Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen

Frågor som avgörs på lokal nivå

Bedömningens allmänna principer

Skolan har en viktig roll i hur eleverna utvecklar sin självbild som lärande individer. Bedömningen ska stödja och uppmuntra eleven i studierna samt stärka förmågan till självbedömning. Elevens lärande, arbetsinsats, framsteg och beteende bedöms på ett mångsidigt sätt.

Bedömningen är kontinuerlig och helhetsinriktad. Den sker inom ämnesundervisningen och utgår från både elevens egna mål och målen för årskursen. Eleven får visa sina kunskaper på olika sätt, och läraren använder varierade metoder för att samla in information om elevens utveckling i olika situationer. Läraren ansvarar för att undanröja hinder för att eleven ska kunna visa sina kunskaper och ger stöd vid behov.

Bedömning sker i alla skolans interaktioner. Återkoppling stärker glädjen i lärandet och känslan av att lyckas. Den är ett viktigt pedagogiskt verktyg för att stödja elevens utveckling och lärande.

Bedömningen ska vara tydlig, rättvis, vägledande och motiverande. Den sker ofta i dialog mellan lärare och elev, där respektfull kommunikation är grunden. Eleven får tidig och regelbunden återkoppling om sina framsteg, och även vårdnadshavare hålls informerade.

Bedömningen ger viktig information till både elev, vårdnadshavare och lärare. Den hjälper läraren att anpassa undervisningen efter individuella och gruppens behov och skapar förutsättningar för en undervisning av hög kvalitet.

Självvärdering, kamratbedömning och dialog

Bedömning bygger på regelbunden dialog mellan lärare, elever och vårdnadshavare. Eleverna utvecklar sin förmåga till självvärderingg och kamratbedömning med stöd av läraren, som vägleder dem i att reflektera över sitt eget och andras arbete samt ge konstruktiv återkoppling.

Eleverna får tid att tänka över sitt lärande och sina framsteg. Läraren hjälper dem att förstå vad de har lärt sig, hur de har lärt sig och vad som påverkar deras utveckling – både individuellt och i grupp.

Självvärdering stärker elevens känsla av ansvar för sitt lärande. Genom att identifiera sina styrkor och förstå målen för arbetet utvecklas självinsikten.

Vid grupparbete sätter eleverna gemensamma mål och bedömer både egna och gruppens insatser. Det leder till en delad förståelse för lärandet.

Kamratbedömning används ofta och stärker samarbete, ansvarstagande och förståelse för lärande. Eleverna lär sig att ge och ta emot återkoppling. Bra återkoppling är tydlig, beskrivande och hjälper eleven att komma vidare i sitt lärande.

Information om bedömning till elever och vårdnadshavare

För att bedömningen ska fungera väl krävs tydlig och tillräcklig information både i skolan och till hemmen. Enligt lagen om grundläggande utbildning och i förordningen har bedömningen två syften: att vägleda och uppmuntra elevernas lärande samt att utveckla deras självbedömningsförmåga. Ett gott samarbete mellan hem och skola är avgörande, där vårdnadshavaren stödjer barnets målinriktade lärande.

Principerna för bedömning presenteras i början av höstterminen för både elever och vårdnadshavare, och information ges även regelbundet under läsåret. Bedömningen av lärande, kunskaper och arbete utgår från målen i den nationella och lokala läroplanen. Uppförande bedöms i relation till de mål som anges i den lokala läroplanen.

Bedömningen ska alltid utgå från tydliga mål och kriterier. Dessa presenteras för eleverna på ett sätt som passar deras ålder. Eleverna ska veta vad de förväntas lära sig och hur deras kunskaper, arbetsinsats och uppförande bedöms under året. Om oro uppstår kring en elevs prestationer kontaktas vårdnadshavaren i god tid.

Formativ bedömning

Formativ bedömning sker regelbundet under läsåret som en del av den dagliga undervisningen. Den innefattar personlig återkoppling, själv- och kamratbedömning samt vägledande samtal. Syftet är att stödja elevens lärande i stunden och stärka elevens aktiva roll i sin utveckling.

