningEleverna bygger, ritar, undersöker och klassificerar kropparKropparna klassificeras som cylindrar, koner och övriga kroppar.Eleverna undersöker närmare rätblock, cylindrar och koner med cirkulär basyta samt pyramider.Eleverna övar sig att mäta och man fäster deras uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid bedömningen av mätresultatet och vid att mätningen kontrolleras.Eleverna mäter och räknar ut volymer för rätblock.De vägleds att förstå hur ett enhetssystem är uppbyggt.Eleverna tränar enhetsbyten genom att använda de vanligaste måttenheterna.Eleverna förstår skalor och hur de används vid förstoring och förminskning.De handleds i att använda skalor vid kartläsning.I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhetElevernas förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen utvecklas.Informationen registreras och presenteras med hjälp av tabeller och diagram.Av statistiska nyckeltal behandlas största och minsta värde, medelvärde och typvärde.Eleverna undersöker sannolikhet utgående från vardagliga situationer genom att resonera sig fram till om en händelse är omöjlig, möjlig eller säker.
Mål för elevens lärande
Eleven presenterar sina slutledningar och lösningar genom att använda olika framställningsformer.
Förmåga att presentera lösningar och slutledningar

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven presenterar sin slutledning och sina lösningar med en framställningsform som är lämplig för situationen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven presenterar sin slutledning och sina lösningar, vid behov med en annan framställningsform.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven presenterar sin slutledning och sina lösningar med någon framställningsform.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan berätta om sin slutledning och presenterar under handledning sina lösningar med någon framställningsform.

M5 handleda och stödjaeleven i utvecklingen avförmågan att lösa problem
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK1 Förmågan att tänka och lära sigTankeförmåga och färdighet att lära sig lägger grunden för utveckling av all övrig kompetens och livslångt lärande. Förmågan att tänka är en mångsidig kompetens som eleven behöver för att kunna bearbeta, använda och tillämpa kunskap samt för att skapa nytt kunnande, lösa problem, dra slutsatser och fatta beslut. Tyngdpunkten i studierna ligger på att öva upp tankeförmågan på ett mångsidigt sätt istället för att förmedla information. Eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas.K4 MultilitteracitetMultilitteracitet inom matematik omfattar många former av läskunnighet såsom till exempel grundläggande läsfärdighet, skrivfärdighet, numerisk läsfärdighet, färdighet att tolka bilder, mediekunskap samt digital läsfärdighet. Med texter avses olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära.K5 Digital kompetensIKT kunskaper i den grundläggande undervisningen är både föremål och redskap för lärandet. Matematiklektioner används till att befrämja IKT-kunskaper. Eleverna använder digitala verktyg i datahantering och i att utveckla matematiska kunskaper genom att öva räkneoperationer i olika spel. Användningen av digitala verktyg ger eleverna möjligheter att arbeta på ett undersökande och kreativt sätt. Elevens egen aktivitet stöds. Eleverna handleds till att hitta lämpliga arbetsmetoder och inlärningsstrategier och utveckla deras förmåga att tänka och att lära sig.InnehållI1 Matematiskt tänkandeEleverna utvecklar sin förmåga att finna likheter, skillnader och mönster.De fördjupar sin förmåga att jämföra, klassificera och ordna, systematiskt söka alternativ samt upptäcka orsakssammanhang och samband i matematiken.Eleverna planerar och utarbetar datorprogram i en visuell programmeringsmiljö.I2 Tal och räkneoperationerElevernas förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras.De utvecklar sin uppfattning om talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att undersöka och klassificera tal.Huvudräkningsförmåga av grundläggande räkneoperationer befästs.Förståelsen för begreppet multiplikation kontrolleras.Man försäkrar sig om att eleverna kan multiplikationstabellerna 1–10.Eleverna övar de grundläggande räkneoperationerna med bråk i olika situationer.Eleverna handleds att avrunda tal och använda överslagsräkning för att lära sig att bedöma storleksordningen av ett resultat.Alla räkneoperationer övas i mångsidiga situationer med olika konkreta hjälpmedel.Begreppen naturliga tal, heltal och rationella tal används.I multiplikation och division används naturliga tal.Eleverna utforskar decimaltal som en del av tiosystemet.De övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal.Eleverna gör sig förtrogna med begreppet procent.De utvecklar en förståelse för procenttal och –värde och övar sig att beräkna dem i enkla situationer.Sambanden mellan bråk, decimaltal och procent utnyttjas.I3 AlgebraEleverna undersöker mönster i talföljder och fortsätter en talföljd enligt en regel.De introduceras i begreppet obekant.De undersöker ekvationer och söker lösningar till ekvationer genom slutledning och prövning.I4 Geometri och mätningEleverna bygger, ritar, undersöker och klassificerar kropparKropparna klassificeras som cylindrar, koner och övriga kroppar.Eleverna undersöker närmare rätblock, cylindrar och koner med cirkulär basyta samt pyramider.Eleverna övar sig att mäta och man fäster deras uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid bedömningen av mätresultatet och vid att mätningen kontrolleras.Eleverna mäter och räknar ut volymer för rätblock.De vägleds att förstå hur ett enhetssystem är uppbyggt.Eleverna tränar enhetsbyten genom att använda de vanligaste måttenheterna.Eleverna förstår skalor och hur de används vid förstoring och förminskning.De handleds i att använda skalor vid kartläsning.I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhetElevernas förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen utvecklas.Informationen registreras och presenteras med hjälp av tabeller och diagram.Av statistiska nyckeltal behandlas största och minsta värde, medelvärde och typvärde.Eleverna undersöker sannolikhet utgående från vardagliga situationer genom att resonera sig fram till om en händelse är omöjlig, möjlig eller säker.
Mål för elevens lärande
Eleven använder olika strategier i problemlösning.
Problemlösningsfärdigheter

