Ortodox tro

Grunderna för läroplanen

Bedömningen i religion ska vara mångsidig. Bedömningen genomförs genom att observera elevens lärande, kunnande och arbete och granska elevernas mångsidiga alster. I bedömningen ingår den formativa bedömningen under lärprocessen och den summativa bedömningen av kunnande och färdigheter. I den formativa bedömningen får eleverna information om sina framsteg och prestationen i lärandet i relation till de uppställda målen. Responsen ska vara handledande och uppmuntrande. Elevernas självvärdering och kamratrespons ska användas som en del av den formativa bedömningen.

Slutbedömningen infaller det läsår då studierna i religion avslutas som ett för alla gemensamt läroämne i årskurs 7, 8 eller 9 i enlighet med timfördelningen som beslutits och beskrivits i den lokala läroplanen. Slutbedömningen ska beskriva hur väl och i vilken mån eleven uppnått målen i lärokursen i religion då studierna avslutas. Då slutvitsordet bildas ska man ta i beaktande alla mål och de därtill hörande kunskapskraven för slutbedömningen i religion som fastställts i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, oberoende av för vilken årskurs 7, 8 eller 9 enskilda mål har ställts upp i den lokala läroplanen. Slutvitsordet är en helhetsbedömning som ska bildas utgående från målen och kunskapskraven för religion. Eleven har uppnått målen i lärokursen för vitsorden 5, 7, 8 eller 9 då elevens kunnande i huvudsak motsvarar den nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. Helhetsbedömningen av kunnandet för vitsorden 4, 6 och 10 ska bildas utgående från målen för lärokursen i religion och i relation till ovan nämnda kunskapskrav för slutbedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i slutbedömningen i religion och i slutvitsordet som ska bildas utgående från slutbedömningen.

De nedan beskrivna kunskapskraven för slutbedömningen ska användas i alla lärokurser i religion. I beskrivningarna av kunskapskraven ingår beskrivningen av kunnandet för de lägre vitsorden i beskrivningen för det högre vitsordet.

Då slutvitsord ges ska en helhetsbild av elevens kunnande skapas, som bygger på beskrivningarna i kunskapskraven för vitsorden. Kriterierna för slutbedömningen kan också utnyttjas då tillfällen för prov på kunnande planeras eller då elevens prov på kunnande bedöms.