I Grankullas grundskolor gör eleverna skriftliga självvärderingar varje läsår, i alla årskurser. Dessa dokumenteras och hjälper eleven att förstå sitt lärande. I de lägre årskurserna sker detta genom att läraren skriver ner det eleven berättar om sitt lärande.

Vägledande samtal och trepartssamtal

Alla elever har bedömningssamtal med sin lärare varje läsår. Dessa samtal ger personlig vägledning, stärker elevens självbedömningsförmåga och aktiva roll i lärandet. Samtidigt får läraren möjlighet att reflektera över sin undervisning och anpassa den efter elevens behov.

Utöver dessa samtal hålls årligen ett trepartssamtal mellan elev, lärare och vårdnadshavare, med syfte att gemensamt stödja elevens utveckling och lärande.

Skriftliga omdömen och sifferbetyg

Enligt förordningen om grundläggande utbildning ska elever få ett läsårsbetyg varje år, som visar hur väl de uppnått målen. I årskurs 1–3 ges skriftliga omdömen, medan årskurs 4–9 får sifferbetyg. Ämnen med mindre än två veckotimmar bedöms skriftligt med godkänt-märkning.

Bedömningen i de olika läroämnena grundas på de nationella bedömningskriterierna. Målen för varje ämne och principerna för bedömning ska vara tydliga för eleverna redan från början. Mångvetenskapliga lärandemoduler påverkar ämnesbetygen men får inga separata betyg.

Elever som följer avgränsad lärokurs i ett läroämne bedöms skriftligt i alla årskurser. I avgångsbetyget bedöms läroämnet enligt vitsordet (5*).

Bedömning av elever med invandrarbakgrund och elever med ett främmande språk som modersmål

Elever med invandrarbakgrund och elever med ett främmande språk som modersmål ska ges rättvisa möjligheter att visa sina kunskaper, även om deras svenska ännu utvecklas. Bedömningen får inte begränsas av språkkunskaper, utan kan anpassas genom exempelvis användning av andra språk, hjälpmedel eller muntliga kompletteringar. Undervisningen ska vara språkligt medveten och stödundervisning ges vid behov.

Bedömningen ska vara kontinuerlig och bygga på en helhetsbild av elevens kunskaper, inte enbart på provresultat. Om elevens kunskaper inte kan bedömas tillförlitligt på svenska, kan skriftligt omdöme användas i stället för sifferbetyg – dock inte vid slutbedömningen. Skalan godkänd–underkänd används då.

Oavsett bedömningsform ska eleven få tydlig och realistisk återkoppling om sina kunskaper i alla årskurser.

Mellanbetyg

I åk 1–6 ges mellanbedömning elektroniskt en gång per läsår. Dessutom hålls ett responssamtal innan sportlovet med elev och vårdnadshavare. I åk 7–9 ges mellanbedömningar elektroniskt en gång per läsår. Inför mellanbedömningen hålls ett samtal där läraren muntligt förklarar hur eleven uppnått sina mål – detta kompletterar sifferbetyget. Läsårsbetyget och avgångsbetyget ges som ett pappersbetyg.

Bedömning av uppförande

Uppförande bedöms i årskurserna 1–6 vid vårterminens slut. I årskurserna 7–8 bedöms uppförandet vid höst- och vårterminens slut. I årskurs 9 bedöms uppförandet endast vid höstterminens slut.

Mål för bedömning av beteende i årskurserna 1–9: (Gemensamma mål med Kauniaisten peruskoulu)

Samarbete:

• Eleven beter sig respektfullt mot andra elever, skolans vuxna och miljön.

• Eleven följer gemensamt överenskomna regler.

• Eleven följer principerna om rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.

En trygg och omtänksam gemenskap:

• Eleven ger sig själv och andra arbetsro.

• Eleven upprätthåller fysisk, psykisk och social trygghet i skolans lärandemiljö.

• Eleven upprätthåller en positiv och uppmuntrande atmosfär.

Bedömningskriterier för uppförande i årskurserna 1–3:

• Eleven agerar enligt målen och främjar det gemensamma bästa i skolgemenskapen.

• Eleven agerar enligt målen.