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan bedöma hur fungerande och effektiv hens lösningsmetod är.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan välja och använda ett fungerande sätt för att lösa ett problem.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven prövar på ett sätt som leder till en korrekt lösning på ett problem.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan under handledning använda något sätt för att lösa ett problem.

M6 handleda eleven att utveckla förmågan att bedöma hur ändamålsenlig en lösning är och om resultatet är rimligt
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK1 Förmågan att tänka och lära sigTankeförmåga och färdighet att lära sig lägger grunden för utveckling av all övrig kompetens och livslångt lärande. Förmågan att tänka är en mångsidig kompetens som eleven behöver för att kunna bearbeta, använda och tillämpa kunskap samt för att skapa nytt kunnande, lösa problem, dra slutsatser och fatta beslut. Tyngdpunkten i studierna ligger på att öva upp tankeförmågan på ett mångsidigt sätt istället för att förmedla information. Eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas.K3 VardagskompetensI matematik uppmuntras eleven till att ta hand om sig själva och andra och till att öva färdigheter som är viktiga för deras eget liv och vardag och till att bidra till ökat välbefinnande i sin omgivning. Eleverna handleds i att utveckla sina färdigheter som konsumenter samt förutsättningar att ta hand om sin egen ekonomi och göra ekonomisk planering. Eleverna lär sig tidsplanering, vilket är en viktig del av vardagskompetensen. De ska ges möjlighet att ta ansvar för eget och gemensamt arbete och att utveckla sin sociala förmåga och förmågan att hantera sina känslor.InnehållI1 Matematiskt tänkandeEleverna utvecklar sin förmåga att finna likheter, skillnader och mönster.De fördjupar sin förmåga att jämföra, klassificera och ordna, systematiskt söka alternativ samt upptäcka orsakssammanhang och samband i matematiken.Eleverna planerar och utarbetar datorprogram i en visuell programmeringsmiljö.I2 Tal och räkneoperationerElevernas förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras.De utvecklar sin uppfattning om talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att undersöka och klassificera tal.Huvudräkningsförmåga av grundläggande räkneoperationer befästs.Förståelsen för begreppet multiplikation kontrolleras.Man försäkrar sig om att eleverna kan multiplikationstabellerna 1–10.Eleverna övar de grundläggande räkneoperationerna med bråk i olika situationer.Eleverna handleds att avrunda tal och använda överslagsräkning för att lära sig att bedöma storleksordningen av ett resultat.Alla räkneoperationer övas i mångsidiga situationer med olika konkreta hjälpmedel.Begreppen naturliga tal, heltal och rationella tal används.I multiplikation och division används naturliga tal.Eleverna utforskar decimaltal som en del av tiosystemet.De övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal.Eleverna gör sig förtrogna med begreppet procent.De utvecklar en förståelse för procenttal och –värde och övar sig att beräkna dem i enkla situationer.Sambanden mellan bråk, decimaltal och procent utnyttjas.I3 AlgebraEleverna undersöker mönster i talföljder och fortsätter en talföljd enligt en regel.De introduceras i begreppet obekant.De undersöker ekvationer och söker lösningar till ekvationer genom slutledning och prövning.I4 Geometri och mätningEleverna bygger, ritar, undersöker och klassificerar kropparKropparna klassificeras som cylindrar, koner och övriga kroppar.Eleverna undersöker närmare rätblock, cylindrar och koner med cirkulär basyta samt pyramider.Eleverna övar sig att mäta och man fäster deras uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid bedömningen av mätresultatet och vid att mätningen kontrolleras.Eleverna mäter och räknar ut volymer för rätblock.De vägleds att förstå hur ett enhetssystem är uppbyggt.Eleverna tränar enhetsbyten genom att använda de vanligaste måttenheterna.Eleverna förstår skalor och hur de används vid förstoring och förminskning.De handleds i att använda skalor vid kartläsning.I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhetElevernas förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen utvecklas.Informationen registreras och presenteras med hjälp av tabeller och diagram.Av statistiska nyckeltal behandlas största och minsta värde, medelvärde och typvärde.Eleverna undersöker sannolikhet utgående från vardagliga situationer genom att resonera sig fram till om en händelse är omöjlig, möjlig eller säker.
Mål för elevens lärande
Eleven bedömer hur förnuftig en lösning är och om resultatet är rimligt.
Förmåga att bedöma en lösning

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven bedömer och motiverar sin lösning och hur rimligt resultatet är.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven granskar kritiskt sin lösning och hur rimligt resultatet är.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven reflekterar över hur rimligt hens resultat är och bedömer sin lösning under handledning.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan under handledning uppfatta hur rimligt ett resultat är.