Mål

Mål	Föremål för bedömningen	Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
M3 handleda eleven att fördjupa sin kännedom om religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet Lokal precisering Mångsidig kompetensK2 Kulturell och kommunikativ kompetensden kulturella mångfalden som en positiv sak.K3 Vardagskompetensvikten av den ömsesidiga omsorgen.K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskapdet egna ansvaret som medlem av samhället; samarbetsförmåga och god kommunikationsförmåga.InnehållReligiositet och irreligiositet som ett drag av det mänskliga livet.De stora världsreligionernaNaturreligionernaDen kristna kyrkan som en av världsreligionernaVärldsreligionerna i Finland och HelsingforsAtt delta i en ortodox gudstjänst 1-2 gånger per år Mål för elevens lärande Eleven förstår vad som avses med världsreligioner, irreligiositet och åskådningar och hur de skiljer sig från varandra. Eleven utvecklar sin förmåga att söka ytterligare information om dem.	Kännedom om världsreligionerna och olika åskådningar	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan analysera de huvudsakliga dragen i de olika världsreligionerna. Eleven kan beskriva den rådande mångfalden inom religioner och irreligiositet. Eleven kan söka information om religioner och åskådningar och fästa uppmärksamhet vid informationskällornas tillförlitlighet. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan beskriva och jämföra de huvudsakliga dragen i de olika världsreligionerna. Eleven kan använda begreppen religion, irreligiositet och åskådning i ändamålsenliga sammanhang. Eleven kan söka information om religioner och åskådningar. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan nämna världsreligioner och berätta om de mest centrala dragen i dem. Eleven kan beskriva skillnaden mellan religion och irreligiositet. Eleven kan söka ytterligare information om religioner och åskådningar enligt givna instruktioner. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven kan nämna två religioner och under handledning känna igen de centrala dragen i dem. Eleven känner under handledning igen skillnaderna mellan religion och irreligiositet.
M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt identifiera religiösa teman i medier, i världspolitiken och inom konst och populärkultur Lokal precisering Mångsidig kompetensK2 Kulturell och kommunikativ kompetensatt känna igen de kulturella strukturerna i miljön; kulturens och åskådningarnas påverkan i samhället och i vardagen;  respekt och tillit till andra människogrupper och folk.K4 Multilitteracitetbred textuppfattning;  det religiösa språket och uttryckssättet;  att använda, producera och tolka olika texter.K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskapsamarbetsförmåga och god kommunikationsförmåga.InnehållDe stora världsreligionernas seder, riter, konst och symbolik samt deras förhållande till ortodoxinVärldsreligionernas aktuella synlighet i olika medierDe stora världsreligionernas heliga platser Mål för elevens lärande Eleven identifierar och förstår seder i olika religioner och åskådningar samt utvecklar sin förmåga att identifiera religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten och populärkulturen.	Religiös och kulturell läskunnighet	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan analysera seder i olika religioner och kan ge exempel på irreligiösa seder och bruk. Eleven identifierar och kan ge exempel på religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten samt i populärkulturen. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan beskriva och nämna seder i olika religioner och kan ge ett exempel på irreligiösa seder och bruk. Eleven känner igen och kan ge ett exempel på religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten samt i populärkulturen. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan berätta om centrala seder i minst tre religioner. Ur givet material känner eleven igen religiösa symboler och teman i medier, konsten och populärkulturen. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner utgående från exempel igen seder i anknytning till religion.
M5 handleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk Lokal precisering Mångsidig kompetensK1 Förmågan att tänka och lära sigatt söka, evaluera och bearbeta information; att fundera på saker ur olika synvinklar.K2 Kulturell och kommunikativ kompetensatt känna igen kulturella betydelser; den kulturella mångfalden som en positiv drivkraft; att uttrycka sina egna åsikter på ett konstruktivt sätt.K4 Multilitteracitetatt behärska det religiösa språket och uttryckssättet; att förstå de kulturella sambanden i olika texterK5 Digital kompetensatt använda sig av informations- och kommunikationsteknologin i informationshantering samt i undersökande och skapande arbete; växelverkan.K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtidatt söka olika lösningar; att arbeta självständigt och tillsammans med andra systematiskt och långsiktigt.InnehållAktuella religiösa frågor i världspolitikenDe stora världsreligionernas heliga skrifter, deras centrala innehåll, och tolkningar som gjorts av dem Mål för elevens lärande Eleven lär sig att identifiera och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader i religiöst och vetenskapligt språk. Eleven utvecklar sin förmåga att lyssna på andras åsikter och att motivera sina egna åsikter.	Förmåga att särskilja på religiöst och vetenskapligt språk samt tankeförmåga och kommunikativa färdigheter	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan analysera skillnaderna mellan religiösa och vetenskapliga argument och mellan religiöst och vetenskapligt språk. Eleven kan lyssna till andras åsikter och logiskt motivera sina egna åsikter. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven känner igen olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk. Eleven kan lyssna till andras åsikter och presentera motiveringar för sina egna åsikter. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven känner igen typiska drag i ett vetenskapligt respektive ett religiöst språk. Eleven kan lyssna till andras åsikter och presentera sina egna. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven skiljer ett tydligt religiöst påstående och ett tydligt vetenskapligt påstående från varandra.
M6 handleda eleven att utforska centrala etiska begrepp, de mänskliga rättigheterna och de etiska principerna i den religion som studeras samt i andra religioner och åskådningar Lokal precisering Mångsidig kompetensK2 Kulturell och kommunikativ kompetensde mänskliga rättigheterna och vad som inte kan accepteras enligt dem; kulturernas och livsåskådningarnas påverkan i samhället; att fundera på saker och ting ur olika synvinklar.K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtidbetydelsen av språkkunskaper och god kommunikationsförmåga; samarbetsförmåga; att känna till strukturerna i samhället.InnehållDe stora världsreligionernas centrala etiska undervisning, och dess förhållande till ortodoxinEkumenikInterreligiös dialog Mål för elevens lärande Eleven lär sig att använda centrala begrepp i etiskt tänkande. Eleven känner till de centrala mänskliga rättigheterna samt de etiska principerna i den religion som studeras och andra religioner och åskådningar.	Förmåga att behärska information om etik och mänskliga rättigheter	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan använda centrala etiska begrepp, reflektera över etiska frågeställningar och bedöma förverkligandet av de mänskliga rättigheterna i praktiken. Eleven kan analysera de etiska principerna i den religion som studeras och jämföra dem med centrala etiska begrepp i andra religioner och åskådningar. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan använda centrala etiska begrepp och kan skilja på etiska frågeställningar och andra frågeställningar. Eleven kan reflektera över etiska frågeställningar och förverkligandet av de mänskliga rättigheterna i praktiken. Eleven kan beskriva de etiska principerna i den religion som studeras och i någon annan religion eller åskådning. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Utgående från exempel på situationer känner eleven igen den etiska dimensionen och kan under handledning reflektera över etiska frågeställningar. Eleven kan ge exempel på mänskliga rättigheter och deras betydelse. Eleven kan redogöra för de etiska principerna i den religion som studeras. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven kan ge ett exempel på någon mänsklig rättighet. Eleven kan ge ett exempel på en etisk princip i den religion som studeras.
M7 hjälpa eleven att reflektera över religioners och åskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val Lokal precisering Mångsidig kompetensK5 Digital kompetensinformations- och kommunikationsteknologin i informationshantering.K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskapatt förhålla sig öppet till nya möjligheter och verka flexibelt i tider av förändringInnehållOlika världsreligioners inverkan på vårt eget liv (medier, sekularisering, andligt sökande) Mål för elevens lärande Eleven utvecklar sin förmåga att reflektera över religioners och åskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val.	Förmåga att uppfatta betydelsen av religioner och åskådningar i individens liv och globalt	Beskrivning av kunnandet för vitsordet 9 Eleven kan reflektera över religioners och åskådningars betydelse som grund och rättesnöre för människors val och kan ge exempel på detta i olika delar av världen. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 8 Eleven kan beskriva religioners och åskådningars betydelse som grund och rättesnöre för människors val. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 7 Eleven kan ge exempel på det inflytande religioner och åskådningar har på människors val och verksamhet. Beskrivning av kunnandet för vitsordet 5 Eleven känner utgående från givna exempel igen religiösa och åskådningsmässiga faktorer som påverkar människornas val.
M10 sporra eleven att möta olika människor nu och i framtiden, under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden Lokal precisering Mångsidig kompetensK6 Arbetslivskompetens och entreprenörskapadekvat beteende; samarbetsförmåga; god kommunikationsförmåga; det egna ansvaret som medlem av samhället.InnehållSamhällsfred, fred i världen och att högakta andra Mål för elevens lärande Eleven utvecklar sina färdigheter i konstruktiv kommunikation tillsammans med andra människor nu och i framtiden, under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden.