• Eleven agerar varierande enligt målen.

• Eleven agerar sällan enligt målen.

• Eleven agerar inte enligt målen.

Bedömningskriterier för beteende i årskurserna 4–9:

• 10 – Eleven agerar enligt målen och främjar det gemensamma bästa i skolgemenskapen.

• 9 – Eleven agerar enligt målen och främjar oftast det gemensamma bästa i skolgemenskapen.

• 8 – Eleven agerar enligt målen.

• 7 – Eleven agerar oftast enligt målen.

• 6 – Eleven agerar varierande enligt målen.

• 5 – Eleven agerar sällan enligt målen.

• 4 – Eleven agerar inte enligt målen.

Principer och praxis för att gå vidare i studierna, flyttas upp eller stanna kvar på årskurs

I Grundskolan i Grankulla följer man kapitel 6.6 i de nationella läroplanens grunder. Ifall eleven framskrider i sina studier enligt målhelheter elevspecifika stödåtgärder. Beslut om studier enligt målhelheter fattas av undervisningschefen.

Bedömning av valfria ämnen

Bedömning av valfria ämnen i årskurserna 3–6

Valfria ämnen inom konst- och färdighetsämnen

I årskurserna 3–6 organiseras de valfria ämnena inom konst- och färdighetsämnen som val kopplade till specifika ämnen (slöjd, musik och bildkonst). Dessa valfria ämnen genomförs i samarbete mellan två ämnen (slöjd-musik och slöjd-bildkonst). De valfria ämnena är en del av undervisningen i de gemensamma konst- och färdighetsämnena och bedöms också som en del av denna undervisning. Det ges alltså inget separat sifferbetyg för dessa timmar i läsårsbetyget, utan elevens framsteg bedöms inom ämnena slöjd, musik och bildkonst.

Valfria ämnen
I årskurserna 5–6 väljer varje elev valfria ämnen (se läroplanen om valfria ämnen).

Bedömning av valfria ämnen i årskurserna 7–9

Fördjupande och valfria ämnen

I Grundskolan i Grankulla erbjuds de fördjupande valfria lärokurser inom konst- och färdighetsämnen i åk 8 och 9. Omfattningen för dessa år 3 årsveckotimmar i årskurs 8 och 2 årsveckotimmar i årskurs 9.

Eleverna väljer även ett långt valfritt ämne som är ett B2-språk, ett konst- och färdighetsämne eller historisk djupdykning. Omfattningen för dessa år 3 årsveckotimmar i årskurs 8 och 2 årsveckotimmar i årskurs 9.

Utöver detta väljer eleverna även ett kort valfritt ämne, vars omfattning är en årsveckotimme i åk 8 och en årsveckotimme i åk 9.

Alla fördjupade och valfria ämnen bedöms med siffervitsord då kursens omfattning sammanlagt är minst två årsveckotimmar. En godkänd lärokurs kan i slutbedömning ges antingen som siffervitsord eller med bedömningen Godkänd. Eleven ansöker om att få siffervitsordet ändrat till Godkänt i avgångsbetyget.

Särskild examen

I kapitel 5.4.7 Avvikande ordnande av grundläggande utbildning i de nationella grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen beskrivs i vilka fall en elev har rätt till en särskild examen.

En särskild examen ordnas i regel en gång per år mot slutet av vårterminen. Av vägande skäl kan examen också ordnas vid en annan tidpunkt.

Elevens vårdnadshavare kommer överens i förskott med skolan vilka prov på kunnande bedömningen av eleven ska grunda sig på. Det kan utöver prov röra sig om olika slags alster: essäer, videor, lärandedagböcker, portfolio osv. I samband med att eleven avlägger en examen kan läraren hålla ett utvärderande samtal om elevens alster och därigenom försäkra sig om vad eleven kan.

En särskild examen mottas av elevens närskola eller den skola som övervakar elevens hemundervisning. Om eleven vill avlägga en särskild examen i ett främmande språk som inte undervisas i elevens egen skola, hänvisas eleven till närmaste lämpliga skola där språket ifråga undervisas. En särskild examen mottas då av en lärare som undervisar i språket ifråga.