Begreppsliga och ämnesspecifika mål
M7 handleda eleven att förstå och använda matematiska begrepp och symboler
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK1 Förmågan att tänka och lära sigTankeförmåga och färdighet att lära sig lägger grunden för utveckling av all övrig kompetens och livslångt lärande. Förmågan att tänka är en mångsidig kompetens som eleven behöver för att kunna bearbeta, använda och tillämpa kunskap samt för att skapa nytt kunnande, lösa problem, dra slutsatser och fatta beslut. Tyngdpunkten i studierna ligger på att öva upp tankeförmågan på ett mångsidigt sätt istället för att förmedla information. Eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas.K4 MultilitteracitetMultilitteracitet inom matematik omfattar många former av läskunnighet såsom till exempel grundläggande läsfärdighet, skrivfärdighet, numerisk läsfärdighet, färdighet att tolka bilder, mediekunskap samt digital läsfärdighet. Med texter avses olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära.InnehållI1 Matematiskt tänkandeEleverna utvecklar sin förmåga att finna likheter, skillnader och mönster.De fördjupar sin förmåga att jämföra, klassificera och ordna, systematiskt söka alternativ samt upptäcka orsakssammanhang och samband i matematiken.Eleverna planerar och utarbetar datorprogram i en visuell programmeringsmiljö.I2 Tal och räkneoperationerElevernas förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras.De utvecklar sin uppfattning om talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att undersöka och klassificera tal.Huvudräkningsförmåga av grundläggande räkneoperationer befästs.Förståelsen för begreppet multiplikation kontrolleras.Man försäkrar sig om att eleverna kan multiplikationstabellerna 1–10.Eleverna övar de grundläggande räkneoperationerna med bråk i olika situationer.Eleverna handleds att avrunda tal och använda överslagsräkning för att lära sig att bedöma storleksordningen av ett resultat.Alla räkneoperationer övas i mångsidiga situationer med olika konkreta hjälpmedel.Begreppen naturliga tal, heltal och rationella tal används.I multiplikation och division används naturliga tal.Eleverna utforskar decimaltal som en del av tiosystemet.De övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal.Eleverna gör sig förtrogna med begreppet procent.De utvecklar en förståelse för procenttal och –värde och övar sig att beräkna dem i enkla situationer.Sambanden mellan bråk, decimaltal och procent utnyttjas.I3 AlgebraEleverna undersöker mönster i talföljder och fortsätter en talföljd enligt en regel.De introduceras i begreppet obekant.De undersöker ekvationer och söker lösningar till ekvationer genom slutledning och prövning.I4 Geometri och mätningEleverna bygger, ritar, undersöker och klassificerar kropparKropparna klassificeras som cylindrar, koner och övriga kroppar.Eleverna undersöker närmare rätblock, cylindrar och koner med cirkulär basyta samt pyramider.Eleverna övar sig att mäta och man fäster deras uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid bedömningen av mätresultatet och vid att mätningen kontrolleras.Eleverna mäter och räknar ut volymer för rätblock.De vägleds att förstå hur ett enhetssystem är uppbyggt.Eleverna tränar enhetsbyten genom att använda de vanligaste måttenheterna.Eleverna förstår skalor och hur de används vid förstoring och förminskning.De handleds i att använda skalor vid kartläsning.I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhetElevernas förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen utvecklas.Informationen registreras och presenteras med hjälp av tabeller och diagram.Av statistiska nyckeltal behandlas största och minsta värde, medelvärde och typvärde.Eleverna undersöker sannolikhet utgående från vardagliga situationer genom att resonera sig fram till om en händelse är omöjlig, möjlig eller säker.
Mål för elevens lärande
Eleven använder och förstår matematiska begrepp och beteckningar.
Förståelse och användning av matematiska begrepp

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven förstår och använder korrekta begrepp och beteckningar.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven använder matematiska begrepp och korrekta beteckningar.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven känner till matematikens begrepp och använder i regel korrekta beteckningar.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner igen matematiska begrepp under handledning och övar på beteckningar.