Innehåll

I1 Förhållandet till den egna religionen

Grunderna för läroplanen

Centralt innehåll i undervisningen är den kristna kyrkans uppkomst och utveckling ur den ortodoxa kyrkans perspektiv. Man studerar kyrkans utbredning, missionsarbete och kristendomens ankomst till Finland från öster och väster. Man behandlar klosterväsendets roll i att utveckla och bevara kyrkans lära och den bysantiska tidens inverkan på kyrkans administrativa utveckling och kyrkokonsten. Utvecklingen av kyrkans lära behandlas. Man studerar Bibeln, dess uppkomst, innehåll och användning i kyrkans verksamhet. Viktigt innehåll i undervisningen är trosbekännelsen, gudstjänsterna, mysterierna, kyrkokonsten och kyrkomusiken samt kyrkoåret som uttryck för den ortodoxa läran och central ortodox terminologi i anslutning till dessa. Man bekantar sig med den ortodoxa kyrkans verksamhet i Finland. Man stiftar bekantskap med ortodox litteratur, musik och konst.

I2 Religionernas värld

Grunderna för läroplanen

I undervisningen behandlas andlighet som ett kännetecken för det mänskliga livet, forntida religioner i Finland och i Norden, andlighet i dag och irreligiositet som livsåskådning. Man bekantar sig med den kristna kyrkans utbredning, med den katolska och lutherska kyrkan och de vanligaste kristna kyrkorna och samfunden. Centralt innehåll är de stora världsreligionerna, deras seder och bruk och särdrag, religioner som uppstått i modern tid samt likheter och skillnader mellan religioner i förhållande till varandra och till den ortodoxa läran. Man behandlar de ortodoxa patriarkaten och andra ortodoxa eller närliggande kyrkor. I undervisningen behandlas den ortodoxa kulturens och lärans synlighet och inflytande i Finland och i länder med ortodox majoritet, både ur individuellt och samhälleligt perspektiv samt aktuell kunskap om religioner och bedömning av den. Ekumenik och dialog mellan religioner behandlas.

I3 Ett gott liv

Grunderna för läroplanen

Centralt innehåll i undervisningen är allmänna etiska principer och utgångspunkter. Man bekantar sig med allmänna drag i kristen etik och etiska principer i andra religioner. Man studerar den människosyn som ligger till grund för den ortodoxa etiken samt kyrkans lära och Bibelns berättelser. Man bekantar sig med kyrkliga förrättningar och fasta som stöd för ett gott liv. Man reflekterar över frågor som gäller det egna livet, delaktighet i samhället, miljö och natur samt globalt ansvar. Man diskuterar aktuella etiska frågor i samhällsdebatten och medierna. Man reflekterar över betydelsen av att vara medveten om, tillämpa och förstå etiska värden för att växa som människa och för den egna vardagen. Viktigt innehåll är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter och människorättsetik.

eGrunder