M8 stödja och handleda eleven att förstärka och bredda förståelsen av tiosystemet
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK1 Förmågan att tänka och lära sigTankeförmåga och färdighet att lära sig lägger grunden för utveckling av all övrig kompetens och livslångt lärande. Förmågan att tänka är en mångsidig kompetens som eleven behöver för att kunna bearbeta, använda och tillämpa kunskap samt för att skapa nytt kunnande, lösa problem, dra slutsatser och fatta beslut. Tyngdpunkten i studierna ligger på att öva upp tankeförmågan på ett mångsidigt sätt istället för att förmedla information. Eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas.K4 MultilitteracitetMultilitteracitet inom matematik omfattar många former av läskunnighet såsom till exempel grundläggande läsfärdighet, skrivfärdighet, numerisk läsfärdighet, färdighet att tolka bilder, mediekunskap samt digital läsfärdighet. Med texter avses olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära.InnehållI2 Tal och räkneoperationerElevernas förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras.De utvecklar sin uppfattning om talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att undersöka och klassificera tal.Huvudräkningsförmåga av grundläggande räkneoperationer befästs.Förståelsen för begreppet multiplikation kontrolleras.Man försäkrar sig om att eleverna kan multiplikationstabellerna 1–10.Eleverna övar de grundläggande räkneoperationerna med bråk i olika situationer.Eleverna handleds att avrunda tal och använda överslagsräkning för att lära sig att bedöma storleksordningen av ett resultat.Alla räkneoperationer övas i mångsidiga situationer med olika konkreta hjälpmedel.Begreppen naturliga tal, heltal och rationella tal används.I multiplikation och division används naturliga tal.Eleverna utforskar decimaltal som en del av tiosystemet.De övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal.Eleverna gör sig förtrogna med begreppet procent.De utvecklar en förståelse för procenttal och –värde och övar sig att beräkna dem i enkla situationer.Sambanden mellan bråk, decimaltal och procent utnyttjas.
Mål för elevens lärande
Eleven förstår principen bakom tiosystemet.
Förståelse av tiosystemet

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven förstår att tiosystemet är ett av positionssystemen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven använder tiosystemet som ett positionssystem i räkneoperationer.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan nämna talenheterna i ett decimaltal och använder tiosystemet i räkneoperationer med naturliga tal.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven urskiljer storleksordningar mellan hela tal. Eleven känner igen talenheterna i ett decimaltal.

M9 stödja eleven att utveckla talbegreppet till positiva rationella tal och negativa heltal
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK1 Förmågan att tänka och lära sigTankeförmåga och färdighet att lära sig lägger grunden för utveckling av all övrig kompetens och livslångt lärande. Förmågan att tänka är en mångsidig kompetens som eleven behöver för att kunna bearbeta, använda och tillämpa kunskap samt för att skapa nytt kunnande, lösa problem, dra slutsatser och fatta beslut. Tyngdpunkten i studierna ligger på att öva upp tankeförmågan på ett mångsidigt sätt istället för att förmedla information. Eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas.K4 MultilitteracitetMultilitteracitet inom matematik omfattar många former av läskunnighet såsom till exempel grundläggande läsfärdighet, skrivfärdighet, numerisk läsfärdighet, färdighet att tolka bilder, mediekunskap samt digital läsfärdighet. Med texter avses olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära.InnehållI2 Tal och räkneoperationerElevernas förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras.De utvecklar sin uppfattning om talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att undersöka och klassificera tal.Huvudräkningsförmåga av grundläggande räkneoperationer befästs.Förståelsen för begreppet multiplikation kontrolleras.Man försäkrar sig om att eleverna kan multiplikationstabellerna 1–10.Eleverna övar de grundläggande räkneoperationerna med bråk i olika situationer.Eleverna handleds att avrunda tal och använda överslagsräkning för att lära sig att bedöma storleksordningen av ett resultat.Alla räkneoperationer övas i mångsidiga situationer med olika konkreta hjälpmedel.Begreppen naturliga tal, heltal och rationella tal används.I multiplikation och division används naturliga tal.Eleverna utforskar decimaltal som en del av tiosystemet.De övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal.Eleverna gör sig förtrogna med begreppet procent.De utvecklar en förståelse för procenttal och –värde och övar sig att beräkna dem i enkla situationer.Sambanden mellan bråk, decimaltal och procent utnyttjas.
Mål för elevens lärande
Eleven förstår begreppen positiva rationella tal och negativa heltal.
Förståelse av talbegreppet

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven använder positiva rationella tal och negativa heltal som del av problemlösning.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan använda positiva rationella tal och negativa heltal i räkneoperationer.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan placera bråktal i storleksordning och kan ge exempel på användning av negativa tal.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan placera negativa tal i storleksordning och jämför under handledning storleken på bråktal.

M10 handleda eleven att uppnå flytande räknefärdigheter både i huvudräkning och skriftligt genom att utnyttja räkneoperationernas egenskaper
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK1 Förmågan att tänka och lära sigTankeförmåga och färdighet att lära sig lägger grunden för utveckling av all övrig kompetens och livslångt lärande. Förmågan att tänka är en mångsidig kompetens som eleven behöver för att kunna bearbeta, använda och tillämpa kunskap samt för att skapa nytt kunnande, lösa problem, dra slutsatser och fatta beslut. Tyngdpunkten i studierna ligger på att öva upp tankeförmågan på ett mångsidigt sätt istället för att förmedla information. Eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas.K3 VardagskompetensI matematik uppmuntras eleven till att ta hand om sig själva och andra och till att öva färdigheter som är viktiga för deras eget liv och vardag och till att bidra till ökat välbefinnande i sin omgivning. Eleverna handleds i att utveckla sina färdigheter som konsumenter samt förutsättningar att ta hand om sin egen ekonomi och göra ekonomisk planering. Eleverna lär sig tidsplanering, vilket är en viktig del av vardagskompetensen. De ska ges möjlighet att ta ansvar för eget och gemensamt arbete och att utveckla sin sociala förmåga och förmågan att hantera sina känslor.K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskapEleverna ska uppmuntras att förhålla sig öppet till nya möjligheter och att handla flexibelt och kreativt om situationen förändras samt att även kunna hantera misslyckanden och besvikelser. Eleverna ska uppmuntras att vara uthålliga och slutföra sitt arbete samt att värdesätta arbetet och resultatet av det. I praktiska inlärningssituationer kan eleverna lära sig arbetsprocesser, ställa upp hypoteser, pröva olika alternativ och komma till slutsatser. Målsättningen är att eleven inser betydelsen av arbete och företagsamhet och möjligheterna till entreprenörskap samt sitt eget ansvar som medlemmar i en grupp och i samhället.InnehållI2 Tal och räkneoperationerElevernas förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras.De utvecklar sin uppfattning om talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att undersöka och klassificera tal.Huvudräkningsförmåga av grundläggande räkneoperationer befästs.Förståelsen för begreppet multiplikation kontrolleras.Man försäkrar sig om att eleverna kan multiplikationstabellerna 1–10.Eleverna övar de grundläggande räkneoperationerna med bråk i olika situationer.Eleverna handleds att avrunda tal och använda överslagsräkning för att lära sig att bedöma storleksordningen av ett resultat.Alla räkneoperationer övas i mångsidiga situationer med olika konkreta hjälpmedel.Begreppen naturliga tal, heltal och rationella tal används.I multiplikation och division används naturliga tal.Eleverna utforskar decimaltal som en del av tiosystemet.De övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal.Eleverna gör sig förtrogna med begreppet procent.De utvecklar en förståelse för procenttal och –värde och övar sig att beräkna dem i enkla situationer.Sambanden mellan bråk, decimaltal och procent utnyttjas.
Mål för elevens lärande
Eleven utför huvudräkning på ett flytande sätt och även skriftligt genom att använda egenskaper hos räkneoperationer.
Räknefärdigheter och att utnyttja de grundläggande räkneoperationernas egenskaper

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan mångsidigt använda olika beräkningssätt.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven utför på ett flytande sätt beräkningar som består av flera räkneuttryck och kan dela upp talen i en enklare form som stöder uträkningen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven utför räkneoperationer som består av flera än en räkneoperation med naturliga tal och kan under handledning dela upp talen i en enklare form som stöder en huvudräkning.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven utför basräkneoperationer med två naturliga tal.

M11 handleda eleven att observera och beskriva geometriska egenskaper hos kroppar och figurer samt introducera eleven i geometriska begrepp
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK4 MultilitteracitetMultilitteracitet inom matematik omfattar många former av läskunnighet såsom till exempel grundläggande läsfärdighet, skrivfärdighet, numerisk läsfärdighet, färdighet att tolka bilder, mediekunskap samt digital läsfärdighet. Med texter avses olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära.K5 Digital kompetensIKT kunskaper i den grundläggande undervisningen är både föremål och redskap för lärandet. Matematiklektioner används till att befrämja IKT-kunskaper. Eleverna använder digitala verktyg i datahantering och i att utveckla matematiska kunskaper genom att öva räkneoperationer i olika spel. Användningen av digitala verktyg ger eleverna möjligheter att arbeta på ett undersökande och kreativt sätt. Elevens egen aktivitet stöds. Eleverna handleds till att hitta lämpliga arbetsmetoder och inlärningsstrategier och utveckla deras förmåga att tänka och att lära sig.InnehållI4 Geometri och mätningEleverna bygger, ritar, undersöker och klassificerar kropparKropparna klassificeras som cylindrar, koner och övriga kroppar.Eleverna undersöker närmare rätblock, cylindrar och koner med cirkulär basyta samt pyramider.Eleverna övar sig att mäta och man fäster deras uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid bedömningen av mätresultatet och vid att mätningen kontrolleras.Eleverna mäter och räknar ut volymer för rätblock.De vägleds att förstå hur ett enhetssystem är uppbyggt.Eleverna tränar enhetsbyten genom att använda de vanligaste måttenheterna.Eleverna förstår skalor och hur de används vid förstoring och förminskning.De handleds i att använda skalor vid kartläsning.
Mål för elevens lärande
Eleven observerar och beskriver geometriska egenskaper hos kroppar och figurer. Eleven känner till geometrins grundbegrepp samt symmetrier med avseende på en linje och en punkt.
Geometriska begrepp och förmåga att observera geometriska egenskaper

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan använda egenskaper hos figurer och kroppar i problemlösning. Eleven kan rita förminskningar och förstoringar på figurer och bestämma skalan utgående från givna mått.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven observerar och beskriver egenskaper hos figurer och kroppar. Eleven ritar symmetriska figurer med avseende på en punkt eller en linje genom att använda koordinatsystemet. Eleven kan använda en given skala.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven observerar och beskriver sambanden mellan en punkt, sträcka, linje och vinkel. Eleven känner igen figurer som är symmetriska med avseende på linje. Eleven kan under handledning förstora eller förminska en figur. Eleven kan placera ut en given punkt i koordinatsystemet.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven känner igen och nämner de vanligaste geometriska figurerna och kropparna samt deras delar. Eleven kan rita de vanligaste geometriska figurerna.

M12 handleda eleven att uppskatta storleken av ett mätobjekt, välja lämpliga mätredskap och lämplig enhet samt bedöma mätresultatets rimlighet
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK1 Förmågan att tänka och lära sigTankeförmåga och färdighet att lära sig lägger grunden för utveckling av all övrig kompetens och livslångt lärande. Förmågan att tänka är en mångsidig kompetens som eleven behöver för att kunna bearbeta, använda och tillämpa kunskap samt för att skapa nytt kunnande, lösa problem, dra slutsatser och fatta beslut. Tyngdpunkten i studierna ligger på att öva upp tankeförmågan på ett mångsidigt sätt istället för att förmedla information. Eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas.K3 VardagskompetensI matematik uppmuntras eleven till att ta hand om sig själva och andra och till att öva färdigheter som är viktiga för deras eget liv och vardag och till att bidra till ökat välbefinnande i sin omgivning. Eleverna handleds i att utveckla sina färdigheter som konsumenter samt förutsättningar att ta hand om sin egen ekonomi och göra ekonomisk planering. Eleverna lär sig tidsplanering, vilket är en viktig del av vardagskompetensen. De ska ges möjlighet att ta ansvar för eget och gemensamt arbete och att utveckla sin sociala förmåga och förmågan att hantera sina känslor.K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskapEleverna ska uppmuntras att förhålla sig öppet till nya möjligheter och att handla flexibelt och kreativt om situationen förändras samt att även kunna hantera misslyckanden och besvikelser. Eleverna ska uppmuntras att vara uthålliga och slutföra sitt arbete samt att värdesätta arbetet och resultatet av det. I praktiska inlärningssituationer kan eleverna lära sig arbetsprocesser, ställa upp hypoteser, pröva olika alternativ och komma till slutsatser. Målsättningen är att eleven inser betydelsen av arbete och företagsamhet och möjligheterna till entreprenörskap samt sitt eget ansvar som medlemmar i en grupp och i samhället.InnehållI4 Geometri och mätningEleverna bygger, ritar, undersöker och klassificerar kropparKropparna klassificeras som cylindrar, koner och övriga kroppar.Eleverna undersöker närmare rätblock, cylindrar och koner med cirkulär basyta samt pyramider.Eleverna övar sig att mäta och man fäster deras uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid bedömningen av mätresultatet och vid att mätningen kontrolleras.Eleverna mäter och räknar ut volymer för rätblock.De vägleds att förstå hur ett enhetssystem är uppbyggt.Eleverna tränar enhetsbyten genom att använda de vanligaste måttenheterna.Eleverna förstår skalor och hur de används vid förstoring och förminskning.De handleds i att använda skalor vid kartläsning.
Mål för elevens lärande
Eleven bedömer storleken på det objekt som ska mätas och väljer ett lämpligt verktyg för mätningen och en lämplig enhet att ange resultatet i. Eleven bedömer mätresultatets rimlighet.
Förmåga att mäta

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven kan förklara faktorer som inverkar på mätningsresultatets noggrannhet och välja korrekt mätenhet. Eleven kan byta måttenheter på areor.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan observera storleken på mätobjektet och väljer ett lämpligt redskap för mätningen. Eleven behärskar de vanligaste måttenhetsomvandlingarna och reflekterar över förnuftigheten hos mätresultaten.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven utför en mätning med ett mätredskap som hen valt och kan ange mätningens resultat i den efterfrågade enheten. Eleven kan byta enheter på rymdmåtten (l, dl, osv.).

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven utför en mätning med givna mätredskap och meddelar hur många enheter med mätredskapet hen får som resultat. Eleven kan under handledning byta en längdenhet till en annan längdenhet.

M13 handleda eleven att utarbeta och tolka tabeller och diagram samt använda statistiska nyckeltal samterbjuda eleven upplevelser om sannolikhet
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK4 MultilitteracitetMultilitteracitet inom matematik omfattar många former av läskunnighet såsom till exempel grundläggande läsfärdighet, skrivfärdighet, numerisk läsfärdighet, färdighet att tolka bilder, mediekunskap samt digital läsfärdighet. Med texter avses olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära.K5 Digital kompetensIKT kunskaper i den grundläggande undervisningen är både föremål och redskap för lärandet. Matematiklektioner används till att befrämja IKT-kunskaper. Eleverna använder digitala verktyg i datahantering och i att utveckla matematiska kunskaper genom att öva räkneoperationer i olika spel. Användningen av digitala verktyg ger eleverna möjligheter att arbeta på ett undersökande och kreativt sätt. Elevens egen aktivitet stöds. Eleverna handleds till att hitta lämpliga arbetsmetoder och inlärningsstrategier och utveckla deras förmåga att tänka och att lära sig.InnehållI5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhetElevernas förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen utvecklas.Informationen registreras och presenteras med hjälp av tabeller och diagram.Av statistiska nyckeltal behandlas största och minsta värde, medelvärde och typvärde.Eleverna undersöker sannolikhet utgående från vardagliga situationer genom att resonera sig fram till om en händelse är omöjlig, möjlig eller säker.
Mål för elevens lärande
Eleven utarbetar och tolkar tabeller och diagram samt använder statistiska nyckeltal. Eleven kan bestämma antalet av alla händelser och av de önskade händelserna och kan beräkna sannolikhet.
Att göra och tolka tabeller och diagram samt klassisk sannolikhet

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven utnyttjar tabeller, diagram samt typvärdet och medelvärdet. Eleven kan med hjälp av en händelse bestämma den motsatta händelsen.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan göra en användbar beskrivning med tabell eller diagram. Eleven kan avgöra vilket av alternativen som är mest sannolikt.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan tolka olika diagram. Eleven kan be-stämma typvärdet och beräkna medelvärdet. Eleven kan beräkna det efterfrågade antalet alternativ och det totala antalet alternativ.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven kan göra en tabell på observationerna och läsa ett stapeldiagram. Eleven kan plocka ut den observation som det finns flest värden på och kan under handledning beräkna medelvärdet av tal. Eleven känner igen en säker händelse.

M14 inspirera eleven att utarbeta instruktioner som datorprogram i en visuell programmeringsmiljö
Lokal precisering
Mångsidig kompetensK1 Förmågan att tänka och lära sigTankeförmåga och färdighet att lära sig lägger grunden för utveckling av all övrig kompetens och livslångt lärande. Förmågan att tänka är en mångsidig kompetens som eleven behöver för att kunna bearbeta, använda och tillämpa kunskap samt för att skapa nytt kunnande, lösa problem, dra slutsatser och fatta beslut. Tyngdpunkten i studierna ligger på att öva upp tankeförmågan på ett mångsidigt sätt istället för att förmedla information. Eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas.K4 MultilitteracitetMultilitteracitet inom matematik omfattar många former av läskunnighet såsom till exempel grundläggande läsfärdighet, skrivfärdighet, numerisk läsfärdighet, färdighet att tolka bilder, mediekunskap samt digital läsfärdighet. Med texter avses olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära.K5 Digital kompetensIKT kunskaper i den grundläggande undervisningen är både föremål och redskap för lärandet. Matematiklektioner används till att befrämja IKT-kunskaper. Eleverna använder digitala verktyg i datahantering och i att utveckla matematiska kunskaper genom att öva räkneoperationer i olika spel. Användningen av digitala verktyg ger eleverna möjligheter att arbeta på ett undersökande och kreativt sätt. Elevens egen aktivitet stöds. Eleverna handleds till att hitta lämpliga arbetsmetoder och inlärningsstrategier och utveckla deras förmåga att tänka och att lära sig.K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskapEleverna ska uppmuntras att förhålla sig öppet till nya möjligheter och att handla flexibelt och kreativt om situationen förändras samt att även kunna hantera misslyckanden och besvikelser. Eleverna ska uppmuntras att vara uthålliga och slutföra sitt arbete samt att värdesätta arbetet och resultatet av det. I praktiska inlärningssituationer kan eleverna lära sig arbetsprocesser, ställa upp hypoteser, pröva olika alternativ och komma till slutsatser. Målsättningen är att eleven inser betydelsen av arbete och företagsamhet och möjligheterna till entreprenörskap samt sitt eget ansvar som medlemmar i en grupp och i samhället.InnehållI1 Matematiskt tänkandeEleverna utvecklar sin förmåga att finna likheter, skillnader och mönster.De fördjupar sin förmåga att jämföra, klassificera och ordna, systematiskt söka alternativ samt upptäcka orsakssammanhang och samband i matematiken.Eleverna planerar och utarbetar datorprogram i en visuell programmeringsmiljö.
Mål för elevens lärande
Eleven utarbetar ett program i en visuell programmeringsmiljö.
Visuell programmering

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9
Eleven använder visuell programmering i problemlösning. Eleven kan utvärdera programmet och editera det så att det kan användas för ett specifikt ändamål.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8
Eleven kan programmera ett fungerande program i en visuell programmeringsmiljö, i vilket villkors- och upprepningsstrukturer används.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7
Eleven kan sätta till en villkors- eller upprepningsstruktur i ett färdigt program. Hen kan söka efter ett fel i programmet och korrigera felet.

Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5
Eleven testar ett färdigt program och identifierar vad olika kommandon utför i praktiken.

Innehåll

I1 Matematiskt tänkande

Grunderna för läroplanen

Eleverna utvecklar sin förmåga att finna likheter, skillnader och mönster. De fördjupar sin förmåga att jämföra, klassificera och ordna, systematiskt söka alternativ samt upptäcka orsakssammanhang och samband i matematiken. Eleverna planerar och utarbetar datorprogram i en visuell programmeringsmiljö.

I2 Tal och räkneoperationer

Grunderna för läroplanen

Elevernas förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras. De utvecklar sin uppfattning om talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att undersöka och klassificera tal.

Eleverna övar sig att utföra grundläggande räkneoperationer som huvudräkning. De övar additions- och subtraktionsalgoritmer och försäkrar sig om att de behärskar dem. Förståelsen av begreppet multiplikation förankras och eleverna lär sig multiplikationstabellerna 6–9. Man försäkrar sig om att eleverna kan multiplikationstabellerna 1–10. Eleverna övar multiplikationsalgoritmen och försäkrar sig om att de kan den. Begreppet division studeras vid både innehålls- och delningsdivision. Eleverna övar att dividera en talenhet i taget. Räkneoperationernas egenskaper och sambanden mellan dem utnyttjas.

Eleverna handleds att avrunda tal och använda överslagsräkning för att lära sig att bedöma storleksordningen av ett resultat. Alla räkneoperationer övas i mångsidiga situationer med olika konkreta hjälpmedel.

Begreppet negativt tal introduceras och talområdet utvidgas med negativa heltal. Eleverna lär sig begreppet bråk och övar de grundläggande räkneoperationerna med bråk i olika situationer. I multiplikation och division används naturliga tal. Eleverna utforskar decimaltal som en del av tiosystemet och övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal. Eleverna gör sig förtrogna med begreppet procent. De utvecklar en förståelse för procenttal och –värde och övar sig att beräkna dem i enkla situationer. Sambanden mellan bråk, decimaltal och procent utnyttjas.

I3 Algebra

Grunderna för läroplanen

Eleverna undersöker mönster i talföljder och fortsätter en talföljd enligt en regel. De introduceras i begreppet obekant, undersöker ekvationer och söker lösningar till ekvationer genom slutledning och prövning.

I4 Geometri och mätning

Grunderna för läroplanen

Eleverna bygger, ritar, undersöker och klassificerar kroppar och figurer. Kropparna klassificeras som cylindrar, koner och övriga kroppar. Eleverna undersöker närmare rätblock, cylindrar och koner med cirkulär basyta samt pyramider. Plana figurer indelas i månghörningar och andra figurer och deras egenskaper undersöks. Eleverna utforskar närmare trianglar, fyrhörningar och cirklar. De lär sig begreppen punkt, sträcka, rät linje och vinkel. Eleverna övar sig att rita, mäta och klassificera vinklar.

Eleverna granskar symmetri i förhållande till en rät linje. Eleverna handleds också att iaktta rotations- och förskjutningssymmetri i omgivningen, till exempel inom konst.

I koordinatsystemet behandlas först den första kvadranten och därefter de övriga kvadranterna.

Eleverna undersöker begreppet skala och använder skalor för att förstora och förminska. De handleds i att använda skalor vid kartläsning.

Eleverna övar sig att mäta och man fäster deras uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid bedömningen av mätresultatet och vid att mätningen kontrolleras. Eleverna mäter och beräknar omkretsen och arean av olika figurer och volymen av rätblock. De vägleds att förstå hur ett enhetssystem är uppbyggt. Eleverna tränar enhetsbyten genom att använda de vanligaste måttenheterna.

I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhet

Grunderna för läroplanen

Elevernas förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen utvecklas. Informationen registreras och presenteras med hjälp av tabeller och diagram. Av statistiska nyckeltal behandlas största och minsta värde, medelvärde och typvärde.

Eleverna undersöker sannolikhet utgående från vardagliga situationer genom att resonera sig fram till om en händelse är omöjlig, möjlig eller säker.

eGrunder